Att arbeta som personalchef och personalsekreterare innefattar arbetsuppgifter med personal i fokus. Det finns en hierarkisk skillnad mellan dessa två yrkesgrupper, där personalchefen är chef över personalsekreteraren och därmed finns det en viss skillnad i arbetsuppgifterna. Att arbeta på en personalavdelning i en kommunal förvaltning innebär att personalcheferna och personalsekreterarna har ett flexibelt arbete, utifrån att de själva till stor del kan planera sin arbetsdag. Men arbetet innebär även att det ställs krav från många olika håll, vilket kan medföra att personalchefernas och personalsekreterarnas lojalitet sätts på prov. Syftet med denna studie är att undersöka koppling mellan lojalitet och Arbetsvillkor bland personalchefer och personalsekreterare inom den offentliga sektorn.

Detta examensarbete avser att beskriva hur kvinnliga lärare ser på deras Arbetsvillkor och hur maktstrukturer påverkar deras arbete. Två kvinnor och en manlig lärare har blivit intervjuade i New South Wales, Australien och två kvinnor och en man har blivit intervjuade i södra Sverige. Jag har använt mig av genusteorier för att analysera mina informanter svar. Resultatet i denna uppsats visar på att genusordningen påverkar lärarens roll, Arbetsvillkor och status negativt. Detta eftersom de regler som finns för både profession och status är uppbyggda efter manliga normer och läraryrket består främst av kvinnor.

Syftet med den här studien är att undersöka elevers uppfattningar av vad mobbning innebär. Jag är även intresserad att ta reda på om mobbning förekommer på skolorna och hur den tar sig i uttryck. Förebyggande åtgärder som skolorna genomför till att förebygga mobbningens uppkomst är också en intressant aspekt som jag har undersökt. Den här studien är en empirisk studie som är grundad på individuella intervjuer och fokusgrupper. En utlösande faktor till att mobbning uppstår är att elever anmärker på olikheter hos varandra. Att vara olik de andra är att avvika från normen.

Syftet med denna uppsats har varit att klargöra livs- och arbetsförhållandena för barnmorskorna i Falu provinsialläkardistrikt under senare delen av 1800-talet. Det finns forskning som menar att landsortsbarnmorskorna från förra sekelskiftet och bakåt oftast var gifta och/eller hade egna barn, och denna slutsats har inspirerat till föreliggande arbete. Med utgångspunkt i samtliga distriktsbarnmorskors civilstånd, ev. moderskap, ålder och ursprung år 1897, har sedan ett mindre antal valts ut för en djupare granskning. Undersökningen har alltså varit tudelad.

Bakgrund och problematisering: Det har i dagens samhälle blivit allt vanligare att företaghyr in personal via bemanningsföretag. Detta medför positiva aspekter såsom exempelvis ökad flexibilitet men flexibilitetsstrategin kan även medföra negativa konsekvenser. Företagetkan bli svårhanterligt i och med den heterogenitet som skapas i arbetsstyrkan och det har ävenframkommit att denna heterogenitet kan påverka de sociala relationerna på arbetsplatsen. Dock är tidigare litteratur bristfällig gällande detta. Då sociala relationer är en avgörandefaktor till trivsel på arbetsplatsen och då det i sin tur gynnar företagets framgång, är dettarelevant att studera närmre.

Syftet med denna studie är att undersöka arbetstagares uppfattningar om korttidssjukfrånvaro i relation till anställningsformen och dess Arbetsvillkor. För att definiera begreppet Arbetsvillkor har Karaseks och Theorells teori gällande krav-kontroll-stöd använts som utgångspunkt.Studien är baserad på nio intervjuer med arbetstagare ur de tre olika anställningsformerna tillsvidareanställda, vikariat och timanställda, som arbetar inom barnomsorgen i Luleå Kommun. Studien visar att de tillsvidareanställdas och timanställdas uppfattningar om korttidssjukfrånvaro påverkades mer av självbilden, såsom att de inte upplever sig själv som en person som stannar hemma vid sjukdom, medan vikarierna å andra sidan påverkades mer av de tankar och känslor som de trodde att medarbetarna hade gällande en eventuell sjukfrånvaro, men framförallt att de kände sig tvungna att stå till förfogande för att inte minska sina möjligheter till ett fortsatt vikariat. Detta visar att arbetstagarnas Arbetsvillkor och egna erfarenheter påverkar deras benägenhet att sjukanmäla sig.Gällande upplevelsen av arbetskrav kunde studien visa att de tillsvidareanställda och till viss del även vikarierna upplevde kraven som höga medan de timanställda upplevde kraven som rimliga. De timanställda upplevde stöd från arbetsgivare och medarbetare i större utsträckning än vad vikarierna och till viss del även de tillsvidareanställda gjorde.

