För att äldre personer ska kunna utföra meningsfulla aktiviteter och känna gemenskap med andra krävs att de kan transportera sig. Det är viktigt för att bibehålla god hälsa och uppleva livskvalitet. Många äldre har svårighet att transportera sig med vanliga bussar på grund av funktionsnedsättningar som kommer med stigande ålder. Syftet med denna studie var att beskriva vad En buss för alla har för betydelse för äldres delaktighet i samhället. Studiens design var kvalitativ, en målinriktad sampling gjordes och undersökningsgruppen valdes ut från förutbestämda kriterier.

Sammanfattning:Tidigare studier som gjorts om ungdomar och fritidsaktiviteter har ofta fokuserat på specifika aktiviteter som fysiska sporter. Inom Arbetsterapi är aktivitet ett centralt begrepp som består av olika komponenter och vi ville därför göra en studie med ett bredare perspektiv på fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i Spånga-Tensta stadsdel upplever betydelsen av fritidsaktiviteter och hur dessa påverkar deras vardagsliv. Fokusgruppsintervjuer är en form av kvalitativ datainsamlingsmetod som användes för att svara på syftet. Intervjuerna utfördes på två fritidsgårdar med ungdomar mellan 14-21 år.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner till barn med cerebral pares i samband med Botulinum toxin A (BTX-A). Urvalet bestod av åtta arbetsterapeuter som arbetade på olika barnhabiliteringskliniker i Sverige. Arbetsterapeuterna intervjuades utifrån en intervjuguide innehållande bakgrundsinformation samt öppna frågeställningar. Det insamlade datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades med hjälp av tre teman som beskrev de arbetsterapeutiska interventionerna.

Tillgänglighet handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och verka i samhället för alla personer, även personer med funktionsnedsättningar. Enligt grekiska lagar skall statliga och privata publika lokaler vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten för rullstolsburna personer i publika lokaler i ett avgränsat geografiskt område i Grekland. Undersökningsgruppen bestod av 14 publika lokaler. En checklista konstruerades utifrån den grekiska checklistan för bedömning av tillgängligheten i publika lokaler innehållande bedömningsområdena: gångväg som leder till entré, entré, entréhall och andra allmänna utrymmen i lokalen, korridorer, innerdörrar, ramper, hissar samt toalett/hygienrum.

Syftet med studien var att beskriva och förstå arbetsterapeuters erfarenheter av att möta etiska dilemman inom habilitering. För att studera detta intervjuades tolv arbetsterapeuter verksamma inom kommun och primärvård med erfarenhet av att möta klienter inom habilitering. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Betydelsen av klientens delaktighet?, ?Att respektera klientens integritet?, ?Att prioritera handlingsalternativ? samt ?Att sätta gränser och vara professionell?.

Under de senaste åren har mindfulness, ett tankesätt inspirerat av zenbuddismen, börjat utbreda sig i västvärlden. På svenska översätts ofta begreppet mindfulness till ?medveten närvaro?. Mindfulness kan beskrivas som en sorts livsåskådning med antaganden och värderingar om människan och världen. Sambandet mellan en persons livsåskådning och dennes hälsa har mer och mer börjat uppmärksammas.

Att klara vardagliga aktiviteter är viktigt för människan, möjligheten att påverka sin dag, göra egna val och umgås med andra på egna villkor. Kognitiva funktionsnedsättningar medför svårigheter att ta emot, bearbeta och förmedla information och innefattar bland annat förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum och problemlösning. Allt fler personer med funktionshinder är i dag i behov av hjälpmedel som kan ge en ökad livskvalitet. Kognitiva funktionsnedsättningar uppmärksammas allt mer i samhället och utvecklingen av nya produkter går snabbt framåt. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet upplevde sitt arbete med förskrivning av kognitiva hjälpmedel.

Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa och beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dessa för individer mellan 18-65 år med diagnosen reumatoid artrit. Datainsamlingen genomfördes i vetenskapliga databaser. Den insamlade datan analyserades och författaren använde arbetsterapeutiska praxismodeller som raster vid analys av de funna interventionerna. Resultatet presenterades i tre delar, interventioner, bedömningsinstrument samt effekten av genomförda interventioner. Resultatet av denna litteraturstudie visade att de vanligaste interventionerna som genomförs för individer med reumatoid artrit är kompensatoriska åtgärder och åtgärder som förbättrar kroppsfunktioner.

