Problembakgrund och problemdiskussion: HÄllbarhet Àr idag ett högst aktuellt begrepp dÄ vÀrlden stÄr inför stora utmaningar. Företag anses ha ett stort ansvar nÀr det kommer till dessa utmaningar och förvÀntas inte enbart strÀva efter vinstmaximering utan de förvÀntas Àven ta ansvar för sin omgivning. För att redovisa sitt hÄllbarhetsarbete kan företag utfÀrda en hÄllbarhetsrapport. Global Reporting Initiative (GRI) Àr de mest tillÀmpade frivilliga riktlinjerna för hÄllbarhetsrapportering. UndersökningsÀmnet behandlar hur kvalité pÄ hÄllbarhetsrapportering vÀrderas av investerare.

Arbete med vibrerande handhÄllna verktyg leder ofta till övergÄende besvÀr och pÄ sikt Àven till bestÄende skador pÄ blodkÀrl, nerver, muskler och leder. Det finns sÄledes god anledning att försöka minimera vibrationers skadeverkningar pÄ den arbetande befolkningen. VÄrt frÀmsta vapen idag utgörs av sÄ tidig upptÀckt av dessa skador som möjligt för att dÀrigenom kunna sÀtta in ÄtgÀrder som minskar eller eliminerar fortsatt exponering för vibrationer.I föreliggande undersökning var syftet att studera möjligheten till detta med hjÀlp av tre olika metoder; ett frÄgeformulÀr om cirkulatoriska och neurologiska symptom, Kvantitativ Sensorisk Testning (KST) samt en lÀkarundersökning. Syftet var ocksÄ att studera hur vibrationernas frekvens inverkar pÄ skaderisken.TvÄ grupper studerades. Den ena bestod av verkstadsarbetare som hanterar lÄgfre-kvent vibrerande verktyg och den andra bestod av tandvÄrdspersonal som hanterar verktyg som vibrerar med mycket hög frekvens.Undersdökningen genomfördes som en tvÀrsnittsstudie pÄ ett bekvÀmlighetsurval dÀr de i studien ingÄende personerna fick fylla i frÄgeformulÀret och sedan genomgÄ mÀtning av perceptionströsklar för vibrationssinnet och temperatursinnet (begrÀnsad KST) samt en lÀkarundersökning.Resultaten visade att tandvÄrdsgruppen hade mindre besvÀr av vibrationer Àn verk-stadsarbetarna trots att det omvÀnda kunde förvÀntas dÄ verkstadsarbetarna hade lÀgre medelÄlder och fÀrre Är av exponering i yrket.

DÄ arbetslösheten under lÄng tid varit ett problem inom EU:s medlemsstater har sysselsÀttningspolitiken fÄtt en allt större plats i EU:s arbete. Med Flexicurity som ledord avser man att öka bÄde flexibiliteten och arbetstagarnas trygghet pÄ arbetsmarknaden. Som ett led i detta arbete ingick arbetsmarknadsparterna ett ramavtal som antogs genom beslut av Europeiska rÄdet och mynnade ut i RÄdets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (visstidsdirektivet). Direktivet riktas till visstidsanstÀllningar och har tvÄ syften. Dels att sÀkerstÀlla att principen om icke-diskriminering omsÀtts i praktiken och dels att förhindra missbruk av upprepade visstidsanstÀllningar.Med anledning av Sveriges implementering av visstidsdirektivet genomfördes Àndringar i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS).

FörhÄllandet nÀr en elitishockeyspelare kontrakteras av en svensk ishockeyklubb regleras av tre olika avtal. I uppsatsen görs en inledande utredning och granskning av dessa avtal som Àr skrÀddarsydda för att anvÀndas som grund för att besvara de tvÄ nedan angivna frÄgestÀllningarna.Avtalen granskas först utifrÄn ett arbetsrÀttsligt perspektiv dÀr vi undersöker ishockeyspelarens rÀttsliga stÀllning och faststÀller om spelaren kontrakteras av sin klubb i egenskap av arbetstagare eller om han Àr att anse som sjÀlvstÀndig uppdragstagare samt undersöker vilka konsekvenser detta fÄr i form av tillÀmpligheten av svensk arbetsrÀttslagstiftning. Avtalen undersöks sedan ur ett avtalsrÀttsligt perspektiv med fokus riktat pÄ hur lÄngt de grundlÀggande principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet kan strÀcka sig samt vilken inbördes stÀllning och förhandlingsposition avtalsparterna har vid avtalsskrivandet. Vi undersöker vidare hur ett ingÄnget avtal kan fullgöras samt pÄ vilket sÀtt avtal kan begrÀnsas i syfte att skydda en avtalspart i underlÀgsen stÀllning frÄn att drabbas av oskÀliga avtalsvillkor. RÀttslÀget Àr utifrÄn denna problemstÀllning oklart vad gÀller spelaravtal inom svensk elitishockey.Inom ramen för de tvÄ frÄgestÀllningar som vi vill besvara gÀller den första frÄgestÀllningen vid den situationen att en svensk ishockeyspelare som stÄr i ett avtalsförhÄllande med en svensk ishockeyklubb vÀljer att lÀmna klubben för spel i NHL.

