UtifrÄn Blanchards OLG-modell för en liten öppen ekonomi med Äldersberoende arbetsutbud, analyseras vad som sker med konsumtionen och den finansiella förmögenheten per capita nÀr pensionsÄldern höjs. Konsumtionen ökar nÀr pensionsÄldern höjs eftersom en högre pensionsÄlder betyder en högre total löneinkomst som kan anvÀndas pÄ konsumtion, vilket ger större nytta. Sparandet kan dÀremot bÄde öka och minska nÀr pensionsÄldern höjs. Incitamentet till att öka sparandet kommer frÄn att man vill utjÀmna den högre konsumtionen som kommer frÄn den ökade livsinkomsten över hela livet. Men en ökning av pensionsÄldern betyder att tiden som pensionÀr dÄ man ska konsumera för sina sparade tillgÄngar minskar, vilket minskar incitamentet för att spara.

Att bli kallad till en screening kan uppfattas som ett hot eller en trygghet för kvinnorna. Hur kvinnan uppfattar sin situation kan bero pÄ den kunskap hon har angÄende screening. Syftet med studien var att beskriva kvinnors uppfattning av screening sÄsom gynekologisk hÀlsokontroll och mammografi. Studien har genomförts som en litteraturstudie med hjÀlp av Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehÄllsanalys. Det Àr inte alltid sÄ att screeningen mynnar i ett entydigt negativt svar eller ett svar som tyder pÄ cancer.

Denna fallstudie sÀtter fokus pÄ hur pedagoger i skolans vÀrld och kulturensvÀrld upplever samarbetet dem emellan. Den empiriska undersökningenbestÄr av intervjuer genomförda med pedagoger frÄn de bÄda grupperna. VadgÀller skolan har vi riktat in oss pÄ pedagoger som arbetar med de Àldstabarnen i förskolan, och upp till mellanstadiet. Museipedagogerna arbetar iverksamheter med inriktning mot lokalhistoria och konst.Vid intervjuerna framkom att samarbetet ser vÀldigt olika ut och att det ofta Àrupp till pedagogerna sjÀlva i vilken grad de samarbetar och drar nytta avvarandra.Museipedagogiken har gÄtt frÄn att till största delen handla om förmedlandeav kunskap till att alltmer fokusera individernas deltagande. Ett deltagandedÀr upplevelsen och det aktiva handlandet sÀtts i fokus.

Denna uppsats behandlar flygförbudszoner inom ramen för internationella fredsinsatser och för att förklara konceptet presenteras relaterade definitioner. FramgÄngsfaktorer, risker samt flygförbudszonens mÄl och syften lÀggs fram och anvÀnds dÀrefter för att bedöma den svenska förmÄgan att delta i upprÀttandet och upprÀtthÄllandet av en flygförbudszon. DÄ luftöverlÀgsenhet Àr av stor vikt för operationer involverande upprÀttandet av en flygförbudszon presenteras John A. Wardens syn pÄ luftöverlÀgsenhet för att bedöma om hans teorier Àr tillÀmpningsbara i detta sammanhang.Analysen av den svenska förmÄgan berör svensk doktrin, kravspecifikationerna för ett exempelförband, erfarenhetsrapporterna frÄn deltagandet i insatsen över Libyen 2011 och den sÀkerhetspolitiska debatten kring beslutet att delta. Slutsatsen Àr att den svenska doktrinen Äterger en bred variation av uppdragstyper som kan komma till nytta i samband med en flygförbudszon, men flygförbudszonen som koncept omnÀmns inte.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbete planlÀggas och anordnas rÀtt, sÄ att det kan utföras i en sÀker och sund miljö. Trots det intrÀffar arbetsplatsolyckor i Sverige av olika anledningar. Ett uppdrag har tilldelats författaren för att öka förstÄelsen för hur anstÀllda pÄ Peab AnlÀggning AB i Region Mellansverige anser att företaget kan nÄ sitt mÄl att halvera antalet arbetsplatsolyckor till Är 2017. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med anstÀllda pÄ företaget. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en manifest innehÄllsanalys.

Företag befinner sig i en konkurrenskraftig vÀrld och för att lyckas överleva mÄste de ta handom sina befintliga kunder sÄvÀl som attrahera nya. Med hjÀlp av dagens teknologi, har företagmöjlighet att lagra information om sina kunder och kan dÀrför fÄ en ökad förstÄelse förkunders beteende och önskemÄl. CRM-system (Customer Relationship Management-system)Àr ett hjÀlpmedel i detta arbete och har dÀrför blivit en prioriterad investering för företag dÄkunder betraktas som dess viktigaste tillgÄng. CRM-system Àr en kostsam investering,samtidigt som chansen för att misslyckas vid implementering Àr stor. DÀrför Àr det av stor viktför företag att efter implementeringen kunna hantera, anvÀnda och ha förstÄelse för CRMsystemetsolika funktioner för att lyckas stÀrka kundrelationer och erhÄlla tÀnkta fördelar somsystemet syftar till.Studien tillÀmpar kvalitativa undersökningstekniker dÀr ett fallföretag har undersökts genomintervjuer.

