Gränsöverskridande samarbetsprojekt mellan akustiker och arkitekter/designers existerar idag på många håll men gapet mellan arbetsdisciplinerna är fortfarande alltför stort. Den största problematiken ligger i arbetsmetodiken hos de olika fälten där det finns ett stort behov av integration. Genom att utveckla gemensamma arbetsmetoder för dessa yrkesgrupper ökas chanserna till en bättre kommunikation och ett starkare samarbete över gränserna. Examensarbetet har använts till att framställa en enkät med syftet att fungera som ett interdisciplinärt verktyg för att få yrkesgrupperna att närma sig varandra. Enkäten är skapad inom ramen för forskningsprojektet NICe (Nordic Innovation Center) ? Sound Design of Open-Plan Offices ? ett projekt drivet av ledande akustikföretag i Norden med målet att skapa kvalitativa mätmetoder för att bedöma ljudkvaliteten i storrumskontor.

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.

Planering är en bred och komplex uppgift. Det finns mycket som ligger till hinder för att fokusera på den gemensamma stora frågan - det uthålliga samhället. Vad är det och hur ska vi förändra vår bebyggda miljö och befolkningens medvetande om dessa frågor? Behovet av en stark vision och en nationellt samlande handlingsplan är starkt.  Planerare och arkitekter är nyckelpersoner i denna förändringsprocess och måste illustrera detta steg med djärva förslag baserade på genomarbetade och högkvalitativa koncept..

När parker och andra grönområden planeras har vi arkitekter ofta en idé om hur området är tänkt att fungera, hur människorna ska orienterar sig, uppleva och använda parken. Vad vi inte vet är hur verkligheten sedan blir. Då det läggs mycket tid och pengar på att planera grönområden för människor skulle det vara intressant att veta hur de vi planerar för i slutändan upplever det. Arbetet är en vetenskaplig undersökning av hur människor upplever och uppfattar moderna parker. Arbetet utfördes i samarbete med Psykologiska Institutionen på Stockholms Universitet..

Det ska byggas två höga trähus med loftgångar på Sandåkern i Umeå. Tyréns AB samarbetar med Martinsons AB och Murman arkitekter i detta projekt.Syftet med det här examensarbetet är att beräkna om balkarna för loftgångarna i de två husen håller för belastningen. Att se till att balkarna håller när träet blir fuktigt samt räkna på att den ljuddämpande akustikplattan inte vidarebefordrar stom- och vibrationsljuden från loftgångarnaResultatet visar att den tilltänkta balken har en korrekt dimension med hänsyn till lasterna den utsätts för. Den tänkta akustikplattan på 25 mm räcker för att dämpa de stom- och vibrationsljud som uppstår. För att klara fuktkraven så krävs det att takpappen, som balken är monterad under, håller tätt.

I det här examensarbetet undersöks industrins plats i staden med Ringöns industriområde i Göteborg som objekt för undersökningen. Arbetet tar upp flera anledningar till att ifrågasätta industriverksamhetens frånvaro i västvärlden och, framför allt, i staden. I takt med att handel och tillverkning globaliserats, har avindustrialiseringen i väst blivit ett faktum. En stor del av tillverkningsindustrin har av ekonomiska skäl flyttats till låglöneländer, och informationssamhället har kommit att betraktas som industrisamhällets ersättare. I stadsbyggandet har detta tydligt visat sig i omvandlingen av tidigare industriella områden till bostads-, kontors-, och handelskomplex. Denna utveckling, med industrins frånvaro i vår del av världen och dess städer, har börjat omvärderas av flera forskare. Det finns de som anser att tillverkningsindustrin måste komma tillbaka, både av ekonomiska och miljömässiga skäl.

Utifrån rapporter från bl.a. Riksidrottsförbundet (2007) går det att fastställa att aktivitetsytor som planeras för barn och unga idag inte används jämlikt. Dagens planering tenderar att gynna killar i högre utsträckning än tjejer. Examensarbetet Breaking the Habitual ? Ett gestaltningsförslag för Hagebys nya aktivitetscentrum ställer sig kritiskt till detta och strävar efter att bryta denna planeringsstruktur.

