Landets kommuner har en stor utmaning i hur man ska organisera den alltmer komplexa verksamheten och samtidigt kunna dra nytta av anstĂ€lldas kompetens pĂ„ ett tillfredstĂ€llande sĂ€tt. Ängelholms kommun har bland annat valt att arbeta med Lean som Ă€r en filosofi men frĂ€mst en samling metoder och verktyg som handlar om att ha ett synsĂ€tt och arbetssĂ€tt i verksamheten som skapar vĂ€rde för kunden. Man ska fokusera pĂ„ det vĂ€rdeskapande och optimera detta, medan det icke vĂ€rdeskapande ska ifrĂ„gasĂ€ttas och minimeras. Syftet med uppsatsen var att utveckla större kunskap om hur individer uppfattar att lĂ€rande och utveckling individuellt och i arbetsgruppen pĂ„verkas nĂ€r Lean förbĂ€ttringstavla anvĂ€nds som hjĂ€lpmedel. Jag har utgĂ„tt frĂ„n Senges modell för förĂ€ndring dĂ€r fem discipliner, kunskapsomrĂ„den, blir medarbetarens bĂ€sta guide pĂ„ en framgĂ„ngsrik vĂ€g.

Organisationer och personer runt om i vÀrlden blir alltmer beroende av olika former av IT-stöd. För att effektivisera arbetet skaffa sig organisationen nya system eller försöker förbÀttra det redan befintligt systemet. En anvÀndare kan reagera pÄ olika sÀtt vid införandet av ett nytt system beroende pÄ olika faktorer hos systemet eller personen. Jag studerade ett komplett Care-system som anvÀnds inom Àldreomsorgen. Ett Care-system kan bestÄ av en webbapplikation inklusive digitala och mobila verktyg.

Den aktuella studien syftade till att öka förstÄelsen för den betydande roll kÀnslor har i servicemöten. En experimentell design anvÀndes dÀr deltagare randomiserades till en av tvÄ scenariobeskrivningar, dÀr en variabel var manipulerad. TvÄ olika ansiktsuttryck, ett leende eller ett neutralt, anvÀndes som stimuli för att undersöka dess inverkan pÄ kunderna. Resultaten visade att en leende servicearbetare pÄverkade kundernas kÀnslor positivt, samt ökade bÄde nöjdheten och reciprociteten jÀmfört med en servicearbetare med neutralt ansiktsuttryck. Dessutom utvÀrderade kunderna den leende servicearbetarens personliga egenskaper mer positivt jÀmfört med servicearbetaren med neutralt ansiktsuttryck.

Politiker har sedan mÄnga Är tillbaka satsat pengar inom omrÄdet IT och undervisning, trots att det frÄn skolans sida inte funnits nÄgot egentligt krav pÄ detta eller efterfrÄgan för detta. Det har dÀrför varit intressant att undersöka pedagogernas syn pÄ IT i undervisningen. Studien, som har hÀmtat inspiration frÄn fenomenologins idéer, har genomförts med hjÀlp av intervjuer pÄ skolor i en kommun i mellannorrland. De skolor och de informanter som deltagit i studien har blivit utvalda genom tvÄ typer av urval. Dels har ett subjektivt urval anvÀnts pÄ de skolor dÀr lÀrarkontakter fanns etablerade sedan tidigare, och dels har ett stratifierat urval, som innebÀr att informanterna blivit slumpmÀssigt utvalda inom bestÀmda ramar, anvÀnts pÄ de övriga skolorna.

Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllande lÀrare i Ärskurs F-5 i kommunala grundskolan har till aktuell praktisk pedagogisk forskning inom sitt yrkesomrÄde. Genom att ta reda pÄ vilka möjligheter och förutsÀttningar lÀrare har för att ta del av forskning och om de anser att resultaten frÄn denna pÄverkar deras undervisning kan förhÄllandet belysas. Den teoretiska utgÄngspunkten har sin grund i den progressiva pedagogiken med tankar kring kunskap och dess anvÀndbarhet, stÀndig utveckling samt en tilltro till att vetenskapliga kunskaper kan vara till hjÀlp och nytta. Den empiriska delen av undersökningen gjordes i fyra kommuners kommunala grundskolor och riktades till lÀrare i Ärskurs F-5. Vald metod för undersökningen var en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning.Resultaten frÄn undersökningen visar att mÄnga lÀrare Àr intresserade av att följa och ta del av forskning som berör deras arbete, men att forskningen i hög grad inte leder till förÀndring i deras undervisning.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.

Föreliggande studie handlar om stödinsatser och studieavbrott ur studieavbrytares perspektiv. Syftet har varit att undersöka om de deltagande ungdomarna upplevde att de fick stöd under gymnasietiden i ett försök att förstÄ varför studieavbrott ÀndÄ sker. Avsikten har vidare varit att beskriva och reflektera över ungdomarnas erfarenheter med förhoppning om att det skall vara till nytta för framtida förebyggande arbete. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer och har inspirerats av tidigare forskning om studieavbrott, stödinsatser samt karriÀrutvecklingsteorier. Avsikten med intervjuundersökningen har varit att studera studieavbrytarnas skolgÄng under grund- och gymnasietiden för att fÄ en förstÄelse för vilket stöd studieavbrytarna upplever att de fÄtt eller hade önskat att de fick medan de Ànnu befann sig i skolan. Resultatet visar att studieavbrytarna bÀr pÄ olika erfarenheter av skolgÄngen och att tillgÄngen pÄ socialt och pedagogiskt stöd varit bristfÀllig.

Försvarsmakten skall enligt regeringen utveckla tekniska lösningar för det framtidaledningssystemet som skall verka inom försvaret. Syftet med denna uppsats Àr att studera tillvilken nytta en försvarsmaktsgemensam teknisk arkitektur för stöd av ledning har för en chefsbeslutsfattning.Först introduceras det nÀtverksbaserade försvaret (NBF) och hÀr beskrivs vad NBF egentligenkan innebÀra som metod för det flexibla insatsförsvaret. DÀrefter avhandlas vad ledningbetyder för Försvarsmakten med dess fyra faktorer: organisation, metodik, personal ochteknik. Slutligen beskrivs beslutsfattningsprocessen som ett avsnitt i uppsatsen dÄ denmÀnskliga pÄverkan Àr en viktig del i ledningssystemet. Under arbetets genomförande harförfattaren intervjuat auktoriteter, bland annat frÄn FOI och Handelsbanken, dessa personerhar genom sin medverkan genererat ytterligare kunskaper till uppsatsens arbete.Resultatet pekar pÄ att en gemensam teknisk arkitektur mycket vÀl kan underlÀtta och förbÀttraen chefs beslutsfattning.

The aim of this Masters thesis is to examine the use of IT, that is the Internet and other applications of personal computers, among seniors 65+. It also deals with issues of access to IT for seniors in public libraries. The theoretical background of the study consists of Rogers "Diffusion of innovations", Hektors categories of information activities, and the Swedish IT-commissions categories of motives and prerequisites for the use of IT. The research questions focus on factors motivating the use of IT, the extent and the purposes of IT use, the consequences and the barriers that IT-users experience, and views on IT in public libraries and IT courses, respectively. Qualitative interviews were carried out with nine senior IT-users.

3D blir ett allt vanligare inslag i vÄr vardag. Tv-reklam, Internet och tidningar innehÄller ofta virtuellt skapade miljöer och karaktÀrer. PÄ grund av Àmnets popularitet finns ett intresse att undersöka hur en 3D-utveckling ser ut. Systemutvecklare kan ha nytta av 3D-animation pÄ mÄnga sÀtt. Till exempel sÄ kan det anvÀndas för att visualisera komplicerade systemprocesser för anvÀndare.

