Syftet med denna studie var att beskriva Arbetsterapeuters erfarenhet av samarbete med hemtjänstpersonal för att främja delaktighet i aktivitet hos personer med stroke i hemmet. I studien deltog sex Arbetsterapeuter, verksamma inom en kommun i Jämtlandslän, som ansvarar för åtgärder som inriktas mot personer i deras hem där samarbete med hemtjänst ingår. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i ett övergripande tema; Samarbete är en process som bygger på ömsesidighet och kontinuitet och tre underteman; Att skapa en relation är en förutsättning för ett gott samarbete, Samarbete sker genom att ta tillvara på varandras kompetens och erfarenheter samt Samarbete förutsätter kontinuitet och återkoppling. I resultatet framkom betydelsen av samarbetet mellan Arbetsterapeuter och hemtjänstpersonalen vilket innefattar att arbeta nära varandra, ta del av varandras kunskaper samt ge feedback.

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur Arbetsterapeuter upplever teamarbete och vad de upplever påverkar teamarbetet. Syftet är även att undersöka hur Arbetsterapeuter upplever sin roll och betydelse av den i teamarbete samt hur de upplever att andra professioner i teamet uppfattar arbetsterapeutens roll. Det finns olika typer av team och det talas allt mer om det interprofessionella teamets värde och vinsterna med detta. Teamarbete är komplext och påverkas av flera olika faktorer. Tidigare forskning har visat att Arbetsterapeuter har svårt att definiera sin roll och kan bli missförstådda av andra professioner i teamet.    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats.

Under de senaste åren har mindfulness, ett tankesätt inspirerat av zenbuddismen, börjat utbreda sig i västvärlden. På svenska översätts ofta begreppet mindfulness till ?medveten närvaro?. Mindfulness kan beskrivas som en sorts livsåskådning med antaganden och värderingar om människan och världen. Sambandet mellan en persons livsåskådning och dennes hälsa har mer och mer börjat uppmärksammas.

Då barn kommer till en barn- och ungdomshabilitering är de i behov av hjälp med olika saker som inskränker och försvårar deras liv. Att få ett barn motiverat till att prova ut hjälpmedel eller träna sådant som deras kamrater kunnat i flera år, kanske inte alltid är så lätt. Studiens syfte var att undersöka hur Arbetsterapeuter inom barnhabilitering beskriver vad som är betydelsefullt för barns motivation. Metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra Arbetsterapeuter på olika barn- och ungdomshabiliteringar. Intervjuerna bearbetades genom att materialet kategoriserades.

Syftet med studien var att beskriva Arbetsterapeuters erfarenheter av den professionella rollen i ett multidisciplinärt team inom psykiatrins ätstörningsenhet. Inklusionskriterierna för undersökningsgruppen var legitimerade Arbetsterapeuter, med minst ett års erfarenhet inom psykiatrins ätstörningsenhet. Undersökningsgruppen bestod av tio Arbetsterapeuter med vid geografisk spridning över Sverige. Studien genomfördes via telefonintervjuer och intervjuutskrifterna analyserades med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?Betydelsen av arbetsterapeutens roll i teamet?, ?Att erhålla stöd från teamets representanter?, ?Otydliga professionella roller i teamet? och ?Att sträva mot samma mål?.

Arbetsterapeuter inom psykiatrin använder i stor utsträckning bild som terapeutiskt medel i behandlingen. Trots detta finns begränsat med forskning inom ämnet. Stftet med denna studie var att identifiera Arbetsterapeuters erfarenheter av verksamma komponenter hos bild som terapeutiskt medel. Intervjuer har gjorts med Arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet som använt bild inom behandlingen i minst ett år. Intervjuerna har byggt på att informanterna fått berätta om ett patientfall där bilden varit ett lyckat inslag i behandlingen.

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur Arbetsterapeuter upplever teamarbete och vad de upplever påverkar teamarbetet. Syftet är även att undersöka hur Arbetsterapeuter upplever sin roll och betydelse av den i teamarbete samt hur de upplever att andra professioner i teamet uppfattar arbetsterapeutens roll. Det finns olika typer av team och det talas allt mer om det interprofessionella teamets värde och vinsterna med detta. Teamarbete är komplext och påverkas av flera olika faktorer. Tidigare forskning har visat att Arbetsterapeuter har svårt att definiera sin roll och kan bli missförstådda av andra professioner i teamet.    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats.

SammanfattningSyftet: Att sammanställa vad som fanns beskrivet i vetenskaplig litteratur om bedömningsinstrument som kan användas av Arbetsterapeuter för bedömning av behov av bostadsanpassning för vuxna med främst fysiskt funktionsnedsättning. Metod: Systematisk litteraturstudie med sökning på fyra sökord i sju databaser. För att få ytterligare information om de funna bedömningsinstrumenten gjordes en manuell sökning via artiklarnas referenslistor för att kunna besvara frågeställningarna.  Resultat: Författarna fann sju bedömningsinstrument som bedömde olika aspekter av miljön i relation till person och/eller aktivitet. Inget av bedömningsinstrumenten var avsett att enbart bedöma behovet av bostadsanpassning. Resultatet styrker behovet av bedömningsinstrument som innehåller både observation och självskattningsmoment för att få en helhetsbild av miljöns tillgänglighet och användbarhet. Konklusion:  Arbetsterapeuter som bedömer behovet av bostadsanpassning behöver bedömningsinstrument som mäter både subjektiva och objektiva aspekter av hemmiljö.

