Det växande problemet med stölder av såväl gods som fordon under transport är något som fått mer och mer fokus i media under det gångna året. När vi för knappt ett år sedan började intressera oss för problematiken var det inte lika uppmärksammat som idag. För yrkeschaufförerna innebär denna ökande hotbild att de känner sig otrygga och de vill ha en säkrare arbetsmiljö. Ett led i arbetet mot detta skulle vara att införa övervakade uppställningsplatser vars lokalisering harmoniserar med gällande regler för kör- och vilotider i Sverige och i Europa.Syftet med uppsatsen är bland annat att utveckla riktlinjer för att finna lämpliga lokaliseringar för placering av övervakade uppställningsplatser. För att göra detta har vi valt att kombinera ett deskriptivt och explorativt forskningssätt.

I ett globaliserat samhälle spelar förflyttning av varor och människor ennyckelroll för växande ekonomi och välstånd. För att undvika diskriminering,segregation och utanförskap måste varje medborgare i samhället kunna delta idenna globaliseringsrörelse. Detta medför att den gemene människan ställsinför fler förflyttningar och mer resande. För stora grupper av människor, inteminst för synskadade och blinda personer, innebär detta en stor utmaning somkan upplevas svår att klara av.Taktila plattor är ett av många hjälpmedel för att öka tillgängligheten ochsjälvständigheten för blinda och synskadade personer. Dessa plattor användsför att skapa ledstråk där naturliga sådana saknas, exempelvis på perrongerdär väggar och andra kanter saknas.

Uppsatsen behandlar främst kyrkstäderna i Åsele, Vilhelmina och Fatmomakke och utvecklingen med dessa. Syftet med uppsatsen är att reda ut hur moderniseringen från 1930-talet och senare kulturarvstänkandet kom att påverka kyrkstädernas vara eller icke vara. Det är även nödvändigt med en klar historisk bakgrund om kyrkstadens uppkomst och funktion. En kyrkstad är en samling byggnader som uppfördes runt sockenkyrkan från 1600-talet och brukades fram till in på 1900-talet. Kyrkstaden är speciell för norra Norrland.

I ett globaliserat samhälle spelar förflyttning av varor och människor ennyckelroll för växande ekonomi och välstånd. För att undvika diskriminering,segregation och utanförskap måste varje medborgare i samhället kunna delta idenna globaliseringsrörelse. Detta medför att den gemene människan ställsinför fler förflyttningar och mer resande. För stora grupper av människor, inteminst för synskadade och blinda personer, innebär detta en stor utmaning somkan upplevas svår att klara av.Taktila plattor är ett av många hjälpmedel för att öka tillgängligheten ochsjälvständigheten för blinda och synskadade personer. Dessa plattor användsför att skapa ledstråk där naturliga sådana saknas, exempelvis på perrongerdär väggar och andra kanter saknas.

Det senaste decenniet har stadsplaneringen i Sverige till stora delar handlat om förtätning, särskilt i centrala och vattennära lägen. Området Vilan i Kristianstad är ett verksamhetsområde med dessa förutsättningar. Vilan ligger nära Kristianstads centrum, alldeles intill Helge å och i anslutning till ett våtmarksområde. Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en del av Vilan, nämligen den nordöstra delen. Det är en stadsdel med dålig struktur och liten kontakt med den natur och våtmarksområde som området gränsar till.

Med tiden förändras människans sätt att leva och därmed användandet av befintliga konstruktioner. Det finns ett stort värde av att fortsätta använda konstruktionerna och anpassa dem till dagens behov. De senaste decennierna har cykeln fått en mer betydande roll i vardagen, vilket kräver en säker och lättillgänglig infrastruktur. Sundsvalls Kommun har uttryckt en önskan om att undersöka möjligheten att flytta körfälten på Alnöbron för att ge plats åt en bredare gång- och cykelväg på brons ena sida. Trafikverket har i och med detta beställt en bärighetsutredning av Alnöbron för att utvärdera om det är möjligt att anpassa den befintliga bron till dagens behov samt för att kontrollera dess funktion i sitt nuvarande utförande.Alnöbron uppfördes under 1960-talet och förbinder Alnön med fastlandet strax norr om Sundsvall.

Många människor finner det fascinerande att vistas i gränszoner mellan vattenområden; hav, sjöar, floder och staden där byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten är en attraktion både för människan och för staden. Kajområden och strandpromenader är dessutom ofta platser för möten mellan människor då förutsättningarna att träffas på ett enkelt och naturligt sätt finns genom områdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta där generationer blandas och där mänsklig aktivitet försiggår, konserter, marknader m.m. Men detta kan även skapa intressekonflikter som bör utredas och vägas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtänkt planering och gestaltning av områdena.

