Bakgrund: Ungefär 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som är en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. Ungefär 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsättningar. Dessa nedsättningar kan orsaka svårigheter i vardagen och här blir arbetsterapeutens roll framträdande.Syfte: Att ta reda på vilka rehabiliterande interventioner som kan tillämpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsättningar hos personer med multipel skleros.Metod: En litteraturstudie gjordes där databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehållande en beskrivning av interventionerna inkluderades.

Mitt syfte med studien har varit att beskriva hur undersköterskorna på en avdelning vid ett äldreboende upplever kommunikationen med boende, anhöriga, enhetschef, sjuksköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut och hur upplevelsen av kommunikationen påverkar arbetsmiljön. Undersökningen har utförts genom sju intervjuer och ett enkätformulär. Enkätformuläret besvarades av undersköterskorna. Intervjuerna gjordes med ett arbetslag, det var sex undersköterskor och en enhetschef vid ett äldreboende. Det undersköterskorna ansåg vara viktigt när det gäller att nå gemensamma mål på arbetsplatsen, var att ha en dialog under tiden.

Sammanfattning: Arbetsterapeuter vägleder människor som har fått en skada eller sjukdomsom påverkar deras utförande av vardagliga aktiviteter. Den interprofessionellakommunikationen (IPK) är av betydelse för att ett team ska kunna arbeta klientcentrerat ochge en god vård. I ett teamarbete är det viktigt att alla professioner samarbetar och har kunskapom varandras roller. Interprofessionell utbildning ger möjligheter till att utveckla en positivbild av andra professioner vilket ökar teameffektiviteten. Förutsättningar för ett bra samarbetemellan professioner är förståelse för sin egen och andras roller, kunskap, ömsesidig respektoch förmåga att kommunicera med andra.

Syftet med denna studie är att beskriva legitimerade arbetsterapeuters erfarenheter av att driva eget företag inom ramen för arbetsterapi och visa vilka möjligheter det finns med att vara arbetsterapeut och egenföretagare.För studien valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex arbetsterapeuter verksamma med eget företag intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys varpå det framkom fem kategorier.Resultatet visar att den breda kompetensen som arbetsterapeuter besitter ger möjligheter att driva företag och erbjuda tjänster inom flera olika områden. Deltagarna lyfter nyttan av tidigare erfarenheter, friheten med att vara egenföretagare, samt egenskaper och kunskap som är till nytta i företagandet. Vidare beskriver deltagarna hur de marknadsför sig själva och sina företag, samt vikten av att ha ett nätverk, dels för att få råd och stöd, men även för att generera kunder.

Syftet med studien var att undersöka aktivitetsförmåga, symtom, smärta och tillfredställelse samt sambandet mellan aktivitetsförmågan, gipstid och antalet behandlingstillfällen hos arbetsterapeut efter tumbasartroplastik 1 till 2 år efter operation och efterföljande rehabilitering. Till samtliga patienter (n = 80) som opererades från jan 2008 till mars 2009 skickades självskattningsinstrumentet, hälsoenkäten Quick DASH samt ett frågeformulär gällande om man var tillfredställd/ nöjd med operationen. Hälsoenkäten belyser dimensioner av hälsorelaterad livskvalité och kan vara till god hjälp i det kliniska arbetet. Svarsfrekvensen i studien var 91 % och 86 % av patienterna svarade att man var nöjd med operationen. Quick DASH score räknades ut (n = 67) till medianvärde på 11,4 poäng .

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av delaktighet i en bostadsanpassningsprocess. Sju kvinnor med varierande funktionshinder som beviljats och tagit del av bostadsanpassning av kök intervjuades. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier: ?Betydelsen av inflytande i processen? och ?Betydelsen av att få vara en del i processen? med underkategorierna Trygghet och tillit, Tillåtas vara delaktig i den första huvudkategorin och Påverkan och valmöjligheter, Självbestämmande och initiativtagande i den andra. Dessa kategorier beskriver när och hur kvinnorna upplevt delaktighet genom bostadsanpassningsprocessen.

Individer med Reumatoid artrit (RA) kan ha svårigheter när det gäller att ta hand om sina barn vilket påverkar deras upplevda förmåga att klara rollen som förälder. Det behövs förståelse för deras situation för att som arbetsterapeut kunna bidra med lämpligt stöd. Syftet: Syftet med studien var att få en förståelse för hur kvinnor och män med RA upplever sin vardag som föräldrar samt vilken betydelse omgivningen har för deras föräldraroll. Syftet var även att undersöka hur individen upplever de arbetsterapeutiska insatserna i förhållande till föräldraskapet.Metod: En kvalitativ inriktning baserad på semistrukturerade intervjuer valdes som metod. Inklusionskriterierna utgjordes av att personen var diagnostiserad med RA, förälder till barn i åldrarna 0-18 år samt var inskriven på reumatologmottagningen i en stad i Mellansverige.

