Lean produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över vÀrlden och mÄnga företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebÀr att arbetsförhÄllanden för mÄnga arbetstagare pÄverkas och konsekvenserna för dem Àr inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts pÄ STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhÄllanden och hÀlsa pÄverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns dÀrför ett behov av att kunna mÀta eller uppskatta om nÄgon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartlÀggning av metoder som anvÀnts för att göra detta.UtifrÄn dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanstÀlla metoder som anvÀnts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom lean. En intervjuguide skulle ocksÄ testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en lean-implementering kunde synliggöras med hjÀlp av intervjuguiden och i vilken omfattning den tÀckte in de omrÄden som kommit fram i litteraturstudien.

Varje Är uppkommer nya fall dÀr Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda nÀringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angÄende vad som Àr avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmÄnsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omstÀndigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda nÀringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omstÀndigheter Àr dock begrÀnsade och det Àr dessa begrÀnsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hÀnsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begrÀnsningarna Àr överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anstÀllda och detta ger upphov till löneförmÄnsbeskattning hos dem.

Varje Är uppkommer nya fall dÀr Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda nÀringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angÄende vad som Àr avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmÄnsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omstÀndigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda nÀringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omstÀndigheter Àr dock begrÀnsade och det Àr dessa begrÀnsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hÀnsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begrÀnsningarna Àr överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anstÀllda och detta ger upphov till löneförmÄnsbeskattning hos dem.

I dagens kunskapssamhÀlle Àr arbetstagaren en investering i tid och pengar för arbetsgivaren. Det har medfört att det inte Àr lika lÀtt för arbetsgivaren att ersÀtta arbetare som tidigare, utan det lÀggs större vikt vid att hitta ?rÀtt person?. Enligt politiska beslut har arbetsgivarna tillförts ett vÀxande ansvar för arbetstagarna i form av sjuklön, rehabiliteringsutredningar samt att organisera rehabiliteringsverksamhet pÄ arbetsplatsen. Detta ansvar har gjort arbetsgivarna mer angelÀgna att veta sÄ mycket som möjligt om arbetssökande och anstÀllda, vilket har rest en frÄga om integritet i arbetslivet.

Ända sedan enhetsakten ingicks och möjliggjorde den inre marknaden med dess fyra friheter, fri rörlighet av arbetstagare, kapital, varor och tjĂ€nster, har den fria rörligheten utgjort en grundbult för EU:s samarbetsomrĂ„den. EU har dĂ€rför genom Ă„ren strĂ€vat efter att möjliggöra och undanröja potentiella hinder för den inre marknadens förverkligande. MĂ„lsĂ€ttningen med att förverkliga den fria rörligheten har dĂ€rför successivt infiltrerats i de rĂ€ttsomrĂ„den, dĂ€r potentiella hinder kunnat skĂ„das. I strĂ€van efter att förverkliga den fria rörligheten fullt ut har EU utfĂ€rdat ett förslag pĂ„ straffprocessrĂ€ttsligt instrument, den europeiska utredningsordern. I dagslĂ€get rĂ„der 28 olika straff- och straffrĂ€ttssystem inom unionen, vilket den organiserade och grĂ€nsöverskridande brottsligheten utnyttjat till sin fördel.

Ända sedan enhetsakten ingicks och möjliggjorde den inre marknaden med dess fyra friheter, fri rörlighet av arbetstagare, kapital, varor och tjĂ€nster, har den fria rörligheten utgjort en grundbult för EU:s samarbetsomrĂ„den. EU har dĂ€rför genom Ă„ren strĂ€vat efter att möjliggöra och undanröja potentiella hinder för den inre marknadens förverkligande. MĂ„lsĂ€ttningen med att förverkliga den fria rörligheten har dĂ€rför successivt infiltrerats i de rĂ€ttsomrĂ„den, dĂ€r potentiella hinder kunnat skĂ„das. I strĂ€van efter att förverkliga den fria rörligheten fullt ut har EU utfĂ€rdat ett förslag pĂ„ straffprocessrĂ€ttsligt instrument, den europeiska utredningsordern. I dagslĂ€get rĂ„der 28 olika straff- och straffrĂ€ttssystem inom unionen, vilket den organiserade och grĂ€nsöverskridande brottsligheten utnyttjat till sin fördel.

Varje Är uppkommer nya fall dÀr Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda nÀringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angÄende vad som Àr avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmÄnsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omstÀndigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda nÀringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omstÀndigheter Àr dock begrÀnsade och det Àr dessa begrÀnsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hÀnsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begrÀnsningarna Àr överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anstÀllda och detta ger upphov till löneförmÄnsbeskattning hos dem.

