Tillgänglighet i vårt samhälle innebär att alla, trots funktionsnedsättningar, ska kunna använda publika lokaler och övriga allmänna platser. Arbetsterapeuter har kunskap om tillgänglighetsfrågor då de arbetar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Sveriges regering antog under år 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Enligt denna handlingsplan ska all verksamhet vara tillgänglig för alla medborgare i slutet av år 2010. Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten i gallerior för personer med funktionsnedsättning.

Syftet med studien var att undersöka Arbetsterapeuters erfarenheter kring förskrivning av kognitiva hjälpmedel till vuxna personer med utvecklingsstörning. En kvalitativ ansats valdes och författaren utförde telefonintervjuer med tolv Arbetsterapeuter verksamma inom habilitering i olika delar av landet. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och kategorierna; vikten av att kartlägga behov inför förskrivning av kognitiva hjälpmedel, att främja delaktighet i förskrivningsprocessen, olika tillvägagångssätt vid förskrivning av kognitiva hjälpmedel, omgivningens betydelse för användandet av kognitiva hjälpmedel samt vem ansvarar för uppföljning av kognitiva hjälpmedel?, identifierades och presenterades i resultatet. Resultatet visade på olika tillvägagångssätt vid kartläggning av behov och förskrivning av hjälpmedel.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilka sätt leken används inom arbetsterapi. Litteratursökningen utfördes i databaserna Academic Search, AMED, Cinahl, Medline och OT seeker och begränsades till åren 1995-2006. I studien inkluderades 15 artiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats. Analysen resulterade i tre kategorier: ?lekens användning för bedömning av förmågor?, ?leken i behandling för utveckling av förmågor? och ?leken för att se till miljöns påverkan?.

Syftet med denna forskningsöversikt var att med the Model of Human Occupation som analysredskap undersöka hur Arbetsterapeuter tillvaratar aktivitetsmönster hos individer med Alzheimers sjukdom, för främjandet av aktivitet. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys. Genom elektronisk och manuell sökning har nio vetenskapliga studier inkluderats i forskningsöversikten. Materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Analysen utgick från bärande begrepp inom the Model of Human Occupation och resulterade i fem kategorier: patientens delaktighet i valet av aktivitet, etablerade vanor guidar i aktivitet, miljön plockar fram färdigheter, en stödjande miljö, hjälp till självhjälp och stöd från andra.

Denna undersökning avser att belysa vad personalen anser är de bästa insatserna de kan göra för patienter med högfungerande autism. Intervjuer har utförts på en psykiatrisk klinik inom länet angående vad deras tankar är. Personalen bestod av fyra yrkeskategorier läkare, psykologer, Arbetsterapeuter samt sjuksköterskor. Resultaten visar att de olika yrkesgrupperna har ett flertal gemensamma tankar kring personer med högfungerande autism, exempelvis vad dessa personers begränsningar består av, att en förtroendefull relation samt hög kontinuitet är viktiga faktorer i behandlingen. De skiljer sig åt när det gäller vilken vårdinstans som är mest adekvat.

Syftet med denna studie var att ta reda på erfarenheter av delaktighet i vardagliga aktiviteter hos personer med KOL. Totalt intervjuades sex kvinnor utifrån de kriterier att det skulle ha diagnosen KOL och ha problem med vardagliga aktiviteter. Deltagarna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju, där de fick berätta om sina erfarenheter om delaktighet i vardagliga aktiviteter. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterades i tre olika kategorier att avstå aktivitet, att anpassa aktiviteter, att be om hjälp i aktiviteter. I resultatet visade det sig att några av deltagarna valde att avstå från att utföra vissa vardagliga aktiviteter beroende på olika funktionsnedsättningar som var relaterade till deras sjukdom.

Syftet med studien var att beskriva Arbetsterapeuters erfarenheter av terapeutiskt förhållningssätt i mötet med klienter inom rättspsykiatrin. Undersökningsgruppen bestod av 10 legitimerade Arbetsterapeuter som arbetar inom svensk rättspsykiatri. De utvalda Arbetsterapeuterna intervjuades utifrån två huvudfrågor. Det insamlade datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Det slutliga resultatet presenterades i fyra kategorier.