Syftet med examensarbetet Àr att genom textanalys och intervjuer undersöka grammatikens plats i svenskÀmnet utifrÄn förÀndringarna som skett i den nya kursplanen för Svenska 2 i GY11 jÀmfört med Svenska B i Lpf94. Det har gjorts med utgÄngspunkt i tidigare forskning, bland annat Malmbergs svenskÀmneskonceptioner. Det resultatet visar Àr att dÄ inga större förÀndringar gÀllande stuktur Àr uppenbara i svenska 2 sÄ ser vi förÀndringar i mÄlen dÄ vissa blivit mer specifika, nÄgra har försvunnit frÄn föregÄende kursplan och grammatikmÄlet Àr helt nytt. Textanalysen enligt svenskÀmneskonceptionerna visar att Svenska B och Svenska 2 huvudsakligen fokuserar pÄ fÀrdighetstrÀning som verktyg till erfarenhetspedagogiska mÄl. SvenskÀmnet som litteraturhistoriskt Àmne har dÀremot en mindre roll.

Fastigheter kan hÄllas av olika orsaker, vissa Àrver och förvaltar en fastighet innannÀsta generation tar vid medan andra investerar i rent finansiellt syfte eller kulturelltsyfte. LikasÄ skiljer sig anledningen till varför man vÀrderar egendomen, det kan varaför att bjuda ut fastigheten pÄ marknaden, för att lÀgga ett bud pÄ densamma vidnyförvÀrv eller av rent bokföringsmÀssiga skÀl. Fastighetsmarknaden Àr komplex ochriskbilden Àr ofta alltför mÄngfasetterad för tillgÀngliga finansiella modeller, vilketmedför att magkÀnslan allt som oftast Àr utgör en stor del vid investeringsbeslut.I denna studie undersöktes olika investerares syn pÄ risk. Möter allainvesterare samma riskbild eller skiljer den sig beroende pÄ investerarens preferensför endera fastighetsslaget? Upplever aktörer i bolag med fastigheter somkÀrnverksamhet en annan riskbild Àn de vilka hÄller fastigheter i rentdiversifieringssyfte?En enkÀt skickades ut till 110 personer verksamma som VD, Finanschef ellerRiskchef, inom fastighetsbranschen.

Miljön Àr viktig för mÀnniskans aktivitetsutförande och ett omrÄde dÀr arbetsterapeuten kan göra nytta med sin specifika kunskap. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet sjÀlva upplever sin psykosociala arbetsmiljö och om en eventuell förÀndring skulle pÄverka deras arbetsförmÄga. Syftet var Àven att studera hur deras upplevda psykosociala arbetsmiljö pÄverkade deras arbetsförmÄga enligt Karasek & Theorells krav- kontroll- stödmodell. För att besvara studiens syfte gjordes en enkÀtundersökning bland kommunanstÀllda arbetsterapeuter dÀr de fick besvara frÄgor som handlade om krav, kontroll och stöd. Resultatet visade att respondenterna upplevde en god psykosocial arbetsmiljö och efter det att resultatet analyserats enligt krav- kontroll- stöd modellen visade det att arbetsterapeuterna befann sig i den bÀsta kombinationen för att ha en bra arbetsförmÄga.

I ett företag finns fyra bolagsorgan; bolagsstÀmman, styrelsen, vd:n och revisorn. I aktiebolagslagen (ABL) sammanfattas de olika organens uppgifter och ansvar för att förebygga maktmissbruk. Fokus i denna uppsats Àr bolagsorganet styrelsen, som tillsÀtts pÄ bolagsstÀmman av företagets aktieÀgare. Styrelsen ansvarar för förvaltningen av företag, dÀribland tillsÀtta och avskeda vd:n. Enligt ABL ska alla aktiebolag ha en styrelse men trots det finns skillnader mellan styrelser, bland annat beroende pÄ företagets storlek.