AvstÄndet till lantbruket har idag blivit allt större. Bakgrunden till detta arbete var att jag ville ta reda pÄ vad svenska folket kan och tycker om svenskt lantbruk. Detta Àr nÄgot som LRF sedan kan ha nytta av i deras arbete.Jag satte ihop en enkÀt med blandade frÄgor om lantbruk som jag sedan delade ut. Som avgrÀnsning valde jag att undersöka lÀrarstudenters kunskap eftersom de efter sinutbildning nÄr ut till mÄnga mÀnniskor och kan sprida kunskap vidare. Jag besökte tvÄ universitet och en högskola för att göra undersökningen, nÀmligen Göteborgs universitet,Högskolan VÀst i VÀnersborg och Karlstads universitet.

Interest in alternative energies is high in Sweden today, particularly in the agricultural sector. According to the Swedish lantbruksbarometern (2009), almost all respondents consider the use of some form of alternative energy from the farm. While interest in alternative energies is large, attention to the alternative energy straw has fallen and is almost nowhere mentioned in the literature today. Three years ago, in the Lantbruksbarometern nearly 44% of the farmers would be willing to invest in straw as heating system on the farm. How do the farmers decide to invest in alternative energies? With this information a problem is presented for this paper.

Gemensamt för oss tre studerande och verksamma pedagoger Àr att vi anser att barnlitteratur Àr ett intressant hjÀlpmedel i vÄr yrkesutövning. Efter att vi tagit del av en studie som docent Ann-Katrin Svensson genomfört dÀr det framkom att lÀsning inte Àr sÄ prioriterad i verksamheten som pedagogerna sjÀlva trodde, vÀcktes vÄr nyfikenhet över att försöka ta reda pÄ vilken funktion barnlitteratur har i förskolan. I vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt har lÀsning och barnlitteraturens olika former betydelse i verksamheterna? För att fÄ ett sÄ brett underlag som möjligt valde vi dÀrefter att göra en kvantitativ enkÀt undersökning pÄ nÄgra förskolor i VÀxjö.Genom litteraturstudier har vi fÄtt kunskap om att nÀr barn tidigt fÄr möjlighet att umgÄs med böcker tillsammans med vuxna, lÀsa, samtala och i andra former, medverkar detta till att bÄde barnets sprÄk, ordförrÄd, begrepp och sociala trÀning utvecklas. Vilket alla barn, och speciellt barn med svenska som andrasprÄk och sprÄksvaga barn har stor glÀdje och nytta av.

Syftet med föreliggande enkÀtstudie var att undersöka om distriktssköterskorna upplever att de har tillrÀckligt med kunskap och stöd för att genomföra stödsamtal med deprimerade mammor, samt att se hur handlÀggningen ser ut dÄ mammor visar tecken pÄ postnatal depression. Urvalet bestod i distriktssköterskor som genomgÄtt utbildning i Postnatal depression och svarsfrekvensen i enkÀtstudien var 66 %. Samtliga respondenter upplever att utbildningen i Postnatal depression Àr anvÀndbar i deras arbete. Mest nytta har de av att veta hur en bra screening ska gÄ till. Majoriteten av respondenterna har tillgÄng till handledning med psykolog 1 gÄng/mÄn eller 2-3 gÄnger/halvÄr.

De senaste decenniernas ökade globalisering har bidraget till behovet av en gemensam syn pĂ„ bedömning och granskning av företagens redovisning. Europeiska Unionen och IFAC Ă€r tvĂ„ organisationer som arbetar för att föra samman kvalifikationerna hos revisorer. EU verkar för en gemensam marknad med fri rörlighet av varor, arbetskraft och tjĂ€nster medan IFAC försöker fĂ„ en konsistent hög kvalitĂ© pĂ„ revisorer globalt. En grĂ€nsregion som skulle dra nytta av en ökad harmonisering Ă€r Öresundsregionen dĂ€r företag med revisorer kan jobba över landsgrĂ€nserna. För att öka förstĂ„elsen för de skillnader som finns i granskningen av företagens redovisning mellan Sverige och Danmark idag, Ă€r syftet med uppsatsen att jĂ€mföra kompetenskrav mellan svenska och danska revisorer.