BAKGRUND:Motorisk utveckling diskuteras utifrÄn tvÄ olika perspektiv bÄde den dynamiska utvecklingenoch den motoriska utvecklingen i stadier. Vikten av att ge barn god sjÀlvkÀnsla tas upp utifrÄnolika författares och forskares perspektiv. I undersökningen Àr det dock endast den motoriskasjÀlvkÀnslan som iakttagits. Motoriken kopplas till Merleau-Pontys fenomenologiska tankarom att kroppen och sjÀlen hör samman, liksom Ericssons forskning om sambandet mellanskolprestationer och motorik.SYFTE:VÄrt syfte med examensarbetet Àr att undersöka om barnets motoriska fÀrdigheter har ettsamband med vÄr tolkning av barnets motoriska sjÀlvkÀnsla, detta utifrÄn barnetsgenomförande av förutbestÀmda fysiska utmaningar.METOD:I undersökningen har en triangulering anvÀnts. En observation samt en muntlig enkÀt gjordes itvÄ förskoleklasser pÄ landsbygden, sammanlagt deltog 13 barn.

Huvudsyftet med detta examensarbete var att ta fram ett regelverk för hur HÀgglunds Drives AB kan effektivisera framtagningen av kundanpassade axeladaptrar för montering mellan utgÄende motoraxel till kundaxel. Ett berÀkningsprogram skapades i Excel som guidar konstruktören genom skapandandet av en adapter. Till berÀkningsprogrammet kopplades en parametriserad CAD modell av en adapter. PÄ sÄ sÀtt gÄr det med en knapptryckning i berÀkningsprogrammet skapa en CAD modell med den av berÀkningsprogrammet föreslagna utformningen med rÀtt toleranser och mÄtt. Möjligheten finns Àven att automatiskt generera ett ritningsunderlag pÄ en 2D ritning.

För de kraftvÀrmeanlÀggningar som byggdes innan systemet med elcertifikat infördes, upphör tilldelningen av elcertifikat den sista december 2012. KraftvÀrmeverk block 1 (KVV1) vid Falu Energi & Vatten kommer behöva uppgraderas för att kunna producera el som berÀttigar till nya certifikat. Detta arbete har avsetts att ligga till grund för val av systemlösning inför uppgraderingen. Ett antal olika uppgraderingsalternativ har undersökts och studien har baserats pÄ berÀkningar i programmet Solvo tillsammans med MS Excel. BerÀkningarna har sedan anvÀnts tillsammans med varaktighetsdata för Falu Energi & Vattens fjÀrrvÀrmenÀt.

Tidigare forskning visar att prehospitalt arbete upplevs stimulerande, men Àr ocksÄ fysiskt och psykiskt pÄfrestande. Syftet var att beskriva hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar kÀnslomÀssigt sin arbetssituation. En kvalitativ ansats valdes och djupintervjuer av sex ambulanssjuksköterskor i södra Sverige genomfördes. Data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med inspiration av ett fenomenologiskt nÀrmelsesÀtt. Ambulanssjuksköterskorna beskrev att deras arbete innebÀr att vara skÀrpt och uppfylld av sitt arbete, vilket innebÀr att de sÄg det som vÀrldens roligaste yrke, dÀr de gör nytta och Àr en hjÀlpande hand för anhöriga men ocksÄ att kÀnna sig osÀker i ett nytt vÄrdrum.

Anledningen till att jag valde att skriva om lÀrares arbetslivserfarenheter utanför skolan grundar sig till viss del i att man som oftast fÄr höra att skolan Àr en egen institution och att lÀrarna inte vet vad som pÄgÄr utanför denna trygga vÀrld. Folk i allmÀnhet pratar mycket om att eleverna ej fÄr lÀra sig det som krÀvs för att klara sig i de t"verkliga livet" och att lÀrare inte kan ge dem dessa nödvÀndiga kunskaper eftersom de sjÀlva inte vet hur samhÀllet fungerar. Orsaken till att lÀrarna inte vet det Àr enligt mÄnga att de aldrig har haft ett annat arbete Àn som lÀrare. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om lÀrare som har arbetat utanför skolan anvÀnder denna erfarenhet i skolvardagen och i sÄ fall pÄ vilket vis. Mina övergripande frÄgestÀllningar Àr: Vad har de intervjuade arbetat med innan de blev lÀrare? Anser de att erfarenheterna frÄn tidigare arbete tillför nÄgot i skolvardagen? Har kollegorna pÄ skolan haftnytta av de intervjuades erfarenheter? Resultatet visade att samtliga intervjuade hade nytta av sina erfarenheter frÄn andra yrken i skolan, men inte alltid rent praktiskt.