NÀr det nya lagförslaget trÀder ikraft kommer med stor sannolikhet, flertal olika aktörer att beröras. Vi har valt att fokusera oss pÄ hur revisionsbyrÄerna blir pÄverkade av det nya lagförslaget samt hur revisionsbolagen förbereder sig för de eventuella förÀndringar som avskaffandet kan tÀnkas föra med sig. Hur stora förÀndringarna kommer att bli i framtiden Àr svÄrt att förutse dÄ man inte vet i vilken omfattning frivillig revision kommer att efterfrÄgas av de smÄ bolagen.Vilka effekter kan ett avskaffande av revisionsplikten fÄ för revisionsbyrÄerna? Vilka strategiska val vÀljer byrÄerna att göra inför ett avskaffande av revisionsplikten och hur kan man utifrÄn dessa bevisa revisionens nytta? Hur kommer lagförÀndringen att pÄverka arbetsmetoderna för Skatteverket och kreditgivarna? Syftet med vÄr D-uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikt kan medföra för revisionsbyrÄerna, samt beskriva hur revisionsbolagen förbereder sig inför de framtida förÀndringarna.I vÄr uppsats har vi valt att nyttja metoder sÄ som intervjuer samt litteraturstudier. Respektive metodval har tagits fram utifrÄn det Àmnesval vi har valt att beröra.

NÀr en mÀnniska befinner sig i en trygg miljö finns större potential för utveckling och vÀlbefinnande för personen Àn om miljön kÀnns otrygg. Personer med utvecklingsstörning pÄ en tidig utvecklingsnivÄ har stort behov av trygghet och utrymme för sinnesstimulering och koncentrations svÄrigheter Àr vanliga. I en utomhusmiljö kan förutsÀttningarna göra att det Àr lÀttare att hantera olika intryck. Forskning har visat det Àr enklare att sortera naturliga ljud frÄn trÀd och fÄglar Àn brus frÄn bilar och mÀnniskor. DÀrför Àr det av stor vikt att dagliga verksamheter och sÀrskilda boenden har tillgÄng till en tillgÀnglig och för mÄlgruppen anpassad utemiljö, sÄ att den kan komma till nytta för dessa personer i deras vardag. I denna studie har observationer och intervjuer pÄ en dagligverksamhet och sÀrskilt boende utförts och analyserats med hjÀlp av Interpretative Phenomenological Analysis, IPA.

Solen Àr grunden till allt liv pÄ jorden. Idag finns det teknik som kan utvinna energi ur solen och genom solceller kan el produceras. I Sverige finns mycket förnybar energi med en betydande andel frÄn vattenkraft. Idag finns 24 MW installerad solcellseffekt. Det saknas tydliga mÄl för utbyggnad av solceller i Sverige.

Matematiken har i den reviderade lÀroplanen för förskolan lyfts fram och fÄtt en mer betydande roll och matematik finns överallt i förskolans vÀrld. För barn gÄr lek och lÀrande hand i hand och nÄgot som ingÄr i en helhet och som inte ska ses som tvÄ enskilda aktiviteter. I den fria leken tar barn med sig sina tidigare erfarenheter och gör dem möjliga att förstÄ. HÀr har förskollÀrarna i uppdrag att synliggöra och utmana barnen i deras matematiska lÀrande.Syftet med denna undersökning var att bland annat ta reda vad matematik i förskolan innebÀr för förskollÀrarna men framförallt deras syn pÄ matematiken i sandlÄdan samt hur de förhÄller sig till barns matematiska lÀrande i sandlÄdan. För att kunna ta reda pÄ detta intervjuade vi fem förskollÀrare och anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer som hjÀlpte oss att fÄ fram respondenternas tankar kring detta Àmne.Barn möter matematik överallt i förskolans verksamhet och det handlar om sÄ mycket mer Àn plus och minus.

Uppsatsens syfte Àr att studera framstÀllningar av manliga bibliotekarier i science fiction-litteratur, analysera vad dessa framstÀllningar förmedlar för förestÀllningar om bibliotek och biblioteksverksamhet, samt att analysera de manliga bibliotekariernas koppling till maskuliniteter. Titlarna som analyseras Àr fyra romaner; Audrey Niffeneggers TidsresenÀrens hustru, Dmitrij Gluchovskijs Metro 2033, Jules Vernes Paris i tjugonde seklet, och Jasper Ffordes Uppslukad ? En fÀngslande historia om Torsdag Nesta, samt en podcast; Welcome to Night Vale och en tv-serie; Buffy ? the vampire slayer. Resultatet av analysen Àr att ett flertal av de valda titlarna ger enövervÀgande negativ bild av biblioteket som en exkluderande samhÀllsinstitution samt Àr vidarerelaterat till de sÀtt pÄ vilka bibliotekarierna i de olika titlarna konstrueras som maskulina. Tre olika kategorier framkom sÀrskilt tydligt under analysen; bibliotekarien som monster/mutant, bibliotekarien som sexuellt avvikande, och bibliotekarien som lÀrdomsgigant och vÀktare av kunskapen.