Denna uppsats har undersökt Arbetsvillkor och arbetssituation för bemanningsanställda journalister, verksamma på olika medieföretag i mellersta och södra Sverige. Studien söker belysa vad denna arbetsform innebär för yrkesverksamma journalister idag. De huvudsakliga frågeställningarna handlar om anställningsformens inverkan på journalisternas arbetssituation, frågor kring ?den flexibla rollen? och dess inflytande på den journalistiska grundvalen. I teoridelen har tidigare forskningsstudier och rapporter kring bemanningsföretag använts, samt teorier kring flexibilitetens roll i en organisation, med syfte att göra en teoriprövande undersökning.En översikt kring bemanningsföretag och tidsbegränsade anställningar har getts i teoridelen, samt även kring medieapporteringen om bemanningsanställda journalister.

Internationell och svensk forskning om betalt hushållsarbete visar att yrket är kvinnodominerat och utgörs av en ökad andel migranter. Främst internationella studier har uppmärksammat hushållsarbetares och migranters problematiska arbetssituation och Arbetsvillkor samt avsaknad av rättigheter. Då den svenska forskningen kring detta är begränsad vill vi med denna studie höja några migrerade hushållsarbetares röster i städbranschen i Stockholm. Syftet är att undersöka hur deras yrkesidentitet skapas, hur de upplever sin arbetssituation, kundrelationer samt relation till lagstiftning. Detta problematiseras med hjälp av ett intersektionellt perspektiv som möjliggör en flerdimensionell maktanalys där genus, etnicitet och klass kan studeras som sammanlänkande maktstrukturer.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i hemsjukvården och därmed få ökad kunskap och kännedom om villkoren för nattarbete.Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och fjorton sjuksköterskor besvarade frågeformulären. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet utmynnade från ett tema med följande kategorier, nattarbete ett val av praktiska skäl, vidgat perspektiv ger arbetstillfredsställelse och insikten om arbetets komplexitet ger en känsla av otillfredsställelse. Majoriteten av sjuksköterskorna valde att arbeta inom nattpatrullen för att tjäna extra pengar, samt på grund av närheten till arbetet. Samtliga sjuksköterskor påtalade vikten av att ha tillräckligt med tid vid hembesöken.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur Arbetsvillkoren ser ut hos leverantörer i Kina som levererar produkter till västerländska företag och ställa dessa Arbetsvillkor i jämförelse med de uppförandekoder som företagen har. Studien utforskar vilka områden av uppförandekoderna som är särskilt problematiska samt vilka faktorer som har inflytande på hur uppförandekoderna följs.Den tidigare forskning som finns på området är mycket begränsad och framförallt saknas studier av ett större antal fabriker. I dessa studier syns vissa samband mellan hur uppförandekoderna följs och faktorer som t ex storlek på fabriken, antal tidigare kontroller, andel av fabrikens totala kapacitet. Vår teoretiska referensram användes till att förklara varför det ser ut som det gör och vi utgick från intressentmodellen samt teori kring förändring av organisationskultur för att göra detta.För att undersöka detta fick vi tillgång till dokument från organisationen Fair Wear Foundations kontroller av arbetsförhållanden i relation till uppförandekoder hos sina leverantörer. Dessa dokument kodades sedan genom kvantitativ innehållsanalys för att få fram en bild av i hur hög utsträckning leverantörerna bryter mot uppförandekoderna vilket vi sedan kunde analysera statistiskt.Resultatet visar oss att uppförandekoderna följs i förhållandevis hög utsträckning.

Denna undersökning belyser vad som drivit fyra svenskar som arbetar inom vägledningsområden att lämna Sveriges arbetsmarknad och söka arbete i Danmark. Vad som får dem att stanna kvar samt upplevelser om kompetens och anställningsbarhet lyfts fram. Via en kvalitativ metod undersöks om Danmark är en potentiell arbetsmarknad för svenska vägledare. Teori som används i studien är push-pull. Ogynnsamma villkor på en plats puttar bort, push, och gynnsamma villkor på en annan drar till sig, pull.

