Det överordnade temat för uppsatsen är det offentliga rummets konstruktion och förändring. Det preciserade syftet är att i en nutida kontext undersöka och analysera olika aktörers föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet. Följande frågor ställs för att i en nutida kontext undersöka och analysera aktörernas föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet: - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycks av medborgarna i en konkret detaljplaneprocess? - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycker kommunen? - Vilken betydelse tillmäter arkitekten arkitekturen i konstruktionen av det offentliga rummet? Undersökningens övergripande forskningsdesign är en fallstudie och fallet som undersökts är station Triangeln med omgivning i Malmö. Det empiriska materialet består av tidningsartiklar, kommunala planhandlingar, intervjuer och jurymotiveringar och deras hållbarhet kommer prövas med hjälp av triangulering. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en innehållsanalys som är både kvantitativ och kvalitativ.

Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för närvarande blickar många Arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma område.

En av huvudmålen med arbetet var att få ökad förståelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var även intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vägar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstå hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. Därför har jag försökt titta på relationer mellan medborgare, Arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lättare kommer att finna argument för mina ?sociala ambitioner? som arkitekt om jag förstår de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i både Sverige och ur ett internationellt perspektiv.

Miljöcertifiering av byggnader ökar i takt med efterfrågan hos bland annat fastighetsägare, potentiella kunder och hyresgäster. Allt fler beställare väljer därmed att låta certifiera sina projekt med något av dagens miljöcertifieringssystem. För Arkitekter innebär detta en stor utmaning, då det ställs hårda krav på byggnaden för att den ska uppnå den önskade certifieringen. Dessa certifieringskrav påverkar till stor del utformningen av byggnaden, och att då som arkitekt uppnå ett estetiskt uttryck samtidigt som kraven måste uppfyllas är inte enkelt.  Det är dessutom viktigt att projektera rätt redan från början.Det här projektet syftar till att utöka Arkitekters kunskaper kring projektering i ett tidigt skede av lokalbyggnader som ska miljöcertifieras med miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Studierna genomförs med hänsyn till de gestaltningspåverkande indikatorer beträffande områdena dagsljus, energi och innemiljö som bedöms enligt Miljöbyggnad samt är viktiga att beakta i ett tidigt skede.

Översvämningar blir allt vanligare och händelserna kan kopplas till den ökade andelen hårdgjorda ytor i kombination med underdimensionerade lednings-system. Dagens urbanisering innebär att större ytor hårdgörs och tillsammans med en förväntad ökning av nederbörd kommer detta kunna bidra till allt fler översvämningar i framtiden. Europeiska Kommissionen har tagit fram riktlinjer för hårdgörning av mark som indikerar att hårdgörningen är ett rådande problem i Europa. Det finns idag flera sätt att jobba med dagvattenhantering och ett utav dem är användningen av genomsläppliga markbeläggningar. Forskning visar att användandet av genomsläppliga markmaterial bidrar till betydligt mindre ytav-rinning.

Svenska Träbroar AB vill öka marknadsföringen och försäljningen av träbroar. Syftet med projektet har varit att ta fram en Träbroguide för att locka fler att använda sig av träbroar istället för betong- eller stålbroar. Målgruppen ska få en förståelse för varför de ska välja en träbro framför andra alternativ. Målet har varit att ta fram material för att trycka upp en Träbroguide, en broschyr som är vikbar med 3 A4 bredvid varandra och med tryck på båda sidorna. Vikt format är den som en A4.

Under 2 månaders tid har jag befunnit mig på ett kontor i Alvesta, närmarebestämt hos sken- och konsolsystemstillverkaren Hyllteknik. Där har jag som denförsta designern någonsin på företaget jobbat nära dess ledning i arbetet med att tafram en ny skärmvägg.I designarbetet har jag fokuserat på, och lyckats med, att effektivisera produktenstillverkningsprocess och produktionskostnader. Designen har också en genomgripandemiljömedvetenhet. Bland annat har min efterforskning av miljövänligamaterial resulterat i att skärmväggens stålram håller en ljudabsorbent som består av100% polyesterfiber och har samma kretslopp som återvinningsbara PET-flaskor.Detta material har absorptionsklass A, med andra ord fungerar skärmen som enutmärkt ljuddämpare. Målet är att nå ut till kontor med en miljömedveten strävan,mån om de anställdas arbetsmiljö vad det gäller kontorets ljudlandskap och skapandetav rumsliga ytor för trivsel och arbete.För att ihopkopplade skärmväggar ska sluta tätt och kunna bära hyllplan har jag ritaten helt ny stålprofil som utgör skärmens gavlar.

