Ett regelbundet Äterkommande utvecklingssamtal krÀver organisationens resurser i form av medarbetarens och chefens tid, vilket gör att utvecklingssamtalen bör hÄlla hög kvalitet för att vara meningsfulla. Studien har genomförts med intervjuer pÄ en myndighet dÀr medarbetarnas och chefernas upplevelse av utvecklingssamtal har undersökts. Resultatet visar att myndighetens syfte med utvecklingssamtal Àr otydligt och att det Àr oklart var frÄgor som rör medarbetarens lön ska diskuteras. För att utvecklingssamtalen ska bli meningsfulla för sÄvÀl organisation som de anstÀllda Àr tydliga mÄl och syften med utvecklingssamtalen av betydelse. Val av plats dÀr utvecklingssamtalet Àger rum bör noggrant planeras för att minska den negativa kontextens inverkan pÄ samtalet.

 Forskning inom omrÄdet efterlyser nya sÀtt att möta anstÀlldas behov av kompetensutveckling pÄ en mer förÀnderlig arbetsmarknad. Rapporten syftar till att undersöka chefers erfarenhet av och syn pÄ utvecklingssamtal som de hÄller med anstÀllda. Detta för att studera utvecklingssamtalets koppling till kompetensutveckling av personal. I studien har fem chefer med ansvar för utvecklingssamtal intervjuats. Studien Àr genomförd med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.

Denna studie syftar till att o?ka fo?rsta?elsen fo?r fenomenet chefssto?d ur chefernas eget perspektiv. Med en induktiv ansats har detta gjorts genom en fallstudie pa? ett kommunalt hyresbolag. Vi utfo?rde kvalitativa intervjuer med nio linje- och mellanchefer samt organisationens VD.

Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet Àr en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock pÄ en komplexitet utifrÄn parternas olika maktpositioner, deras möjlighet att skapa förstÄelse genom kommunikation och hur deras relation Àr. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer frÄn olika organisationer.

Tidigare forskning inom Àmnet introduktion av nyanstÀllda har frÀmst behandlat tvÄ separata perspektiv. Det ena handlar om frivillig avgÄng och det andra fokuserar pÄ socialisation i arbetslivet. Studiens syfte var att undersöka om introduktion av nyanstÀllda pÄverkar arbetstrivsel och intention till frivillig avgÄng. 100 nyanstÀllda deltog i enkÀtstudien och 19 frÄgor besvarades gÀllande introduktion av nyanstÀllda samt upplevd arbetstrivsel. En vÀl genomförd introduktion visade sig leda till nöjdare nyanstÀllda som trivdes bÀttre och hade fÀrre intentioner till frivillig avgÄng.

Att Ă€gna sig Ă„t icke arbetsrelaterade sysslor pĂ„ arbetsplatsen Ă€r relativt vanligt. Dessa sysslor Ă€r svĂ„ra att definiera eftersom det Ă€r vardagliga och ofta nĂ„got den anstĂ€llde gör av rutin. Ämnet Ă€r Ă€ven relativt nytt och outforskat vilket gör att vi skapat en frĂ„gestĂ€llning som lyder:§ Varför Ă€gnar sig anstĂ€llda Ă„t privata angelĂ€genheter pĂ„ arbetstid?§ Vad har den administrativa chefen för syn pĂ„ Ă€mnet privata angelĂ€genheter?§ Vad har anstĂ€llda för syn pĂ„ Ă€mnet privata angelĂ€genheter?§ StĂ€mmer den administrativa chefens och de anstĂ€lldas syn överens?Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att med hjĂ€lp av frĂ„gestĂ€llningen bidra till en utvecklad förstĂ„else för Ă€mnet som Ă€r privata angelĂ€genheter. Vidare Ă€mnar vi att diskutera en högt uppsatt administrativ chefs roll samt förhĂ„llningssĂ€tt till fenomenet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. UtifrÄn diskursteori analyseras hur tidningen genom sprÄket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som anvÀnds för att nÄ fram till lÀsaren. Jag kunde urskilja tvÄ diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affÀrsmÀssiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benÀmns medmÀnniskan, inspiratören, den starke och den affÀrsmÀssige. Med detta som utgÄngspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de bÄda diskurserna pÄverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..