Syftet med studien var att beskriva Arbetsterapeuters kliniska resonemang i folkhälsoarbetet inom primärvården. Den undersökta gruppen bestod av tio Arbetsterapeuter med 1- 26 års yrkeserfarenhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med en öppen frågeställning samt fick även berätta om ett patientfall. Intervju utskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehålls analys. Analysen utmynnade i tre kategorier.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för erfarenheter och upplevelser av den sociala miljöns betydelse för aktiviteter i dagligt liv. För att studera detta intervjuades sju personer med reumatoid artrit (RA). Data analyserades parallellt med datainsamling utifrån en komparativ analysmetod. Resultatet visade ett komplext samspel mellan personen, den sociala miljön och aktiviteten vilket formade fyra kategorier: "sammanvävd aktivitet", "tillrättalagd aktivitet", "omfördelad aktivitet" och "initierad aktivitet". Resultatet bidrar med en förståelse för de olika aspekterna i den sociala miljön som främjar meningsfulla aktiviteter för informanterna.

Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dessa inom arbetsrehabilitering. Datainsamling har utförts genom sökningar i vetenskapliga databaser. Urvalet gjordes utifrån fastställda inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna granskades och analyserades i enighet med Friberg (2012). Resultat av studien visade att Arbetsterapeuterna inom arbetsrehabilitering använder sig av interventioner för att underlätta arbetsåtergång.

Då aktivitet är ett unikt begrepp inom arbetsterapi och det är betydelsefullt för Arbetsterapeuter att skapa en förståelse för vad aktivitet innebär för individer, hade denna studie som syfte att beskriva hur begreppet aktivitet uppfattades av universitetsstudenter från tre olika program. Deltagarna var 15 universitetsstudenter från ett universitet i norra Sverige, fem från vardera sjuksköterske-, lärar- respektive civilingenjörsprogrammet. Studien genomfördes med inspiration av fenomenografi som belyser kollektiva variationer i uppfattningar av ett fenomen. Författarna tillämpade en kvalitativ ostrukturerad intervju med en huvudfråga där universitetsstudenterna ombads berätta om sina uppfattningar av begreppet aktivitet. Analysen av studien resulterade i två teman, som belyste likheter och skillnader i universitetsstudenternas uppfattningar.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av framgångsrika interventioner för deprimerade klienter ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Undersökningsgruppen bestod av sju Arbetsterapeuter med 4-20 års erfarenhet av att arbeta inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgångspunkt från två frågeställningar rörande erfarenheter av framgångsrika interventioner. Det utskrivna materialet analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier: ett medvetet förhållningssätt till klienterna: en medveten anpassning av klienternas aktiviteter och ett medvetet val av klienternas aktiviteter.

Syftet med studien var att ta reda på Arbetsterapeuters erfarenheter av att främja återgång till arbete genom arbetsterapeutiska interventioner för personer som inte är i arbete. Undersökningsgruppen bestod av sju Arbetsterapeuter i Norrbotten som arbetade i statlig, kommunal, landsting eller privat verksamhet. Arbetsterapeuterna hade arbetat med arbetslivsinriktad rehabilitering från ett år upp till sjutton år. De deltagande Arbetsterapeuterna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju och fick då berätta med egna ord om sina erfarenheter av att främja återgång till arbete, en intervjuguide användes med färdigbestämda frågor för att få struktur på intervjun samt att säkerställa att de frågor som författarna ville ha svar på blev besvarade. Intervjuerna skrevs ut ordagrant och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier.

Försäkringskassan (FK) har fått i uppdrag av regeringen att vidareutveckla bedömningsförfarandet för sjukskrivna i Sverige. Som en del i detta har bland annat ett nytt bedömningsinstrument tagits fram för att användas vid arbetsterapeutisk kompletterande bedömning av medicinska förutsättningar för arbete. Instrumentet bygger på det redan befintliga bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP), med tre utvalda arbetsuppgifter och kallas för AWP-FK. Syftet med den här studien var att göra en initial prövning av AWP-FK med fokus på innehållsvaliditet och användbarhet. Som metod användes kvalitativa telefonintervjuer med nio Arbetsterapeuter som ingick i Försäkringskassans pilotstudie.

Syftet med studien var att beskriva hur en grupp Arbetsterapeuter/synpedagoger genom aktivitet behandlar synskadade personer med aktivitetsproblem. Elva intervjuer genomfördes med semistrukturerade intervjufrågor. Insamlad data bearbetades och gav fyra kategorier: "Att se människan", "Att möjliggöra självständighet genom information", "Att öka möjligheterna för aktivitetsutförande i personens omgivning" samt "Att skapa vägar till möten med andra människor". Resultatet visade att behandling i aktivitet inte utförs eller behöver utvecklas på många platser, mycket beroende på bristande resurser. Den behandling i aktivitet som utförs omfattar framförallt läs- och skrivsituationen.