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhÄlla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jÀmstÀlldhet och normer inskrivet i de nya Àmnesplanerna för gymnasieskolan. FörÀndringen innebÀr att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera Àmnen och dÀrmed vilar ocksÄ ett ansvar pÄ lÀrarna i berörda Àmnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lÀrare pÄ gymnasienivÄ tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för Àmnet samhÀllskunskap.

Liv och hĂ€lsa ung Ă€r en enkĂ€tundersökning bland ungdomar i skolĂ„r 7, 9 samt Ă„r 2 pĂ„ gymnasiet i Örebro lĂ€n. Barn och ungdomar Ă€r en prioriterad mĂ„lgrupp för Sverige och Örebro lĂ€n enligt regeringens folkhĂ€lsoproposition samt Örebro lĂ€ns folkhĂ€lsoplan. I skolan har rektorn det yttersta ansvaret, i denna studie valdes rektorer ut för att ge ett ledarskapsperspektiv pĂ„ ett anvĂ€ndande. Uppsatsens syfte Ă€ratt undersöka hur resultatet frĂ„n Liv och hĂ€lsa ung undersökningarna anvĂ€nds avrektorer för skolĂ„r 7-9 i Örebro lĂ€n. Studien Ă€r kvalitativ dĂ€r nio stycken rektorer iÖrebro lĂ€n har intervjuats.

 Under vÄren 2007 var jag pÄ ett föredrag som hölls av Björn Persson, VD i företaget Vilax AB. Föredraget handlade om mÄttbestÀllda handsnörda spiralkÀrnor som företaget anvÀnder vid produktion av sÀngar och möbler till bÄde offentliga och privata kunder. Mitt intresse fÄngades och jag började fundera pÄ hur tapetserare kan dra nytta av denna teknik. Detta resulterade i att jag praktiserade tvÄ veckor hos Vilax AB under hösten 2008.Idag anvÀnder man denna typ av spiralkÀrnor tillsammans med moderna material som exempelvis skum, men nog skulle man vÀl kunna anvÀnda dem tillsammans med traditionella material. Detta skulle kunna underlÀtta resÄrarbete i en möbel och samtidigt effektivisera tapetserarens arbete.

Ett vanligt problem för fjÀrrvÀrmeföretag Àr svÀngningar i den dagliga efterfrÄgan pÄ fjÀrrvÀrme. NÀr efterfrÄgetoppar sker i fjÀrrvÀrmenÀtet behöver fjÀrrvÀrmeföretagen oftast anvÀnda sina topplastpannor, vilka vanligtvis drivs pÄ bÄde dyra och miljöovÀnliga brÀnslen. Ett sÀtt att ÄtgÀrda detta problem har traditionellt varit att anvÀnda en ackumulatortank som vÀrmelager. Men med ny och billigare mÀt- och styrsystemteknik har kommersiella lösningar börjat vÀxa fram dÀr istÀllet byggnader kan anvÀndas som vÀrmelager.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka de tekniska och ekonomiska möjligheterna för att anvÀnda byggnader som vÀrmelager i ett fjÀrrvÀrmesystem och jÀmföra det med att anvÀnda en ackumulatortank som vÀrmelager. Det förs en diskussion om hur ett samarbete skulle kunna se ut mellan fjÀrrvÀrmeföretag och fastighetsÀgare för att möjliggöra anvÀndningen av byggnader som vÀrmelager.