I samband med att minska energiförbrukning inom byggsektorn har Boverket beslutat att byggnader ska energideklareras. Beroende på nybyggnadskategori och klimatzon infördes referensvärden om 130 kWh/m²/år i norr respektive 110 kWh/m²/år i söder för enbostadshus, tvåbostadshus och flerbostadshus. I trähus är det av betydelse att minska köldbryggor i väggarna som ger den största ytan mot omgivande klimat. Väggar i trähus är normalt uppbyggda av träreglar som står för väggens bärande kapacitet men samtidigt även fungerar som en köldbrygga. En av metoder att bryta köldbryggan är att utforma väggreglar som sammansatta strukturelement med ett mellanliggande lager av isoleringsmaterial.

Eftersom hållbart skogsbruk innebär att man i skogsbruket tar lika stor hänsyn till de ekologiska och sociala aspekterna som de ekonomiska är det viktigt att utvärdera alternativ till det konventionella trakthyggesbruket för att säkerställa att alla värden i skogen uppnås. Ett så kallat schackrutesystem, eller Chequered-Gap-Shelterwood-System (CGS-system), är ett system där träd avverkas i mindre luckor som sedan alterneras med motsvarande skärmställningar. Detta skapar ett tvåskiktat bestånd med schackrutemönster. CGS-systemet är ett skötselförslag där fördelarna från både trakthyggesbruk och kalhyggesfritt skogsbruk eventuellt skulle kunna kombineras. Målet med denna studie är att utvärdera tillväxten av plantor och träd i CGS-system.

Det senaste decenniet har stadsplaneringen i Sverige till stora delar handlat om förtätning, särskilt i centrala och vattennära lägen. Området Vilan i Kristianstad är ett verksamhetsområde med dessa förutsättningar. Vilan ligger nära Kristianstads centrum, alldeles intill Helge å och i anslutning till ett våtmarksområde. Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en del av Vilan, nämligen den nordöstra delen. Det är en stadsdel med dålig struktur och liten kontakt med den natur och våtmarksområde som området gränsar till. Syftet med examensarbetet är att utreda hur ny bebyggelse med bostäder, handel, kontor och verksamheter kan utvecklas i ett område nära ett riksintresse för naturvård, ett naturreservat, ett ramsarområde och vatten. Kan bebyggelsen integreras med våtmarksområdet eller kan de existera i varandras närhet? Nordöstra Vilan är min fallstudie och ett exempel på detta.

Aitik-gruvan utanför Gällivare är en av Europas största koppargruvor. Malm bryts i dagbrott och släntdesignen bygger till stor del på undersökningar och karteringsarbeten från 1970- och 1980-talet. Idag når dagbrottet betydligt djupare nivåer jämfört med då dessa studier utfördes. Det var därför aktuellt med en ny undersökning för att avgöra om det råder liknande eller förändrade förhållanden beträffande spricksituationen i dagbrottet. I detta examensarbete utfördes sprickkartering med hjälp av digital stereofotogrammetri, i syfte att kartera nya blottade delar i dagbrottet.

Många människor finner det fascinerande att vistas i gränszoner mellan vattenområden; hav, sjöar, floder och staden där byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten är en attraktion både för människan och för staden. Kajområden och strandpromenader är dessutom ofta platser för möten mellan människor då förutsättningarna att träffas på ett enkelt och naturligt sätt finns genom områdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta där generationer blandas och där mänsklig aktivitet försiggår, konserter, marknader m.m. Men detta kan även skapa intressekonflikter som bör utredas och vägas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtänkt planering och gestaltning av områdena. I Lysekil finns en stadsnära kajpromenad som är mer än en kilometer lång.

Jordberga gods är en pärla på den sydskånska slätten. Gården har gamla anor och omnämns första gången 1355. Godset brändes ned och plundrades under kriget mellan Sverige och Danmark 1644. En trelängad gård byggdes upp på samma plats på 1650-talet. Gården ändrades inte mycket efter detta, förrän Carl Adam von Nolcken tog över godset 1834.

Malmkroppen i Kiruna kan liknas vid en brant stående skiva med en tjocklek i medeltal på 80 meter. Längden på malmkroppen är fyra kilometer och den har ett indikerat djup på två kilometer. LKAB i Kiruna använder brytningsmetoden skivrasbrytning, för att utvinna malmen. Metoden medför att berggrunden ovanför och framför malmkroppen, hängväggen, spricker upp och sakta rasar in allteftersom malmen lastas ut. I och med detta kan man säga att det sker en naturlig återfyllning av gruvan.

Malmkroppen i Kiruna kan liknas vid en brant stående skiva med en tjocklek i medeltal på 80 meter. Längden på malmkroppen är fyra kilometer och den har ett indikerat djup på två kilometer. LKAB i Kiruna använder brytningsmetoden skivrasbrytning, för att utvinna malmen. Metoden medför att berggrunden ovanför och framför malmkroppen, hängväggen, spricker upp och sakta rasar in allteftersom malmen lastas ut. I och med detta kan man säga att det sker en naturlig återfyllning av gruvan.