Abstract The overall aim of this paper is to examine the impact of ideologies and norms on a legal system. Against a background of a description of the hierarchy of norms in Swedish labour law and in European Union law, respectively, the paper aims to specifically demonstrate the problems caused by the different hierarchies of norms when implementing EU directives in Swedish labor law. The research question examines how the trade unions? right to industrial action towards an undertaker providing transnational services by posting of workers, is affected by the implementation of the Directive 96/71/EC of the European Parliament and of the Council of 16 December 1996 concerning the posting of workers in the framework of the provision of services. The paper answers the question under what conditions the Swedish trade unions have the right to take industrial action in situations of posting of workers. Through the study of sources of law and adhering to traditional jurisprudence, this paper investigates the legislation regarding trade unions? rights to take industrial action in situations of posting of workers. In addition to the jurisprudential research, a glance at the history of ideologies is provided.

   Personlig assistans Àr en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundlÀggande behov Ät brukaren sÄ att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohÀlsa och olycksfall. Denna lag utgör en rÀttighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Àr en rÀttighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag Àr brukares sjÀlvbestÀmmande centralt.Det förekommer dock att bestÀmmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rÀttigheter stÀlls mot brukares rÀttigheter.

Denna studie har utförts pÄ uppdrag av ett företag. Syftet med studien Àr att undersöka företagets attraktivitet för framtida arbetstagare. För att göra det tar vi reda pÄ om det finns nÄgra medarbetarlöften pÄ företaget dvs. vilka förmÄner organisationen erbjuder sina anstÀllda. Studiens resultat kan sedan komma att ligga till grund för företagets vidare arbete med att bli Ànnu mer attraktiv som arbetsgivare.

NĂ€r den demografiska sammansĂ€ttningen i det svenska samhĂ€llet förĂ€ndras, sĂ„ förĂ€ndras Ă€ven arbetskraftens sammansĂ€ttning. År 2015 uppskattas nĂ€stan 30 procent av befolkningen mellan 18 och 64 Ă„r ha utlĂ€ndsk bakgrund. Att vi lever i ett samhĂ€lle dĂ€r demokratiska ideal ofta lyfts fram medför ocksĂ„ att vi ofta förvĂ€ntar oss att alla pĂ„ arbetsmarknaden ska ha lika rĂ€ttigheter och möjligheter, ingen individ ska missgynnas pĂ„ grund av Ă„lder, kön, etnicitet, religion eller sexuell lĂ€ggning. Studier visar dock att det ofta Ă€r lĂ€ttare att uttrycka en positiv instĂ€llning till mĂ„ngfald Ă€n att faktiskt arbeta med mĂ„ngfaldsfrĂ„gor i den dagliga verksamheten. En ogenomtĂ€nkt rekryteringsprocess kan leda till en fortsatt homogenisering i organisationer.

SammanfattningI de senaste Ären har finanskrisen drabbat hÄrt Eurozonen speciellt medlemmar i Sydeuropa.En orovÀckande statistik Àr den stigande arbetslösheten i EurolÀnderna. Enligt dn.se stegarbetslösheten i maj-13 till en högsta nivÄ 12,1% . DessvÀrre har Sverige följt samma trend desenaste Ären och enligt SCB(2013) senaste mÀtning ligger Sveriges arbetslöshet pÄ 8,2 %.PÄ grund av den osÀkra framtid vi befinner oss i vÀljer mÄnga individer att studera vidare ihögskolor i Sverige som en lÄngsiktig investering. En stor mÀngd vÀljer att studera ekonomimed revision som inriktning. Mitt yrke (2012) visar att det finns en god marknad förnyexaminerade revisor ekonomer i jÀmförelse med andra inriktningar inom ekonomi.

