This thesis analyses the problem of how to organise a multidisciplinary domain of knowledge like architecture. The study is both theoretical and empirical. The theoretical part include discussions of theories of knowledge organisation. Two different principles of classification were examined in relation to the domain itself, as well as in relation to the educational programme at the School of Architecture at Lund University and comparable schools in Sweden. The empirical part is a case study carried out at the School of Architecture at Lund University.

De senaste Ären har ett antal bolagsskandaler vÀrlden över fÄtt stort utrymme i media och satt igÄng debatten om bolagsstyrning. I vissa fall kan skandalerna relateras till brister i företagets interna kontroll. Detta har fÄtt till följd att intressenterna förlorat förtroendet för företagen och deras finansiella rapportering, vilket i sin tur ökat revisionens betydelse. Fokuseringen pÄ kontroll av företag har ökat, bÄde genom strÀngare lagstiftning av revisionsarbetet och genom ?koder? för bolagsstyrning.

Offentliga organisationer har de senaste Ă„ren implementerat styrsystem frĂ„n privata organisationer för att förbĂ€ttra organisationerna. Dessa styrsystem har bĂ„de pĂ„visat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket Ă€ven har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi stĂ€ller dĂ„ oss frĂ„gan om ett riskhanteringsramverk som Ă€r skapat frĂ€mst för privata organisationer kan förbĂ€ttra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken pĂ„ Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vĂ„r fallstudie Ă€r att förklara hur Hudkliniken pĂ„ USÖ arbetar med riskhantering och om det dĂ€r finns förbĂ€ttringsmöjligheter. Vi vill ocksĂ„ studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjĂ€lpa dem i deras arbete.

SAMMANFATTNINGFörfattare Fahria ErikssonÅtgĂ€rdsprogram under luppen Antal sidor: 44 ÅtgĂ€rdsprogram kan ses som en del av den dokumentation som inom skolan innebĂ€r en sprĂ„klig handling dĂ€r förestĂ€llningar om verkligheten konstrueras. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas, hur elever och skolsvĂ„righeter beskrivs samt vilka mĂ„l och Ă„tgĂ€rder som föreslogs i undersökta Ă„tgĂ€rdsprogram. Det empiriska materialet bestod av 139 Ă„tgĂ€rdspro-gram som analyserades i den ena fasen och 48 Ă„tgĂ€rdsprogram som nĂ€rlĂ€stes och analyserades i den andra och tredje fasen. Analysen hade sin metodiska grund i kritisk diskursanalys.Resultatet av hur Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas visar att det Ă„terstĂ„r en del arbete med att genomföra de riktlinjer som anges för arbetsgĂ„ngen. Problematiken visar sig frĂ€mst nĂ€r det gĂ€ller pedagogiska utredningar, nĂ€rvaro av vĂ„rdnadshavare vid upprĂ€ttandet av Ă„tgĂ€rdsprogram, elevens möjligheter till att beskriva sin skolsituation samt i lĂ€rares dilemman med att beskriva elevers styrkor och svĂ„-righeter.NĂ€r det gĂ€ller den sociala praktiken visar resultatet att det fortfarande Ă€r ett traditionellt specialpe-dagogiskt perspektiv som gör sig gĂ€llande pĂ„ alla plan.

In the wake of the electronic revolution digital library has become one of the central themes concerning libraries. The present study takes up the question whether digital library can function in the same way as the conventional library. The question can obviously be posed from different perspectives, e.g. technological-, the user-, or the organizational perspective. The study investigates if (and how) digital library can have the same functions as the traditional library.

Studien Àr en kvalitativ intervjustudie som baseras pÄ fyra intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ en nyöppnad Reggio Emiliainspirerad förskola. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv dÀr mÀnniskors upplevelser sÀtts i centrum för att kunna urskilja gemensamma drag och mönster.  Efter andra vÀrldskriget vÀxte Reggio Emiliafilosofin fram i norra Italien under ledning av Loris Malaguzzi. Denna filosofi introducerades i Sverige i början av 1980-talet av Anna Barsotti och Karin Wallin. Reggio Emiliafilosofin talar om de tre pedagogerna ? de vuxna, barnen och miljön, som alla samspelar och pÄverkar varandra.

Denna rapport Àr en reflekterande text över skapandet av en digital handbok för animatörer som Àr med och startar ett nytt spelprojekt. Handboken Àr ett verk som gjordes som examensarbete pÄ Högskolan i Skövde vÄrterminen 2009.Rapporten beskriver processen bakom skapandet av handboken. Denna process innefattar praktiskt arbete pÄ företaget Junebug AB i Malmö, en förberedande litteraturstudie av hur text skrivs pÄ ett tydligt, pedagogiskt sÀtt, en ytterligare litteraturstudie av tidigare skrivna handböcker för animatörer, intervjuer med animatörer i branschen och pÄ utbildningen och sammanstÀllning av handboken.Den centrala frÄgestÀllningen var: Hur kan man i handboksform pÄ bÀsta sÀtt förmedla hur en animationspipeline1 tas fram, underhÄlls/effektiviseras och dokumenteras?MÄlet med arbetet har varit att sammanstÀlla en handbok som andra animatörer kan anvÀnda sig av. Syftet har varit att lÀra mig om en riktig arbetsmiljö i spelbranschen och förmedla detta i handboken.

Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett förĂ€ldraperspektiv undersöka behov av och önskemĂ„l om stödsom förĂ€ldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin förĂ€ldraroll. Ett annat syfte Ă€r att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien Ă€r kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta förĂ€ldrar har intervjuats. FörĂ€ldrarna beskriver att deras svĂ„righeter gör det svĂ„rt för dem isamspelet med barn och partner.

Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. FrÄgestÀllningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas mÄluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke pÄ elevernas lÀrande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr och sett ur pedagogernas perspektiv, dÀr sex pedagoger för grundskolans Àldre Äldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP Àr bra pÄ sÄ vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lÀrande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstÄnd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever nÄr mÄlen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge.

Denna studie har grundats i en elevs behov av att finna strategier till konstruktivt samspel. Genom aktionsforskning som ansats har syftet varit att öka kunskapen kring hur en elev deltar i arbetet med sociala berÀttelser samt hur metoden kan fungera utanför det autistiska spektrat. Den sociala berÀttelsen konstruerades i samrÄd med involverade aktörer och lÀstes sedan för eleven varje dag i tvÄ veckor. Datainsamlingen skedde genom observationer, loggboksskrivande och dialogiska samtal. Ur en induktiv analys av det empiriska materialet utkristalliserades tvÄ kategorier.

Denna uppsats syftar till att undersöka vÄrdnadshavares tankar kring IUP (Individuella utvecklingsplanen) och utvecklingssamtal. Undersökningen har utförts genom formella intervjuer som riktats till vÄrdnadshavare, vars barn gÄr i Är 1?3, och som nyligen varit pÄ utvecklingssamtal. Sammanlagt har Ätta vÄrdnadshavare intervjuats i tvÄ olika mellansvenska kommuner. Att vi gjort vÄr studie pÄ olika platser i Sverige Àr för att öka den empiriska bredden, men vi har inte haft för avsikt att utföra nÄgon jÀmförelse mellan de olika rektorsomrÄdena.

Detta examensarbete handlar i allt vÀsentlig om attityder och strukturer i undervisningen pÄ gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering pÄ Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts pÄ yrkeslÀrarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrÄn dessa, speciellt i relation till den nu gÀllande lÀroplanen Gy 2000 och den förestÄende lÀroplanen Gy 2011, under förutsÀttning av att den sistnÀmnda kommer att godkÀnnas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkÀtform med diverse frÄgor till 15 yrkeslÀrare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. SÄ gott som samtliga yrkeslÀrare hade lÄng erfarenhet som kock och kocklÀrare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gÄng.Skolverket gav Är 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmÄl, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkÀten ta reda pÄ om nÀmnde program idag anvÀnds enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet Àr sÄ utformad att det Àr lÀtt att förstÄ och anvÀnda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur musikundervisningen i Ärskurs 4-6 styrs i praktiken, hur lÀrare tolkar kursplanen, hur de planerar undervisningen i ett övergripande perspektiv, samt hur bedömning och betygsÀttning sker. Studiens huvudsakliga vetenskapsteoretiska ansats Àr ideologikritisk hermeneutik. Metodologin baseras pÄ textanalys, dÀrtill Àven en enkÀt till musiklÀrare i lÀnet, samt observation och datainsamling av samtliga 161 elever och 5 lÀrare i undersökningskommunens Äk6. Resultatet har dÀrmed delvis objektivt sÀkra data, men till största delen handlar det om en trovÀrdighet baserat pÄ koherenskriteriet.Genom den kvalitativa textanalysen framtrÀder en konflikt mellan den skrivna och kom-municerade lÀroplanen och lÀroplansverkets vidgade kontext inom hela skolans förestÀllnings-vÀrld. Diskussionen behandlar detta huvudresultat huruvida synen pÄ kunskap, lÀrande och mÀnniska har förÀndrats genom den nya skolpolitiken.

CafĂ© Flickorna Lundgren ligger vid fiskebyn SkĂ€ret, mellan Mölle och Jonstorp i HöganĂ€s kommun. Hit har det kommit gĂ€ster varje sommar för att fika en stund i den blommande trĂ€dgĂ„rden. År 1938 öppnade familjen Lundgren ett cafĂ© i den gamla stugan frĂ„n 1700-talet. DĂ„ hade fastigheten varit sommarstuga för lantbrukaren Alexander Lundgren och hans familj; hustrun Anna och döttrarna, Anna, Greta, Ebba, Rut, Brittmarie, Marta och Ella under tio Ă„r.SommarcafĂ©et öppnade under tid nĂ€r funktionalismen fĂ„tt sitt fĂ€ste i Sverige. Av detta mĂ€rktes inte sĂ„ mycket hos Flickorna Lundgren.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsÀttningar som finns för att ytterligare stimulera dem för Àmnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhÄllningssÀtt. De metoder som jag anvÀnder mig av Àr dokumentation av förskolegÄrden samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som pÄverkar teknikimplementering i förskolan bestÄr av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och förÀldrar. Förskolorna anvÀnder gÄrdens fysiska förutsÀttningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.