Sammanfattning Ökade pensionsavgĂ„ngar bland 40-talister och fĂ€rre yrkesverksamma 70 ? och 80 ? talister medför att företagen tvingas konkurrera om arbetskraften. Traineeprogram utgör ett sĂ€tt för företagen att locka till sig unga, kompetenta medarbetare. Efter programmets slut hamnar traineerna ute i organisationen tillsammans med arbetstagare med en traditionell anstĂ€llning. Vi Ă€r intresserade av att studera om det gĂ„r att urskilja nĂ„gra skillnader mellan parterna och ovan fört resonemang har mynnat ut i följande problemformulering: Vilka skillnader gĂ„r det att urskilja mellan traineeanstĂ€llda och traditionellt anstĂ€llda samt hur pĂ„verkar dessa karriĂ€ren? Syftet med studien har delats in i fyra mindre delsyften:KartlĂ€gga egenskaper som karaktĂ€riserar traineer och traditionellt anstĂ€llda.Undersöka skillnader i förvĂ€ntningar mellan traineer och traditionellt anstĂ€llda.

För fyrtio Är sedan stiftades lag (1974:12) om anstÀllningsskydd. DÀrefter utarbetades lagen och ersattes senare av en nyare version. Lagen har till syfte att skydda den svagare parten pÄ arbetsmarknaden, arbetstagaren. För att LAS ska bli tillÀmplig krÀvs att ett anstÀllningsavtal föreligger mellan parterna. Det finns sÄledes flera arbetsrÀttsliga situationer som inte regleras av LAS.

Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.

Fossila brÀnslen har sedan de upptÀcktes konkurrerat ut biomassa som den huvudsakliga energikÀllan. Framförallt i trafiksektorn har drivmedel som hÀrstammar frÄn fossil olja varit dominerande. FrÀmst pÄ grund av deras fördelar mot biomassan sÄsom tillgÀnglighet, pris, energidensitet och enkelhet att anvÀndas i en förbrÀnningsmotor. Men dessa drivmedel innehÄller kolatomer som inte lÀngre Àr en del av det naturliga kretsloppet och vid förbrÀnning leder detta till nettotillskott av koldioxid till atmosfÀren. UtslÀpp av koldioxid utgör den största antropogena inverkan pÄ den accelererande vÀxthuseffekt vÀrlden upplever vilket kommer att medföra förödande klimatÀndringar.

År 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 ? 24 Ă„r 25,2 %. JĂ€mfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma Ă„r lĂ„g pĂ„ 8,2 % Ă€r det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-lĂ€nder lĂ„g Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade pĂ„ en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor Ă€r de svenska turordningsreglerna i lagen om anstĂ€llningsskydd, LAS och det Ă€r ocksĂ„ dĂ€r vĂ„rt primĂ€ra fokus ligger. LAS Ă€r en social skyddslag som frĂ„n början syftade till att skydda de Ă€ldre arbetstagarna pĂ„ arbetsmarknaden.

År 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 ? 24 Ă„r 25,2 %. JĂ€mfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma Ă„r lĂ„g pĂ„ 8,2 % Ă€r det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-lĂ€nder lĂ„g Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade pĂ„ en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor Ă€r de svenska turordningsreglerna i lagen om anstĂ€llningsskydd, LAS och det Ă€r ocksĂ„ dĂ€r vĂ„rt primĂ€ra fokus ligger. LAS Ă€r en social skyddslag som frĂ„n början syftade till att skydda de Ă€ldre arbetstagarna pĂ„ arbetsmarknaden.

