Förmågan att prestera under akut eller kraftig stress är en förutsättning för en del yrken. Forskningsresultaten gällande hur stress påverkar prestation pekar åt olika håll. Denna studie undersökte sambandet mellan fysiologisk arousal och kognitiv problemlösningsförmåga under stress. Trettiotvå polisstudenter testades på Ravens test av flytande intelligens APM set II både före och efter att antingen ha sprungit i tjugo minuter eller haft en självskyddslektion på ca fyrtio minuter. Resultaten från en mixed ANOVA för beroende mätningar visade på en signifikant interaktionseffekt (F (30) = 6,547, p < 0,05) ? en ökning i prestationen hos självskyddsgruppen med arton procent och en minskning med femton procent hos löpningsgruppen.

Abstract Fridh, Emma & Ohlsson, Ann-Sofie (2009). Kroppsspråkets pedagogiska funktion. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Detta examensarbete handlar om hur fyra pedagoger använder och talar om kroppsspråket och dess pedagogiska funktion i förskolan. Tidigare forsknings kring pedagogers kroppsspråk finns inom skolan och då övervägande i de högre åldrarna.

Slutsatsen av denna studie är att hingstar på artificiell insemination inte verkar har sämre dräktighetsprocent än hingstar på naturlig betäckning. En annan slutsats som kan dras är att det inte är på grund av skillnader i betäckningsresultat som AI inte används mer utan handlar mer om andra aspekter. Uppfödare är eniga om att inseminering är en dyrare process än naturlig betäckning och det är mer pappersarbete. Seminstationerna menar mer att traditionen talar för sig själv och att uppfödarna hellre använder naturlig betäckning då man anser att hästarna ska få bete sig naturligt. Seminanvändningen bör öka mer då avelsdjuren ständigt ökar i värde och man blir mer rädd om sitt avelsmaterial..

Expatriering är när en organisation tillfälligt placerar en medarbetare utomlands.Benämningen på medarbetaren under detta utlandsuppdrag är expatriat. Ett kritiskt momentvid expatriering är expatriatens anpassning till det nya värdlandet. Detta moment finnsmycket forskning och studier kring och organisationen lägger ofta mycket resurser på dennaanpassning. Ett annat kritiskt moment är repatrieringen vilket är benämningen för den processdå expatriaten skall återanpassas till hemorganisationen och hemlandet. Denna process finnsdet inte lika mycket forskning om och studier kring och organisationer åsidosätter ofta dennaprocess.Genom en kvantitativ studie undersöktes upplevelser och förväntningar hos expatriater ochrepatriater på SKF Göteborg.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ledare förändrar eller anpassar sitt sätt att leda, när de arbetar i en annan kultur än den de är uppväxta i. Vi avgränsar studien till att studera skandinaviska ledare i Kina som leder kineser. Vi har genomfört 11 intervjuer med skandinaviska ledare, både på plats i Kina och i Sverige. Vi har även intervjuat en svenskfödd kines och diskuterat kinesisk kultur och kinesiskt ledarskap med honom. Vårt empiriska resultat utgörs av de 11 intervjuerna och som teoretiskt stöd har vi utfört litteraturstudier med fokus på ledarskap, kultur och interkulturell intelligens.

I undersökningen beskrivs fyra sångares tillvägagångssätt vid inlärning av en okänd sång. Två stycken med utgångspunkt från en notbild (notläsning) samt två stycken med utgångspunkt från en cd-inspelning (gehör). Följande forskningsfrågor har varit övergripande: Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de två informanterna inom respektive inlärningsmetod i valet av strategier och verktyg? Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de två inlärningsmetoderna i valet av strategier och verktyg? Resultatet visar på likheter i strategier: samtliga deltagarna börjar med att lyssna alternativt se över sången i sin helhet innan de börjar dela upp inlärningen i mindre delar som de repeterar. Att röra på sig genom att ömsom sitta, ömsom stå var också genomgående för alla fyra.

