Denna kandidatuppsats i informatik behandlar anvÀndningen av digitala arkivsystem i offentlig förvaltning. Författarna har stÀllt sig frÄgan vilken pÄverkan dessa system har haft för myndigheternas möjlighet att leva upp till de krav som stÀlls i arkivlagen och tryckfrihetsförordningen pÄ offentliga arkiv och vad syftet Àr med att införa digitala arkivsystem i offentlig förvaltning. För att besvara frÄgestÀllningarna gjordes en studie pÄ fyra skÄnska kommuner dÀr personer som pÄ olika sÀtt arbetar med digitaliserade bygglovsarkiv intervjuades. Resultatet tyder pÄ att de digitala arkivsystemens frÀmsta pÄverkan Àr en ökad tillgÀnglighet till det arkiverade materialet. HandlÀggare och andra som behöver ta del av den information som arkivet innehÄller har fÄtt nya möjligheter att göra detta i och med digitaliseringen av arkiven.

Denna uppsats unders?ker licentieringsf?rfarandet, som var riksdagens juridiska maktmedel f?r att avs?tta medlemmar i riksr?det under frihetstiden i Sverige, med hj?lp av en principal-agent-analys. Studien bygger p? en analys fr?n tidigare forskning av historiska dokument fr?n perioden och unders?ker hur riksdagen anv?nde sin utn?mnings- och avs?ttningsmakt f?r att styra riksr?dets sammans?ttning och beslut. Genom Linnarssons (1943) avhandling identifierades specifika fall av licentiering, de politiska konflikterna och de juridiska grunder som anv?ndes f?r att r?ttf?rdiga avs?ttningarna och via en analys av dessa genom principal-agent teorin fick vi en mer nyanserad bild av licentieringsf?rfarandet.

AbstractUppsatsen a?r en la?sning av blickens roll i tva? verk av Mare Kandre. Hur blicken hja?lper till att rubba positioner och i vissa fall skapa sprickor i det sociala kontraktet. La?sningen go?rs utifra?n verken Dja?vulen och Gud (1993) och i en novell i novellsamlingen Hetta och Vitt (2001).

Försvarsmaktens förÀndring genom reformarbetet mot ett insatt insatsförsvar, har lett till ett fokus mot delvis nya uppgifter. ExpeditionÀra operationer Àr en sÄdan uppgift, som innebÀr förÀndrade krav och förmÄgor pÄ materiel och personal. Problemet, som uppsatsen vill belysa, Àr att vid planering och genomförande Àr taktiska uppgifter i operationsomrÄdet dimensionerande i för hög grad. PÄ det viset lÀggs inte tillrÀcklig kraft pÄ hur förbandet ska komma pÄ plats och hur bÀst förutsÀttningar för uthÄllighet ska sÀkerstÀllas över tiden. Det Àr dÀrför angelÀget att en noggrann analys genomförs i planlÀggningsskedet, sÄ att egna kritiska sÄrbarheter kan identifieras.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kritiska sÄrbarheter som Àr tydligast ur ett logistiskt perspektiv, vid en vald expeditionÀr operation.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa dokumenterar elevers prestationer utifrÄn ett didaktiskt perspektiv. Studiens frÄgestÀllningar var vilka metoder och verktyg anvÀnder sig lÀrarna i studien av i för att dokumentera elevers prestationer i undervisningen? Vilka för- och nackdelar finns det enligt lÀrarna i studien med deras eget arbete med dokumentation? Hur planerar lÀrarna i studien undervisningen för att kunna dokumentera eleverna utifrÄn kunskapskraven i lÀroplanen?För att besvara frÄgestÀllningen har vi anvÀnt oss av intervju som metod. Vi har genom anvÀndningen av intervjumetoden kunnat genomföra en kvalitativ analys av studiens empiri. Empirin grundades pÄ sex intervjuinformanters utsagor.Studien har visat att mÄnga olika sorters dokumentation som bÄde innefattar skriftliga, teoretiska uppgifter samt praktiska metoder.

I Sverige va?xer de stora orterna mer och mer, sta?derna fo?rta?tas och hur ma?nniskor bor fo?ra?ndras. Ett problem som a?terkommer na?r stadsdelar fo?rnyas a?r att bostadspriser ga?r upp, inkomsterna i omra?den o?kar och stadsdelen ga?r fra?n att ha varit ett arbetarklassomra?de till att vara en stadsdel da?r medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att underso?ka hur Gro?ndal i Stockholm har fo?ra?ndrats under 2000-talet vad ga?ller inkomster och boendeformer, samt i vilken utstra?ckning kommunal planering och kommunala akto?rer har pa?verkat processen.