Studiens syfte var att öka förstÄelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lÀrande i organisationer uppfattar lÀrande, samt vilka förutsÀttningar och hinder för lÀrande som kan förekomma.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrÄn en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lÀrande i organisationer uppfattas utifrÄn tre huvudteman; dÀr chefen skapar förutsÀttningar, medarbetarna Àr drivkraften och organisationen sÀtter ramarna för lÀrandet.NyckelförutsÀttningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lÀrandet. Men Àven organisationen som genom sitt klimat underlÀttar lÀrande och chefer som med god kommunikativ förmÄga och trygghet i sin roll Àr engagerad i sina medarbetares lÀrande. Bristen av ekonomiska resurser, anstrÀngningen som lÀrande krÀver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap pÄ arbetsplatsen identifierades som hinder..

Bemanningsbranschen Àr en vÀxande bransch som stÀndigt Àr aktuell i diskussionen om arbetstagares arbetsförhÄllanden. Den psykosociala arbetsmiljön för resurskonsulter Àr komplex pÄ mÄnga sÀtt och i tidigare studier har problematiken ofta fokuserats. Syftet med studien var sÄledes att istÀllet undersöka vilka faktorer som pÄverkar den psykosociala arbetsmiljön positivt. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex resurskonsulter, materialet analyserades sedan genom en induktiv tematisering och en teoretisk tolkning. Resultatet indikerade en positiv pÄverkan dels av en tydlig och motiverad arbetsstruktur vad gÀller information och arbetsuppgifter.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken betydelse ledarskap (transformatoriskt och transaktionsorienterat) och personlighets-variabler sÄsom tilltron till egna förmÄgan, kontrollokus, optimism (LOT-R), PANAS, hade betrÀffande mÀnniskors instÀllning till förÀndringar i organisationer. I en enkÀtstudie deltog 311 medarbetare och chefer i ett medelstort företag. Resultatet visade att positiv instÀllning till förÀndringar kunde statistiskt förklaras av tilltron till den egna förmÄgan, positiv affekt och intern kontrollokus (regressionsanalys). Transformativt och transaktionsorienterat ledarskap inverkade endast i en liten omfattning instÀllningen till förÀndringar. En slutsats var att personlighetsvariabler som tilltron till den egna förmÄgan, positiv affekt och intern kontrollokus hade större inverkan pÄ instÀllningen till förÀndringar Àn ledarskap.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka samband mellan upplevd hÀlsa och friskfaktorer samt att kartlÀgga effekter kring friskvÄrdsinsatser pÄ arbetsplatsen. Mina frÄgestÀllningar Àr:I vilken grad utnyttjas friskvÄrdsförmÄner som erbjuds pÄ arbetsplatsen?Vilka effekter ger friskvÄrdsinsatserna?Hur ser samband mellan upplevd hÀlsa och friskfaktorer ut?För att undersöka detta har kvantitativ metod anvÀnts. 100 enkÀter skickades ut. Svarsfrekvensen blev 59 %.

Na?r kunder go?r inko?p fra?n distanshandelsfo?retag a?r leveranstiden en viktig aspekt. E-handelsfo?retag, likasa? ma?nga postorderfo?retag, har framga?ngsrikt lyckats anpassa sig efter detta och erbjuder fo?rha?llandevis snabba leveranser. Men de postorderfo?retag, vars affa?rside? a?r att erbjuda konsumenter abonnemang av fo?rbrukningsartiklar till ett la?gkostnadspris, har inte ha?ngt med i denna utveckling och tillhandaha?ller fortfarande relativt la?nga leveranstider fo?r nyinkomna besta?llningar.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) ?r en neurodegenerativ sjukdom som g?r att muskler f?rtvinar och ger personen en successiv f?rsvagning i kroppen. Det leder bland annat till sv?righeter att r?ra sig, ?ta och tala. Sjukdomen ?r obotlig men bromsande medicinering och symtomlindrande behandling erbjuds.

Bakgrund? Kommunikation ?r en central del av sjuksk?terskans profession och har stor betydelse f?r att skapa trygghet, delaktighet och f?rst?else hos barn inom slutenv?rden. F?r att kommunikationen ska vara meningsfull beh?ver den anpassas efter barnets ?lder, mognad och individuella behov. Tidigare forskning visar dock att sjuksk?terskor ofta upplever utmaningar kopplade till tid, erfarenhet och kulturella aspekter.? Syfte? Syftet med denna litteratur?versikt var att beskriva sjuksk?terskans upplevelse av att kommunicera med barn inom slutenv?rden.? Metod? Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

NÀr det idag har diskuteras om att kunna sÀkra jobben har individens anstÀllningsbarhet Äsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav pÄ flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. AnstÀllningsbarhet har kopplats bÄde till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som inverkar pÄ hur anstÀllda uppfattar sin egen anstÀllningsbarhet. Intervjuer har gjorts med Ätta lagledare pÄ ett företag, följt av tematisk analys av materialet.