Antalet sjukskrivningar i Sverige har sedan slutet av 1990-talet ökat. För att få ner antalet sjukskrivna i arbetslivet, har en ny sjukskrivningsprocess utvecklats. Förändringarna med socialstyrelsens ökade krav på tidig bedömning av arbetsförmåga vid sjukskrivning och förbättrade rehabiliteringsinsatser kan fungera som bas för utvecklingen av arbetsterapin och arbetsterapeuternas kompetens. En enkätundersökning genomfördes med sex arbetsterapeuter inom primärvården i Region Skåne. Syftet med undersökningen var att undersöka hur arbetsterapeuterna ställde sig till att göra tidiga bedömningar i sjukskrivningsprocessen och hur detta kommer att påverka deras framtida arbetssituation.

Som arbetsterapeut tittar man på delaktighet och aktivitet i vardagen, där kommunikationen är en viktig del för att samspelet mellan människor skall fungera. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse kommunikationshjälpmedel har för kommunikationen och delaktigheten i vardagen för personer med funktionsnedsättning som använder kommunikationshjälpmedel för att samtala med andra människor. Fyra undersökningspersoner intervjuades i denna kvalitativa studie. De berättade om sitt kommunikationshjälpmedel och vilken inverkan det har i deras samspel och delaktighet med andra människor. Resultatet visar att dessa kommunikationshjälpmedel har en stor betydelse för dessa personer i vardagen.

Bakgrund: Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) ?r en behandlingsmetod d?r arbetsterapeuten guidar patienten att hitta egna strategier f?r att n? sina m?l. Syfte: Syftet med den h?r intervjustudien ?r att unders?ka arbetsterapeuters erfarenheter av att anv?nda Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) som behandlingsmetod f?r vuxna. Metod: Inklusionskriterier f?r urval av deltagare var leg. arbetsterapeuter med erfarenhet av att anv?nda behandlingsmetoden CO-OP med vuxna patienter. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer, datan bearbetades genom kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Utifr?n analys av den insamlade informationen fr?n intervjuer framkom fyra kategorier och nio underkategorier.

Denna kvalitativa studie hade som syfte att beskriva någraDenna kvalitativa studie hade som syfte att beskriva några neurologiskt funktionsnedsattas aktiviteter som rör relationer/sexualitet och deras upplevelse av hjälp i relationsaktiviteter. Semistrukturerade intervjuer, genom epostintervjuer, gjordes med 8 personer på Internetsidan www.funktionshinder.se genom sidans egen e-postfunktion. Analysen gjordes med manifest innehållsanalys. Studien belyste dels de aktiviteter som var viktiga för dessa personer och dels att ett fåtal hade fått hjälp av arbetsterapeut med frågor och aktiviteter relaterade till sexualitet och relationer. Majoriteten av intervjupersonerna hade velat få hjälp oavsett vilken yrkesgrupp som gav hjälpen, kunskap var viktigare än yrke.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av terapeutiskt förhållningssätt i mötet med klienter inom rättspsykiatrin. Undersökningsgruppen bestod av 10 legitimerade arbetsterapeuter som arbetar inom svensk rättspsykiatri. De utvalda arbetsterapeuterna intervjuades utifrån två huvudfrågor. Det insamlade datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Det slutliga resultatet presenterades i fyra kategorier.

Ett av arbetsterapeutens medel för att hjälpa personer är att förskriva hjälpmedel. Rollatorn är ett sådant hjälpmedel, som är vanligt förekommande för äldre med gångsvårigheter, som förskrivs för att träna, förebygga eller kompensera. Syftet med denna studie var att undersöka hur äldre rollatoranvändare upplever sin förmåga att använda och förstå sig på rollatorn i dagliga aktiviteter. Fyra äldre rollatoranvändare deltog i studien. Semistrukturerade intervjuer användes som metod.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar ständigt i hela världen och eftersom åldrandet är förknippat med smärttillstånd kommer sannolikt även antalet personer med demenssjukdom som har smärta att öka. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjärnan som innebär försämrad minnesförmåga. Personer med demenssjukdom har på grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svårigheter att beskriva smärta. Detta kan leda till en smärtbehandling som inte är optimal och personerna utsätts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningar som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom.

Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse grön miljö har för neurologisk rehabilitering i form av en diagnoskurs ur ett behandlarperspektiv. Studien är gjord mot bakgrund att diagnoskurser är en viktig del inom neurologisk rehabilitering för att öka patienters självtillit, där den gröna miljöns påverkan inte är klarlagd. Ett multimodalt team bestående av sjuksköterska, fysioterapeut, Arbetsterapeut, kurator, neuropsykolog och två rehabassistenter har genomfört en diagnoskurs för patienter med multipel skleros i valfri grön miljö och därefter intervjuats genom semisstrukturerad intervju. Resultatet visar att aktiviteter och vistelse i grön miljö ger nya möjligheter i form av andra aktiviteter, delaktighet i gruppen, ökad känsla av pigghet och ett bättre samtalsklimat. Det behandlande teamet ser även möjligheter att använda den gröna miljön som ytterligare ett verktyg utifrån de olika professionerna.