Dagens ökade tillgänglighet via teknisk utrustning leder till att tjänstemäns gränsdragning mellan arbetsliv och fritid allt mer suddas ut. Tjänstemän försätts in i ett nytt gränslöst arbetssätt, vilket kan medföra både positiva och negativa konsekvenser på hälsan. Dels leder detta nya arbetssätt till att tjänstemän på egen hand kan planera och strukturera sitt arbete, något som för många kan uppfattas fördelaktigt. När de själva har makten att påverka sitt arbetsutförande kan däremot krav och negativ press skapas. Arbetssättet ökar även möjligheten till att vara anträffbara för kunder, medarbetare och ledare under dygnets alla timmar, vilket kan leda till att familjeliv och sociala relationer hamnar i kläm.

Målet med denna studie har varit att undersöka hur de intermittent anställda vikarierna vid Luleå Kommun Barn- och utbildningsförvaltning ser på sina Arbetsvillkor samt upplevda krav och förväntningar av verksamheten. Resultatet av studien visar att grunderna för att vikarierna ska känna arbetstillfredsställelse, det vill säga Arbetsvillkor och arbetsmiljö saknas. Detta är dock något som till vissa delar skulle kunna åtgärdas genom kommunikation mellan organisationen och vikarierna. När det gäller krav och förväntningar från verksamheterna finns det en del åtgärder som är nödvändiga att arbeta med på arbetsplatserna såsom bemötande och likabehandlande all personal oavsett om de är ordinarie eller vikarie. När det gäller Arbetsvillkoren fokuserades vikariernas svar runt grunderna för deras anställning såsom bokningsrutiner men även avsaknaden av organisatoriskt stöd, kompetensutveckling samt lön och förmåner.

Lavallagen trädde i kraft den 15:e april 2010 med anledning av Lavaldomen. Lavaldomen grundar sig i de stridsåtgärder som det Svenska Byggnadsarbetarförbundet vidtog mot lettiska arbetstagare som var utstationerade i Sverige 2004. Avsikten med stridsåtgärderna var att det lettiska bolaget skulle ingå svenskt kollektivavtal och tillämpa samma lönenivå som den svenska arbetstagarorganisationen, vilket innebar lika lön för lika arbete. En rädsla från svenskt håll fanns för låglönekonkurrens. Det lettiska bolaget var dock redan bundet av kollektivavtal i hemlandet.

Bakgrund och Problem: Frågan om företags miljöpåverkan och hur de tar sitt sociala ansvardiskuteras allt mer i samhället. Redovisningen av socialt ansvar är frivillig, men efterfrågas iallt större utsträckning av företagets intressenter. Riktlinjer för hur utformningen av detta kangöras har tagits fram av Global Reporting Initiative, GRI, och inkluderar frågor som rörekonomi, miljö, Arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur några av de störstaklädkedjorna redovisar sitt sociala ansvar. Med utgångspunkt från GRI vill vi se hur välföretagens rapportering stämmer överens med dessa riktlinjer. Vi syftar också att jämföra deolika företagens redovisning gällande socialt ansvar.Avgränsningar: Vi avgränsar oss till att titta på H&M, Inditex och Gap och jämföra dessamed de delar av GRI:s riktlinjer som kallas ?core indicators?.

Bakgrund: Att undersöka sambandet mellan sjukfrånvaro och ledarskap är ett sätt att försöka förstå vad ohälsan beror på. Att ohälsan och sjukfrånvaron påverkar individ, samhälle och företag diskuteras och försök har gjorts att klarlägga orsakerna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer i ledande befattning i ett urval av organisationer hanterar personalens hälsa/sjukfrånvaro, samt att därefter förklara hur ledarskapet påverkar densamma. Avsikten är också att, så långt det går, utveckla och testa valda teorier samt att dra slutsatser om hur organisationer, med förändrat ledarskap, kan minska sjukfrånvaron och öka lönsamheten. Genomförande: Ur ett omfattande material tillhandahållet av Nyckaltalsinstitutet har fyra olika typer av organisationer tagits fram.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att undersöka 1997-års avgångsstudenters arbetssituation drygt elva år efter deras studietid på Idrottshögskolans lärarprogram i Stockholm (numera Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH).Följande frågeställningar användes för att få svar på syftet med undersökningen:- Vilka arbetar kvar som idrottslärare och vad är det som gör att de stannar kvar i yrket?- Hur många har lämnat idrottsläraryrket och vilka är orsakerna till det?MetodUtifrån de frågeställningar jag ville ha besvarade valde jag att använda enkät innehållande 21 frågor som undersökningsmetod. Inget externt bortfall finns i svarsfrekvensens, alla 57 personer som ingick i undersökningsgruppen har besvarat enkätenResultat61 procent av undersökningsgruppen är verksamma som idrottslärare drygt elva år efter deras studietid på lärarprogrammet. Den största enskilda faktorn till att de verksamma idrottslärarna stannar kvar i yrket är att de tycker om att arbeta med ungdomar. Trevliga arbetskamrater, omväxlande arbetsuppgifter och bra arbetstider är andra faktorer som bidrar till att de stannar kvar i yrket.Vid jämförelse mellan de verksamma och de icke verksamma idrottslärarna framkommer det att om man söker sig till en arbetsplats med äldre elever, många idrottslärarkollegor och får så lågt elevantal per undervisningsgrupp som möjligt, så är det något som bidrar till att man stannar kvar i yrket längre tid.Den största orsaken till att man inte är verksam eller aldrig varit verksam som idrottslärare har med skolan och dess Arbetsvillkor att göra, exempelvis arbetsmiljön med buller, arbetsuppgifter vid sidan om undervisningen och för mycket fostran istället för undervisning.SlutsatsTre av fem arbetar kvar som idrottslärare drygt elva år efter avslutad utbildning, ett resultat som stämmer ganska bra överrens med liknande undersökningar.

Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan arbete och familj/fritid samt att undersöka om faktorerna kön, livsfas, ledningsposition, arbetskrav och arbetskontroll påverkar förhållandet mellan arbete och familj/fritid. Närmare bestämt om anställda upplever konflikter mellan arbete och familj/fritid eller en balans samt om det finns något samband mellan ovanstående faktorer och konflikter. Studien är av en kvantitativ ansats som genomförts genom webbenkät som mätinstrument. Populationen är anställda på ett världsledande stålföretag i Norra Värmland med cirka 800 anställda. I denna studie har vi använt oss utav ett strategiskt urval där vi har delat upp populationen i två strata och dessa är kollektivanställda och tjänstemän.

Tidigare studier och forskning kring konflikten mellan arbete- och familjeliv har visat att konflikten är ett resultat av den obalans som finns mellan de krav och resurser som utgör respektive del av livet. I denna uppsats beskrivs hur upplevd konflikt mellan arbete och familj ser ut och eventuellt skiljer sig åt mellan Sverige och Storbritannien, mellan olika sociala klasser, samt mellan män och kvinnor i dessa länder. Den övergripande tanken är att resultaten borde skilja sig åt då Sverige och Storbritannien är två ganska olika länder på policynivå. Därmed borde den institutionella kontexten ha sin inverkan på de Arbetsvillkor och familjevillkor som i sig kan bidra till arbete-familjekonflikten. Utifrån detta undersöks hur arbetskrav, arbetsresurser och familjevillkor av olika slag inverkar på sambanden mellan landstillhörighet och arbete-familjekonflikten, socialklass och arbete-familjekonflikten och könstillhörighet och arbete-familjekonflikten.

Betydelsen av ett gott chefskap inom äldreomsorgen är av stor vikt för medarbetarna, de boende och verksamheten. Omvårdnadsarbetet påverkas av chefens sätt att arbeta och det krävs därför att chefen är medveten om vad som utgör ett bra chefskap. Intervjuerna i denna studie är utförda med sju enhetschefer inom äldreomsorgen i Sverige. Syftet var att undersöka hur enhetschefer inom svensk äldreomsorg uppfattar sitt chefsarbete inom detta verksamhetsområde. Resultatet visade att arbetssätt, relationer, förhållningssätt och utvecklingsarbete är faktorer som enligt dessa chefer utmärker ett bra chefskap.

Denna studie är ett bidrag i förståelsen av situationsanpassat arbete. Studien illustrerar hur lärare i olika situationer måste hantera tid, rum och teknik som formativa krafter, krafter som bidrar till att forma lärarnas arbete. Resultatet baseras på en bearbetning av de data som samlades in vid sju observationerna varvid nio tidsmässigt avgränsade situationer, kallade settings, analyserats med stor noggrannhet. Resultatet visar hur tid, rum och teknik utgör möjligheter såväl som hinder, vilka lärarna måste hantera i sitt dagliga arbete. Ökad medvetenhet kring lärarvardagens Arbetsvillkor och hur villkoren formar lärares arbetsvardag kommer förhoppningsvis att öka deras möjligheter att hantera det situationsanpassade arbetet..