Från konferensrum till skogsglänta
en studie av hur grön miljö påverkar neurologisk rehabilitering i form av kursverksamhet ur ett behandlarperspektiv
Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse grön miljö har för neurologisk rehabilitering i
form av en diagnoskurs ur ett behandlarperspektiv. Studien är gjord mot bakgrund att diagnoskurser
är en viktig del inom neurologisk rehabilitering för att öka patienters självtillit, där den gröna miljöns
påverkan inte är klarlagd. Ett multimodalt team bestående av sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, neuropsykolog och två rehabassistenter har genomfört en diagnoskurs för patienter med multipel skleros i valfri grön miljö och därefter intervjuats genom semisstrukturerad
intervju. Resultatet visar att aktiviteter och vistelse i grön miljö ger nya möjligheter i form av andra aktiviteter, delaktighet i gruppen, ökad känsla av pigghet och ett bättre samtalsklimat. Det behandlande teamet ser även möjligheter att använda den gröna miljön som ytterligare ett verktyg utifrån de olika professionerna. Detta kan påverka neurologisk rehabilitering genom att under
diagnoskurser öka gemenskapen i gruppen, underlätta inlärningen och göra deltagare och behandlare mer jämbördiga, vilket kan ses som förbättrade förutsättningar för ökad självtillit hos kursdeltagarna.