Detta examensarbete är utfört på det Kognitionsvetenskapliga programmet, Högskolan i Skövde och behandlar begreppen inlärning och tyst kunskap inom industrin.Kognitionsvetenskap är en tvärvetenskap som grundas på sex delvetenskaper: psykologi, filosofi, lingvistik, antropologi, neurovetenskap och Artificiell intelligens (Gardner, 1987). I kognitionsvetenskap studeras hur information och kunskap representeras och bearbetas i naturliga system, speciellt den mänskliga hjärnan och hur detta kan modelleras i datorer och andra artificiella system. Genom att studera kognition fås kunskap om mänskliga förmågor och hur det går att bäst stödja dessa. Förmågorna är bl.a. inlärning, uppmärksamhet, minne och perception (hur människan använder sina fem sinnen: hörsel, smak, syn, lukt och känsel).Det ena syftet med undersökningen i detta examensarbete var att få fram hur en inlärning fungerar bäst när en person ska läras nya arbetsuppgifter inom industrin.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Intresset för längdskidåkning är större än på länge. Samtidigt blir vintrarna allt varmare, vilket leder till minskad snötillgång och därmed också en förkortad skidsäsong. För att lösa detta problem planerar företaget Lindbäcks Bygg att uppföra en skidtunnel på Lindbäcksstadion i närheten av Piteå. På uppdrag av detta företag har examensarbetet syftat till att utforma olika metoder för att på ett energieffektivt vis tillgodose denna tunnels snöbehov. Det huvudsakliga arbetet har utgjorts av dimensionering av system för snöproduktion och snölagring.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vilka motiv som finns för att arbeta med emotionell utveckling i skolan, få kunskap om ett projekt som konkret arbetar med detta och belysa om projektet är effektivt samt ta reda på vad lärare och elever har för attityder till projektet. Projektet som beskrivs och undersöks kallas Charlie. Det utformades för att utveckla elevernas självkänsla, beslutsfattande och hantering av känslor tillsammans med information om droger som förebyggande åtgärd mot drogmissbruk och kriminalitet. Inledningsvis presenteras litteraturstudien som ska verka i syfte att förstå den efterföljande fältstudien och analysen. Litteraturstudien behandlar definition av begreppet emotionell intelligens och andra relaterade begrepp samt forskning kring skolans arbete av elevernas emotionella utveckling.

Mitt syfte med detta arbete är att ta reda på hur skolan tolkar begreppet klassrumsklimat. Jag vill undersöka hur elever och pedagoger arbetar för att påverka klimatet och om de kan se några förändringar. Som metod har jag valt kvalitativa intervjuer med pedagogerna i två femteklasser och kvalitativa gruppintervjuer/samtal med eleverna i samma klasser. I resultatkapitlet presenteras intervjuerna under rubrikerna klass 5b och 5a och under var rubrik i följande ordning: pedagog, killar, tjejer. Jag har kommit fram till att ett aktivt och engagerande arbete med klassrumsklimatet ger en trygg elevgrupp.

Undersökningen gäller huruvida ämnesbunden gymnasieundervisning i värdegrunden kan och borde införas, vad den skulle innehålla samt förväntningar på utfallet. Ett begränsat antal arbetsgivare, pedagoger och elever tillfrågades. Undersökningen kom fram till att undervisningen inte kan införas då skollagen kräver betygsättning som emellertid skulle få alltför vittgående konsekvenser, men bekräftar ändå behovet av den. Arbetsgivarnas och skolans företrädare ansåg att samarbetsförmåga var den viktigaste egenskapen varje individ i en grupp skulle ha, och blir därmed också en av många egenskaper en sådan undervisning skulle omfatta..

Ungdomars språkbruk är ständigt i opposition mot vuxenvärlden. Vuxna har i alla tider förfasat sig över ungdomars språk och i dagens debatt finns uppfattningar om att bruket av grova skällsord, framförallt de av sexuell art, ökar bland ungdomar. Att undersöka ungdomars språk, t.ex. skällsordsbruket, kan vara ett sätt att se nya normer och värderingar växa fram.Syftet med denna undersökning är att undersöka hur flickor på gymnasiet uppfattar och använder skällsord för att jämföra hur deras bruk ser ut jämfört med det de upplever som vanligt bland ungdomar. Syftet har också varit att undersöka om flerspråkighet påverkar uppfattningar om och bruk av skällsord.

Artificiella neurala nätverk (ANN) kan användas för att lära och efterlikna olika beteenden. I det här projektet används ANN för att kontrollera en bil i en simulatormiljö genom att lära upp nätverken med mänskliga exempel. Syftet med projektet är att ta reda på vilken kombination av parametrar det är som gör att en bil kan kontrolleras av ANN med ett bra resultat. Detta undersöks genom att skapa åtta olika artificiella förare som representerar olika kombinationer av parametrar och sedan jämföra förarnas beteende och resultat för att se vilken förare som klarar sig bäst. På så vis är det sedan möjligt att härleda vilken kombination av parametrar som är den bästa för att kontrollera en bil med ANN.

Denna uppsats har som syfte att visa de maskuliniteter som representeras i Rekordmagasinets serier från år 1944. Rekordmagasinet var en sport- och äventyrsserietidning som utgavs i Sverige mellan åren 1942 och 1967. Tidningen var mycket populär under fyrtio och femtiotalen och den lästes framförallt av pojkar. Uppsatsens huvudsyfte är att visa de maskuliniteter som huvudpersonerna i serierna representerar. Gemensamma grunddrag för dessa maskuliniteter är mod, handlingskraft, beslutsamhet, förmåga till självbehärskning samt lojalitet. De hävdar sig mot andra karaktärer och bevisar de ovan nämnda egenskaperna genom våld, idrott och intelligens.