Under hösten 2006 var det tydligt att byggbranschen i Norrland, och i synnerhet VĂ€sterbotten, gĂ„tt in i en högkonjunktur. Även om högkonjunkturen skapar möjligheter att expandera genom nyanstĂ€llningar ser byggföretagen bristen pĂ„ arbetskraft som ett hinder för detta. Det faktum att arbetstagare dessutom Ă€r mer benĂ€gna att byta arbetsgivare under högkonjunkturer innebĂ€r att det Ă€r av vikt att byggnadsarbetarna trivs med sitt arbete för att företagen ska öka chanserna att hĂ„lla kvar sin personal och inte förlora dem till andra arbetsgivare.Studiens huvudsyfte har varit att utröna vilka faktorer som enligt byggnadsarbetare Ă€r de frĂ€msta kĂ€llorna till arbetstillfredsstĂ€llelse och utifrĂ„n arbetarnas uppfattning om dessa faktorer i sin nuvarande arbetssituation, skapa insikt i omrĂ„den dĂ€r byggföretagen kan göra insatser för att öka möjligheterna att hĂ„lla kvar sin personal. DĂ„ ett flertal olika yrkesomrĂ„den finns representerade bland byggföretagen har vi Ă€ven haft som mĂ„lsĂ€ttning att utreda om yrkesomrĂ„destillhörigheten har betydelse för byggnadsarbetarnas uppfattning om faktorerna. Eftersom det har pĂ„visats att Ă„sikterna om vad som skapar arbetstillfredsstĂ€llelse kan bero pĂ„ anstĂ€llningstid, har vi dessutom velat utreda vilken betydelse antalet anstĂ€llningsĂ„r har för byggnadsarbetarnas vĂ€rdering av olika faktorer.Grunden till studien ligger i teorier och tidigare forskning som framhĂ„llit olika faktorer som kan pĂ„verka arbetstillfredsstĂ€llelsen.

Under hösten 2006 var det tydligt att byggbranschen i Norrland, och i synnerhet VĂ€sterbotten, gĂ„tt in i en högkonjunktur. Även om högkonjunkturen skapar möjligheter att expandera genom nyanstĂ€llningar ser byggföretagen bristen pĂ„ arbetskraft som ett hinder för detta. Det faktum att arbetstagare dessutom Ă€r mer benĂ€gna att byta arbetsgivare under högkonjunkturer innebĂ€r att det Ă€r av vikt att byggnadsarbetarna trivs med sitt arbete för att företagen ska öka chanserna att hĂ„lla kvar sin personal och inte förlora dem till andra arbetsgivare.Studiens huvudsyfte har varit att utröna vilka faktorer som enligt byggnadsarbetare Ă€r de frĂ€msta kĂ€llorna till arbetstillfredsstĂ€llelse och utifrĂ„n arbetarnas uppfattning om dessa faktorer i sin nuvarande arbetssituation, skapa insikt i omrĂ„den dĂ€r byggföretagen kan göra insatser för att öka möjligheterna att hĂ„lla kvar sin personal. DĂ„ ett flertal olika yrkesomrĂ„den finns representerade bland byggföretagen har vi Ă€ven haft som mĂ„lsĂ€ttning att utreda om yrkesomrĂ„destillhörigheten har betydelse för byggnadsarbetarnas uppfattning om faktorerna. Eftersom det har pĂ„visats att Ă„sikterna om vad som skapar arbetstillfredsstĂ€llelse kan bero pĂ„ anstĂ€llningstid, har vi dessutom velat utreda vilken betydelse antalet anstĂ€llningsĂ„r har för byggnadsarbetarnas vĂ€rdering av olika faktorer.Grunden till studien ligger i teorier och tidigare forskning som framhĂ„llit olika faktorer som kan pĂ„verka arbetstillfredsstĂ€llelsen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal inom daglig verksamhet i en av Göteborgs stadsdelar, ser pÄ samt arbetar utifrÄn den gemensamt uppsatta vÀrderingen: Att arbeta med varje enskild arbetstagares bÀsta i centrum, utifrÄn dennes förutsÀttningar och förmÄgor. Personalens förhÄllningssÀtt gentemot arbetet med och för arbetstagarna har Àven varit i fokus.Följande frÄgestÀllningar har fungerat som hjÀlp vid strÀvandet efter att uppnÄ syftet:? Vad innebÀr det för personalen att sÀtta varje enskild arbetstagares bÀsta i centrum och vilka arbetsmetoder anvÀnder de för detta? ? Hur arbetar personalen utifrÄn varje enskild arbetstagares förutsÀttningar och förmÄgor? ? Vilket/vilka förhÄllningssÀtt till arbetet med och för arbetstagarna finns hos personalen?Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ metodstrategi vid genomförandet av denna uppsats. Empirin har samlats in genom Ätta intervjuer med personal frÄn den undersökta stadsdelens dagliga verksamhet. Som analysredskap har vi anvÀnt oss av följande teorier och teoretiska begrepp för att lyfta fram olika aspekter och belysningspunkter i vÄrt insamlande material: Salutogent perspektiv & KASAM; Beroende, Autonomi & SjÀlvbestÀmmande; Bemötande samt olika former av socialt stöd.