Uppsatsen a?r en underso?kning av hur rektorer fo?r fem olika skolor ser pa? musikens anva?ndning inom tra?ningsskolan. Studien syftar till att fa? en djupare fo?rsta?else av musikens betydelse i skolverksamheten och fo?r eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten pa? den egna skolan.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur blivande gymnasielÀrare i samhÀllskunskap ser pÄ sitt kommande uppdrag som lÀrare. Syftet Àr vidare att titta pÄ vad styrdokumenten sÀger om lÀrarens uppdrag. Undersökningen bygger pÄ fyra intervjuer som genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med tematisk analys. Undersökningen bygger ocksÄ pÄ en analys av lÀroplan och kursplan för samhÀllskunskap. Den tidigare forskningen visar att lÀrarens uppdrag har förÀndrats de senaste 20-30 Ären till att innefatta alltfler uppgifter. LÀrarens uppdrag i dagens skola fokuserar sÀrskilt pÄ sociala uppdrag vilket innebÀr nya och stora krav pÄ lÀrarna.

I denna aktionsforskning utarbetas, anvÀnds och utvÀrderas en metod för muntliga prov i matematik A. De frÄgor som vi har arbetat utifrÄn gÀller valet av uppgifter, hur sjÀlva genomförandet av ett muntligt prov ska gÄ till samt hur man bedömer det muntliga provet..

Examensarbetet Àr ett utvecklingsarbete som behandlar hur lÀrare kan anvÀnda spelfilm i undervisningen. Detta gör jag genom att se pÄ hur olika yrkeshistoriker ser pÄ spelfilm som förmedlare av historia. De historiker jag valt Àr Mats Jönsson, Ulf Zander och Tommy Gustafsson. Jag har valt ut tre teman som jag undersökt nÀrmare och sedan utformat uppgifter kring dem. Det första temat som behandlas Àr kÀllkritik.

Teori och praktik Àr tvÄ begrepp som inte bör ses skilda Ät. Teorin ligger som grund för praktiken och vice versa. LÀrarutbildningen pÄ Högskolan Kristianstad Àmnar tydliggöra vetenskapens roll i utbildningen samt kopplingen mellan de teoretiska studierna och det praktiska utövandet av yrket, vilket Àven stÄr i regeringens proposition 1999/2000:136 Den nya lÀrarutbildningen. Ambitionen Àr att studenter efter genomgÄngen utbildning ska vara utrustade med ett reflekterande tankesÀtt och vara beredda pÄ att förÀndra den skolvÀrld de möter, inte anamma rÄdande kultur. Men hur uppfattar lÀrarstudenterna att detta syfte uppnÄs? Genom en kvalitativ studie i form av enkÀter och intervjuer framgÄr att kopplingen Àr otydlig och att studenterna pÄ Högskolan Kristianstad sÀger sig sakna viktiga delar.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Kursen Matematik B Àr gemensam för alla program pÄ gymnasieskolan idag.Knappt 40% av eleverna pÄ samhÀllsprogrammet fick IG pÄ det nationella provetlÀsÄret 08/09. Jag försöker i min undersökning hitta svar pÄ varför sÄ mÄnga avsamhÀllseleverna misslyckas med kursen. Undersökning visar att dessa elever harett stort behov av att arbeta med verklighetsanknutna uppgifter. Den abstraktamatematiken i Matematik B upplevs av mÄnga som svÄr och meningslös.Under den kvalitativa delen av undersökningen har jag observerat elever nÀr detillsammans har arbetat med att översÀtta en konkret situation i en kontext till ettabstrakt matematiskt uttryck. Resultatet av undersökningen visade att elever somarbetade tillsammans ökade bÄde sitt engagemang och sin förmÄga att lösauppgifter.

I detta arbete har vi undersökt hur studie- och yrkesvÀgledares arbetsuppgifter ser ut i praktiken genom att intervjua fem studie- och yrkesvÀgledare pÄ olika gymnasieskolor i VÀsterbottens lÀn. Vi ville ta reda pÄ vad de lÀgger fokus och tid pÄ i sitt arbete samt om de har nÄgra sidouppgifter som inte tillhör deras egentliga uppdrag som studie- och yrkesvÀgledare. Detta dÄ tidigare forskning pekat pÄ att vÀgledare Àr missnöjda med sin arbetssituation och att de har mycket sidouppgifter som tar tid och fokus frÄn det egentliga uppdraget. I arbetet har vi Àven fokuserat pÄ studie- och yrkesvÀgledningens utveckling och utformning frÄn 70-talet fram till idag med fokus pÄ samhÀllet, vÀgledaren och arbetets innehÄll.De frÄgestÀllningar som vi behandlar i detta arbete Àr vÀgledarens huvudsakliga arbetsuppgifter, vilka eventuella sidouppgifter det finns och fördelningen mellan dessa utifrÄn studie- och yrkesvÀgledarens perspektiv. Vi har Àven valt att skriva om de mÄl- och styrdokument som finns för verksamheten.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever Àmnet matematik, vilket Äterspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar Àven att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lÀr och tÀnker nÀr de löser matematiska problem och attlÀrare inte alltidtar hÀnsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans Ärskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tÀnka högt och blev videofilmade.