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur Arbetsterapeuter upplever teamarbete och vad de upplever påverkar teamarbetet. Syftet är även att undersöka hur Arbetsterapeuter upplever sin roll och betydelse av den i teamarbete samt hur de upplever att andra professioner i teamet uppfattar arbetsterapeutens roll. Det finns olika typer av team och det talas allt mer om det interprofessionella teamets värde och vinsterna med detta. Teamarbete är komplext och påverkas av flera olika faktorer. Tidigare forskning har visat att Arbetsterapeuter har svårt att definiera sin roll och kan bli missförstådda av andra professioner i teamet.    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie är att beskriva legitimerade Arbetsterapeuters erfarenheter av att driva eget företag inom ramen för arbetsterapi och visa vilka möjligheter det finns med att vara arbetsterapeut och egenföretagare.För studien valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex Arbetsterapeuter verksamma med eget företag intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys varpå det framkom fem kategorier.Resultatet visar att den breda kompetensen som Arbetsterapeuter besitter ger möjligheter att driva företag och erbjuda tjänster inom flera olika områden. Deltagarna lyfter nyttan av tidigare erfarenheter, friheten med att vara egenföretagare, samt egenskaper och kunskap som är till nytta i företagandet. Vidare beskriver deltagarna hur de marknadsför sig själva och sina företag, samt vikten av att ha ett nätverk, dels för att få råd och stöd, men även för att generera kunder.

Att ta körkort och skaffa bil är en självklarhet för många människor. För funktionshindrade kan körkort och bil bidra till ökad mobilitet och självständighet i vardagen. Arbetsterapeuten kan då hjälpa till med körkorts- och bilanpassningsfrågor då detta kan vara en besvärlig process för funktionshindrade. Syftet med studien var att, med stöd av den arbetsterapeutiska arbetsprocessen, undersöka hur Arbetsterapeuter arbetar med unga funktionshindrade som vill ta körkort och skaffa bil. I studien deltog två Arbetsterapeuter som fortlöpande arbetade med körkort- och bilanpassningsfrågor i en verksamhet som enbart sysslar med den typen av frågor.

Syftet med denna studie är att beskriva legitimerade Arbetsterapeuters erfarenheter av att driva eget företag inom ramen för arbetsterapi och visa vilka möjligheter det finns med att vara arbetsterapeut och egenföretagare.För studien valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex Arbetsterapeuter verksamma med eget företag intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys varpå det framkom fem kategorier.Resultatet visar att den breda kompetensen som Arbetsterapeuter besitter ger möjligheter att driva företag och erbjuda tjänster inom flera olika områden. Deltagarna lyfter nyttan av tidigare erfarenheter, friheten med att vara egenföretagare, samt egenskaper och kunskap som är till nytta i företagandet. Vidare beskriver deltagarna hur de marknadsför sig själva och sina företag, samt vikten av att ha ett nätverk, dels för att få råd och stöd, men även för att generera kunder.

Syfte: Syftet är att beskriva hur chefer upplever sina arbetsplatsers behov av företagshälsovård, samt att utifrån detta försöka svara på om Arbetsterapeuter kan möta dessa behov. Metod: En kvalitativ induktiv ansats antogs med öppna intervjuer. Fem chefer rekryterades genom ett avsiktligt typiskt urval via kontakter från en företagshälsovård i Jönköping. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Övergripande tema: ?Arbets- och privatlivets krav ? Att få ihop livspusslet?.

Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter som Arbetsterapeuter och långvarigt sjuka klienter har av kreativa aktiviteter som intervention inom arbetsterapi. En deskriptiv kvalitativ metod valdes för att besvara syftet. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med Arbetsterapeuter samt genom en skriftlig frågeställning till klienter. Utifrån en latent innehållsanalys analyserades insamlad data vilket resulterade i ett övergripande tema, ?Kreativa aktiviteter används som ett medel och ett mål inom arbetsterapi? samt tre kategorier, ?Ett medel som är avledande och underlättar samtal med klienten?, ?Ett medel att observera och träna klienters funktionsförmåga?, samt ?Ett medel att hitta strategier som kan överföras till vardagliga aktiviteter?.

Syftet med studien var att genom en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekterna av dessa för personer med demens samt studiernas bevisvärde. Författarna har genomfört en systematisk sökning i ämnesdatabaser som innehåller artiklar om arbetsterapi och har sökt efter vetenskapliga artiklar utifrån valda sökord som är relevanta utifrån syftet med studien. För att analysera insamlad data så har författarna använt sig av Fishers (2009) interventionsformer som ett raster för att se interventionernas fokus samt att se om interventionerna var på aktivitetsnivå eller funktionsnivå. Resultatet visar på att Arbetsterapeuter arbetar på aktivitetsnivå och då klientcentrerat där de använder sig av aktivitetsinriktade interventioner. Största delen av interventionerna visade en signifikant positiv effekt och bedömdes till största del objektivt på aktivitetsnivå samt objektivt på aktivitetsnivå och funktionsnivå.