Sjukfrånvaron har sedan 1997 stadigt ökat i Sverige. Övergången från ett produktion- till tjänstesamhälle har inneburit förändrade Arbetsvillkor för de anställda. Undersökningar har visat på att psykiska hälsoproblem såsom utbrändhet och depression antas ligga bakom det stigande antalet sjukskrivningar. Den utbredda psykiska ohälsan tros vara ett resultat av det nya arbetslivets stegrande villkor och krav. Syftet med föreliggande studie är således att utröna vilka arbetsklimatsvillkor utifrån krav- kontroll- och stödmodellen som kan tänkas bidra till depression hos tjänstemän.

Forskningens centrala frågeställning är: Hur ser arbetsförhållandena ut för svenska frilansjournalister som bor och tjänstgör utomlands? Syftet har varit att utreda hur de svenska frilansjournalisterna i utlandet själva ser på sitt arbete och sina arbetsförhållanden. Alltifrån löner och arbetstider till arbetsmiljö och pressfrihet diskuteras.Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fyra svenska frilansjournalister som tjänstgör utomlands. En som tjänstgör i Mellanöstern, en i Indien, en i Frankrike och en i Finland. Det har varit en jämn könsfördelning av de tillfrågade.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla Arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla Arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla Arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla Arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla Arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla Arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i hemsjukvården och därmed få ökad kunskap och kännedom om villkoren för nattarbete.Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och fjorton sjuksköterskor besvarade frågeformulären. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet utmynnade från ett tema med följande kategorier, nattarbete ett val av praktiska skäl, vidgat perspektiv ger arbetstillfredsställelse och insikten om arbetets komplexitet ger en känsla av otillfredsställelse. Majoriteten av sjuksköterskorna valde att arbeta inom nattpatrullen för att tjäna extra pengar, samt på grund av närheten till arbetet. Samtliga sjuksköterskor påtalade vikten av att ha tillräckligt med tid vid hembesöken.

Syftet med denna studie är att undersöka arbetstagares uppfattningar om korttidssjukfrånvaro i relation till anställningsformen och dess Arbetsvillkor. För att definiera begreppet Arbetsvillkor har Karaseks och Theorells teori gällande krav-kontroll-stöd använts som utgångspunkt.Studien är baserad på nio intervjuer med arbetstagare ur de tre olika anställningsformerna tillsvidareanställda, vikariat och timanställda, som arbetar inom barnomsorgen i Luleå Kommun. Studien visar att de tillsvidareanställdas och timanställdas uppfattningar om korttidssjukfrånvaro påverkades mer av självbilden, såsom att de inte upplever sig själv som en person som stannar hemma vid sjukdom, medan vikarierna å andra sidan påverkades mer av de tankar och känslor som de trodde att medarbetarna hade gällande en eventuell sjukfrånvaro, men framförallt att de kände sig tvungna att stå till förfogande för att inte minska sina möjligheter till ett fortsatt vikariat. Detta visar att arbetstagarnas Arbetsvillkor och egna erfarenheter påverkar deras benägenhet att sjukanmäla sig.Gällande upplevelsen av arbetskrav kunde studien visa att de tillsvidareanställda och till viss del även vikarierna upplevde kraven som höga medan de timanställda upplevde kraven som rimliga. De timanställda upplevde stöd från arbetsgivare och medarbetare i större utsträckning än vad vikarierna och till viss del även de tillsvidareanställda gjorde.

SammanfattningVi avser med denna kvantitativa studie att finna faktorer som kan antas leda till stress. Vi avser också att undersöka respondenternas arbetsmiljö och Arbetsvillkor och utifrån deras enkätsvar eventuellt kunna se om de har lågstress- eller högstressarbeten. Uppsatsen baseras på en enkätundersökning genomförd under 2002 av Birgitta Eriksson och Jan Ch. Karlsson vid Karlstads universitet i samarbete med Statistiska Centralbyrån. Enkäten Arbetsmiljö och Arbetsvillkor besvarades av 1570 förvärvsarbetande individer.

I denna socialpsykologiska uppsats har vi undersökt svenska ledares upplevelse kring balansen mellan arbetsliv och privatliv. Ämnet är av relevans att studera då dagens föränderliga Arbetsvillkor ställer höga krav på de anställdas anpassningsbarhet. Behovet av anpassning medför en alltmer komplex tillvaro i hanteringen av en tillfredställande gränsdragning mellan dessa domäner. Vårt syfte med studien var att förmedla en förklaring och helhetsbild som påvisar vad som är mest angeläget för ledarna i hanteringen av denna gränsdragningsprocess. Vi har genomfört en kvalitativ studie, och utifrån syftet och frågeställningarna har vi använt Grundad teori som metodval.