Vi utgick från att ställa oss frågan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmärksammat att gallerian i vår studiestad inte lämnade ett minnesvärt intryck och ville därför gå på djupet i detta ämne. Vi har i vår uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgångsreceptet för att en centralt belägen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi ställde oss då frågan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belägen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, när det gäller de offentliga ytorna.

Mitt examensarbete har utgått från företaget Tirsén och Aili arkitekter hos vilka jag upprättat en bygglovsansökan för Axfood snabbgross i Luleå. Arbetet har inneburit nära samarbete med Arkitekt Bengt Aili som varit ansvarig för projektet. Jag har arbetat uteslutande i programmet Archicad i rollen av byggnadsingenjör. Mitt uppdrag var att skapa korrekta bygglovshandlingar utifrån de krav som ställs på dagens arbetsplatser. Jag har jobbat enligt de standarder som finns och letat mig fram till svar via litteratur och hemsidor samt via kontakt med senioringenjörer.

Vi utgick från att ställa oss frågan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmärksammat att gallerian i vår studiestad inte lämnade ett minnesvärt intryck och ville därför gå på djupet i detta ämne. Vi har i vår uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgångsreceptet för att en centralt belägen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi ställde oss då frågan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belägen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, när det gäller de offentliga ytorna.

Att beskriva en byggnad som tidlös är bland det finaste en kan säga. Några av världens mest uppskattade byggnader har beskriv- its som just det, tidlösa. Hur kommer det sig att en av den finaste komplimangen och erkännandet en byggnad kan få, egentligen är intetsägande? Tiden går ständigt och det finns ingenting någon kan göra för att ändra det. Människor, djur och även byggnader utvecklas och åldras.

Behovet och betydelsen av stora stadsparker tycks ha fallit i glömska i samband med förtätning av städer. Planering av nya stora stadsparker tycks numera inte stå på agendan. Få arkitekter, stadsplanerare eller landskapsarkitekter lyfter fram värdet av nya stora stadsparker. Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av nya och befintliga stora stadsparker i framtidens städer, samt om nya stora stadsparker planeras. Genom intervjuer med arkitekter, stadsplanerare och landskapsarkitekter i Stockholm, Malmö, Köpenhamn och Berlin, belyser denna uppsats yrkesverksammas syn på framtiden för, och betydelsen av, befintliga och nya stora stadsparker.

Examensarbetet handlar om att utveckla nästa generations koncept för bostadsventilationsdontill Lindabs nya produktsegment. Projektet har gått ut på att ta reda på vad som eftersöks iframtidens ventilationsdon, samt att utveckla dessa tankar och åsikter till visuella idéer. Dessahar bedömts med hjälp av välkända metoder inom produktutveckling samt utvärderats avpersoner inom industrin, så som arkitekter, designers och vvs-konsulter.Projektet har huvudsakligen baserats på Svids designmetodik med kompletterande metoderfrån David Ullman och Jan Landqvists metodik. Moment som ingått i dessa har inneburitanalyser, skissning, utvärdering och 3D-rendering. Detta har resulterat i ett slutgiltigt konceptbaserat på den information som har analyserats under projektes gång..

Digitala modeller används i allt större utsträckning i byggprocessen från skisskede till produktion. Däremot nyttjar sällan arkitekter, projektörer och mängdfirmor byggnadsinformationsmodeller (BIM) för att ta fram kostnadskalkyler, trots att en BIM-modell oftast används under projekteringen. Tidiga kalkyler baseras idag vanligtvis på kostnader per kvadratmeter (kr/m2) från referensprojekt. Detaljerade kalkyler görs först i byggprojektets senare skeden när de flesta systemvalen gjorts och större beslut tagits. Ofta är dessa kalkyler manuellt framräknade med hjälp av 2D-ritningar vilket ökar kalkylens osäkerhet.Kostnadsbedömningen är ett viktigt beslutsunderlag för beställaren.

Vi utgick från att ställa oss frågan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmärksammat att gallerian i vår studiestad inte lämnade ett minnesvärt intryck och ville därför gå på djupet i detta ämne. Vi har i vår uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgångsreceptet för att en centralt belägen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi ställde oss då frågan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belägen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, när det gäller de offentliga ytorna.