Byggsektorn står för för en betydande miljöpåverkan på grund av sektorns stora omfattning. Då samhället strävar mot en hållbar utveckling har krav börjat ställas på att sektorns resursförbrukning och miljöpåverkan måste minska. Ett sätt att åstadkomma denna förändring är att använda sig av miljövärdering vid val av byggnadsmaterial. I rapporten redovisas resultaten av kvalitativa analyser, vilka baseras på intervjuer med beställare, konsulter, Arkitekter och entrprenörer utifrån frågeställningarna: • På vilket sätt arbetar ni med miljöfrågor inom företaget idag? • Vilka miljövärderingsparametrar använder ni er av idag vid projektering av byggnader? • Vilka visioner har ni om framtidens projekteringsskede för byggnader? Miljömedvetenhet och miljöarbete anses som viktigt av byggbranschens aktörer, i sina visioner ser de miljön som ett konkurrensmedel och att energiaspekter kommer att bli mycket viktiga vid projekteringen.

Som följd av den pågående urbaniseringen har de naturliga förutsättningarna för regn och smältvattnet att infiltrera i marken och återgå till sitt kretslopp på naturlig väg försvunnit i städerna. I Stockholm leds ungefär hälften av dagvattnet via VA-nätet direkt och orenat till reningsverken. Dagvattenflödet varierar kraftigt vilket orsakar toppar som överbelastar VAnätet  och är svåra för reningsverken att hantera. Istället för att ledas ut i VA-nätet ska dagvatten strävas efter att hanteras lokalt. Arbetet lägger fokus på dagvattenhanteringen för takparken på ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, projektet PARK 1.

Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för närvarande blickar många Arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma område.

BAKGRUNDEN OCH PROBLEMDISKUSSION: Design som företeelse har fått alltstörre betydelse för näringslivet och samhället i helhet. Allt fler företag inser designenspositiva inverkan på verksamheten och väljer att arbeta medvetet med det. I samband med attbyggnader ökar kraven på designens funktion, räcker estetiken inte längre, designen måsteprestera mer och visa att den är praktisk och effektiv att tillföra i en byggnad. Designassocieras ofta med stora kostnader men vilka positiva värdeeffekter skapar designen igengäld?SYFTE: Syftet med denna uppsats är att beskriva de värden design kan framkalla i enbyggnad, samt att försöka förklara sambandet mellan betraktaren och vilka värden den villframhäva i design.

Inom arkitektbranchen är tävlingar ett vanligt arbetssätt men samtidigt ett unikt förfarande för Arkitekter som akademisk yrkesgrupp. Vi hade inga tidigare erfarenheter av arkitekttävlingar och såg examenssarbetet som ett bra tillfälle att bygga erfarenheter inför yrkeslivet. Vårt gemensamma examensarbete är en undersökning av tävlingsformatet som arbetssätt och genomförs genom att delta i den allmäna idétävlingen OpenGap InNatur_2. Därefter kommer vi att utvärdera och reflektera över vårt deltagande och resultatet i tävlingen. Vårt mål är att kunna erbjuda landskapsArkitekter och studenter värdefull inblick i vad denna typ av tävlingar innebär och den specifika problematik som vårt val av tävling förde med sig. InNatur_2:s tävlingsuppgift bestod av att arbeta fram ett idéförslag på ett besökscentrum för ett valfritt skyddat naturområde.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trädgårdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas.

Social hållbarhet har blivit ett alltmer omdiskuterat begrepp inom stadsplanering och bostadspolitik. Av de olika hållbarhetsaspekterna är det kanske den som är svårast att mäta och definiera, och det finns fortfarande förhållandevis lite forskning som på ett heltäckande sätt undersökt kopplingarna mellan den byggda miljöns fysiska struktur och människors sociala välmående. Trots brist på konsensus och raka, tydliga fakta, finns starka åsikter om hur en socialt hållbar stad ser ut. Denna uppsats studerar argument i den debatt som förts alltsedan industrialiseringen, av forskare, stadsplanerare och Arkitekter. Det är dels en generell genomgång av inlägg i den allmänna debatten, men särskilt fokus läggs också på diskussionen kring efterkrigstidens höghusområden, i Sverige ofta kallade miljonprogramsområden. Arbetet består av en litteraturstudie med efterföljande diskussion och reflektion.

Allt fler utemiljöer anläggs i anslutning till äldreboenden, vilket till stor del beror på de goda hälsoeffekter som har påvisats hos de äldre. Det finns dock en del fysiska och psykiska behov som behöver tillfredsställas för att uppnå dessa hälsoeffekter. För att tillgodose de äldres behov krävs en god utformning av utemiljön samt en välfungerande löpande skötsel i anslutning till äldreboendet. Detta är något som inte finns på alla äldreboenden idag, vilket innebär en stor brist. Syftet med detta arbete är därför att undersöka och beskriva vad som är viktigt att tänka på i gestaltningen av en utemiljö för äldre för att få en plats med fungerande skötsel och bibehållna miljökvaliteter. En litteraturstudie som beskriver de äldres fysiska och psykiska behov i förhållande till utemiljön ligger som grund för det fortsatta arbetet.