I och med att tid spenderad pÄ arbetsplatsen verkar fortsÀtta öka blir allt mindre och mindre tid kvar till familj och fritid, eller det som i denna uppsats benÀmns som övrigt liv. Den vanligaste orsaken till att en individ upplever obalans Àr att arbetssfÀren Àr för dominerande och lÀmnar kvar för lite tid till övriga sfÀrer. DÀrför har syftet i denna uppsats varit att öka förstÄelsen för hur och varför olika arbetsgivare arbetar med work-life balance samt att ta reda pÄ vad de har för instÀllning gentemot begreppet. Med andra ord ville jag förutom att ta reda pÄ deras instÀllning Àven ta reda pÄ vilka olika sÀtt arbetsgivare arbetar med work-life balance pÄ och vilka nyttor de sÄg i att göra detta. Detta gjorde jag genom att ta del av litteratur och forskning som berör Àmnet work-life balance utifrÄn ett arbetsgivarperspektiv.

Syftet med vÄr uppsats Àr att redogöra för en kommunal arbetsgivares möjligheter och handlingsutrymme att tillgodose det tillfÀlliga arbetskraftsbehovet. LAS Àr tydlig med att tillsvidareanstÀllningar Àr huvudregeln i ett anstÀllningsförhÄllande och tidsbegrÀnsade anstÀllningar Àr undantaget. Enligt LAS gÄr det att tidsbegrÀnsa en anstÀllning genom allmÀn visstidsanstÀllning, vikariat, sÀsongsanstÀllning, nÀr arbetstagaren fyllt 67 Är samt vid provanstÀllning. Vid allmÀn visstidsanstÀllning finns det för arbetsgivaren inga speciella krav. Vid vikariat krÀvs det att anstÀllningen Àr kopplad till en viss arbetstagares lediga anstÀllning eller viss bestÀmd ledig befattning.

De frÄgor som uppsatsen belyser Àr hur köparen ska kunna sÀkerstÀlla att den kundbas, de anstÀllda eller den know how som mÄlföretaget har  flyttas över till köparen efter förvÀrvets avslut. Dessutom utreds vilka medel köparen har för att sÀkerstÀlla var mÄlföretagets know how finns samt om och hur köparen kan sÀkerstÀlla att de nyckelpersoner som besitter kunskapen kommer att överflyttas till köparen efter förvÀrvet. I samband med denna frÄga, utreds vilken betydelse lÀmnade garantier vad gÀller know how, anstÀllda och kundbas har samt vilka möjligheter en förvÀrvare har till hÀvning av förvÀrvet enligt köplagens regler. Dessutom utreds förvÀrvarens möjligheter att utesluta arbetstagare som varit anstÀllda i mÄlbolaget som misstÀnks kunna skada förvÀrvaren om dessa övertas. Dessa frÄgor uppkommer i störst utstrÀckning vid förvÀrv av tjÀnsteföretag dÀr dessa resurser Àr av störst vikt, men problematik av liknande karaktÀr kan Àven uppstÄ inom förvÀrv av varuproducerande företag.Uppsatsen utreder dessutom skillnaderna mellan att förvÀrva aktierna i ett företag och att enbart förvÀrva inkrÄmet.

Denna uppsats avsÄg, som en pÄbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk flexicurity i svensk rÀttslig belysning?, utreda frÄgan hur lÄngt semidisposiviteten i LAS strÀcker sig och om arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan avtala om ett svenskt flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begrÀnsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gÀllande reglerna om turordning samt företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning. RÀttslÀget verkar nÀr samtliga rÀttskÀllor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevÀrd semidisposivitet i lagen om anstÀllningsskydd sÄ lÀnge avsteg frÄn LAS sker med kollektivavtal pÄ centralnivÄ.

Norra Banregionen Ă€r en av fem banregioner inom Banverket i Sverige. Regionen stĂ€cker sig frĂ„n RiksgrĂ€nsen i norr till LĂ„ngsele i söder. Som bestĂ€llare av underhĂ„lls- och investeringsarbeten ansvarar Norra Banregionen för att utveckla och underhĂ„lla jĂ€rnvĂ€gen inom regionen. Norra Banregionen ska verka för att marknadsföra jĂ€rnvĂ€gsalternativ för att tillgodose de transportbehov som finns inom regionen. Även om persontrafiken utgör en viktig del av transporterna i regionen, Ă€r det transporterna av malm samt stĂ„l-, skogs- och trĂ€varor som utgör majoriteten.