Förlossningsplaner Àr sedan nÄgra Ärtionden tillbaka vanligt förekommande inom vÄrden av födande kvinnor. I barnmorskans profession ingÄr att i dialog med de blivande förÀldrarna ge stöd och förberedelse inför förlossning, och att ge stöd, trygghet och kontinuitet under förlossningen. VÄrden ska bedrivas i samrÄd med de blivande förÀldrarna. Förlossningsplanen kan ha olika utformning och kan vara skriven av förÀldrarna sjÀlva eller tillsammans med barnmorskan. Dess syfte Àr att underlÀtta kommunikationen mellan kvinnan och vÄrdgivaren, och att öka kvinnans deltagande i beslutsfattande.

Vara förÀlder till ett barn som Àr inneliggande pÄ ett sjukhus Àr komplicerat, svÄrt och upplevs olika av förÀldrar. Isolering kan orsaka stress och leda till kontroll-, informations- och kommunikationsbehov. Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelser av att vistas i isoleringsrum vid vÄrd av sina barn pÄ sjukhus. Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Resultatet visade att förÀldrarna kÀnde sig besvÀrliga och var rÀdda för att störa nÀr de behövde be om hjÀlp.

InternetanvÀndandet har förÀndrats och allt yngre personer brukar internet. I dags- och kvÀllstidningar gÄr det att lÀsa om barn och ungdomar som utsatts för diverse övergrepp som kan kopplas till internetkontakter. En stor riskgrupp Àr flickor i de nedre tonÄren delvis pÄ grund av intresset för kommunikation och sociala nÀtverk, samtidigt som internet Àr en viktig del i skolarbete och annat kunskapsinhÀmtande. Ofta vet inte förÀldrar vad ungdomar gör pÄ internet och det kan vara svÄrt att ha kontroll dÄ tillgÀngligheten Àr stor i och med smarta telefoner och surfplattor. Med utgÄngspunkt i detta lades studiens fokus pÄ förÀldrarnas perspektiv pÄ Älder och mognad, kÀnslan av kontroll samt tankar kring risk kontra nytta med internetanvÀndningen.

Hösten 1991 startade Linköpings kommun ett projekt, som syftade till att införa ett kommungemensamt geografiskt informationssystem, LINGIS. Systemet hanterar kommunens fastigheter, byggnader, vÀgar och planer som geografiska individer med koppling till befintliga kÀllregister, sÄsom fastighetsdatasystemet och personinvÄnarregistret. KommunlantmÀteriet, som har uppdrag att förvalta och utveckla systemet, vill undersöka möjligheterna att anvÀnda LINGIS som informationskÀlla i ett realtidssystem. I examensarbetet utvecklas ett testsystem för att undersöka möjligheter och ge erfarenheter av positionsbestÀmning i realtid. Genom att sÀnda positionsdata frÄn till exempel ett fordon till en sambandscentral Àr det möjligt att pÄverka kÀllan.

Huvudsyftet med studien var att undersöka varför högstadieelever vÀljer bort moderna sprÄk. FrÄgestÀllningar som fokuserades var: ?PÄverkas eleverna av informationen inför sprÄkvalet??, ?Finns det könsskillnader nÀr det handlar om varför man vÀljer bort sprÄk??, ?Spelar den sociala bakgrunden in nÀr man vÀljer bort sprÄk?? och ?Vad har eleverna för uppfattning om sin framtid nÀr det gÀller sprÄk och sprÄkanvÀndning??. Som metod för undersökningens genomförande valdes enkÀtundersökning i fyra olika skolor i Kalmar kommun. De elever som deltog gick i Är sju och alla hade valt alternativen svensk/engelska eller engelska förstÀrkning.

Vi vill i vÄr uppsats ta reda pÄ den svenska revisionspliktens upplevda nytta ur ett intressentperspektiv inför en eventuell lagÀndring, för att fÄ en bild av hur intressenterna vÀrderar lagstadgad revision. För att fÄ en större insikt i Àmnet kommer vi Àven att undersöka andra lÀnders erfarenheter efter ett borttagande. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att belysa mer komplexa teman, gÄ djupare i Àmnet och ta reda pÄ varför och hur. Vid insamling av teori har vi anvÀnt oss av litteratur samt databaser som finns tillgÀngliga via biblioteket. Vi anvÀnde oss av ostrukturerade intervjuer Àven kallat öppna intervjuer.