Då barn kommer till en barn- och ungdomshabilitering är de i behov av hjälp med olika saker som inskränker och försvårar deras liv. Att få ett barn motiverat till att prova ut hjälpmedel eller träna sådant som deras kamrater kunnat i flera år, kanske inte alltid är så lätt. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter inom barnhabilitering beskriver vad som är betydelsefullt för barns motivation. Metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter på olika barn- och ungdomshabiliteringar. Intervjuerna bearbetades genom att materialet kategoriserades.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet hos personer med psykiska funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av åtta arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgångspunkt från två frågeställningar rörande erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet. Materialet analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen av data resulterade i fyra kategorier: skapa trygghet vid aktivitetsutförandet för klienten, identifiera aktiviteter som är meningsfulla för klienten, lära ut metoder för aktivitetsutförandet, stödja klienten i aktivitetsutförandet.

När en person inte kan vara delaktig i meningsfulla aktiviteter kan hjälpmedel vara ett måste för att underlätta. Studier har visat att elrullstol möjliggör delaktighet, och detta kan därmed leda till en ökad livskvalitet. Fyra personer medverkade i denna studie, baserad på Canadian Model of Occupational Performance, CMOP. Två tekniker användes för datainsamlingen. Dels utfördes en intervju och dels skattade informanterna, med hjälp av VAS, sin upplevelse av delaktighet och livskvalitet före och efter att de fått sin elrullstol.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av det sociala nätverkets betydelse i rehabiliteringsprocessen för kvinnor med förvärvad ryggmärgsskada. Intervjupersonerna bestod av fyra arbetsterapeuter som berättade om ett antal klientfall vardera vilket resulterade i totalt 11 klientfall. Datainsamlingen skedde genom narrativa intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: ?Stöd och förståelse från det sociala nätverket?, ?Motivation till rehabilitering genom det sociala nätverket?, ?Lära sig att utföra aktiviteter på ett nytt sätt genom det sociala nätverket? och ? Stöd från det sociala nätverket med aktiviteter?.

Arbetsterapi är ett ämne som framhäver hälsa och välmående genom aktivitet. Det huvudsakliga målet som arbetsterapeut är att möjliggöra för personer att delta i aktiviteter i det dagliga livet. Virtual Reality är en simulation där datorgrafik används för att skapa en tillsynes realistisk miljö och denna värld är inte statisk utan integrerar med användaren. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga hur och varför Virtual Reality kan användas av arbetsterapeuter. En systematisk litteraturstudie genomfördes och efter databassökning uppkom 14 artiklar som via en manuell sökning kompletterades med ytterligare 5 artiklar.

Studiens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuterna arbetade för att främja delaktig-het i meningsfulla aktiviteter hos vuxna med ADHD. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma arbetsterapeuter i norra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av data som resulterade i fyra kategorier. I resultatet framkom det att arbetsterapeuternas arbete bestod av ett klientcentrerat arbetssätt och att skapa förståelse om klienternas vardag för att främja delaktighet i meningsfulla aktiviteter. Förskrivning av tekniska hjälpmedel och samverkan med aktörer och klien-tens nätverk var en stor del av arbetsterapeuternas arbete.

De allra äldsta i samhället är människor med lång livserfarenhet och med nästan ett helt liv bakom sig. Hur resten av deras liv kommer att gestalta sig beror mycket på dem själva, deras anhöriga och på samhällets insatser. Det är av största vikt att samhället ger de insatser som gör att de allra äldsta känner sig ansvariga, självständiga och trygga.Syftet är att ta reda på vad de allra äldsta själva uppfattar är betydelsefullt för dem, när det gäller att bo kvar i sitt eget hem. Tio personer deltog i en kvalitativ intervjustudie.De allra flesta i vår studie vill fortsätta bo kvar i sitt hem och de känner sig trygga, fria och tillfreds där. De beskriver på olika sätt hur de tar ansvar för sina liv och att de gör det de kan själva, med hjälp av teknik och hjälpmedel.