Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Verksamhetsutövare inom livsmedelsbranschen har ett ansvarar för att den mat som producerats Ă€r sĂ€ker. År 2009 gjordes Ă€ndringar i den svenska livsmedelslagen dĂ€r bland annat kraven försvann pĂ„ att verksamhetsutövare mĂ„ste ha skriftliga rutiner och dokumentation (Lindblad, Westöö, Lindqvist, Hjertqvist & Andersson, 2009). Oavsett om verksamhetsutövarna har skriftliga rutiner och dokumentation eller inte mĂ„ste de kunna bevisa att de har tillrĂ€cklig kunskap för att arbeta med livsmedelshantering. Genom ett fungerande system för egenkontroll, alltsĂ„ en egen kontroll av verksamheten, skapas sĂ€kra livsmedel och risken för matförgiftning minskar (Israelsson, 2006). Syftet med denna studie Ă€r att undersöka verksamhetsutövarna inom livsmedelsbranschens uppfattning om egenkontroll.

Uppsatsen redovisar resultatet av en kartlÀggning och datamodellering av definitioner för de meddelanden som sÀnds mellan olika stödjande informationssystem pÄ Kvarnsvedens pappersbruk. DÀrtill redovisas Àven en analys av systemarkitekturens pÄverkan pÄ problem vid felsökning av meddelandetrafiken mellan olika system. MÄlet var att ta fram en datamodell för en metadatabas innehÄllande definitioner för samtliga meddelanden som sÀnds mellan informationssystemen pÄ Kvarnsveden. Tanken med databasen Àr att den ska kunna kopplas till ett system för felsökning av meddelandetrafiken mellan informationssystemen. För att nÄ mÄlet samlades dokumentation om meddelanden in och en datamodellering med stöd av tredje normalformen genomfördes.

Individuell utvecklingsplan (IUP) Àr ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lÀrare och förÀlder. IUP ska följa eleven frÄn förskoleklass tills eleven gÄr ut grundskolan. Den ska innehÄlla konkreta och kortsiktiga mÄl som Àr individuella för eleven men som ocksÄ kan stÀllas mot de nationella mÄl som finns.VÄrt syfte Àr att problematisera lÀrarens uppdrag och arbete nÀr det gÀller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation.

MÀnniskan har i alla tider försökt att lindra smÀrta och lidande pÄ olika sÀtt. I Sverige visas det att postoperativ smÀrta inte Àr tillrÀckligt behandlad. Patienter beskriver fortfarande att de upplever svÄr till mycket svÄr smÀrta efter operation. Detta trots att mycket bra analgetika finns att tillgÄ. SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse och patienten behöver behandlas individuellt.

MÀnniskan har i alla tider försökt att lindra smÀrta och lidande pÄ olika sÀtt. I Sverige visas det att postoperativ smÀrta inte Àr tillrÀckligt behandlad. Patienter beskriver fortfarande att de upplever svÄr till mycket svÄr smÀrta efter operation. Detta trots att mycket bra analgetika finns att tillgÄ. SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse och patienten behöver behandlas individuellt.

Under senare Är har den perioperativa sjuksköterskegruppen alltmer uppmÀrksammat bristerna i den del av sjuksköterskans omvÄrdnadsdokumentation som varit direkt kopplad till den perioperativa omvÄrdnaden. OmvÄrdnadsdokumentationen har ofta varit spridd pÄ mÄnga stÀllen i olika journalsystem. Den vÄrdvetenskapliga problematiken ligger i att den perioperativa sjuksköterskan i mötet med patienten tenderat att mer dokumentera med fokus pÄ den rent medicinska omvÄrdnadsdelen jÀmfört med den omvÄrdnadsdokumentation som Àr relaterat till patientens lidande/vÀlbefinnande. Detta kan ge kvalitativt sÀmre förutsÀttningar för en god intraoperativ vÄrdrelation nÀsta gÄng patienten möter sjuksköterskan pÄ en operationsavdelning. FörstÄelsen av de erfarenheter patienten gjort och som kunnat pÄverka hela patientupplevelsen har i och med detta hamnat i bakgrunden.

Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.

Syftet med projektredogörelsen Àr att undersöka vilka tankar tre lÀrare i grundskolans senare Är har rörande estetiska lÀroprocesser och bedömning. Alla tre lÀrare undervisar i estetiska Àmnen och anser att elevens lÀroprocess skall vara en del av det som de grundar ett betyg pÄ. Vi har ocksÄ nÀrmat oss frÄgan om det kan finnas dolda faktorer som kan ligga till grund för ett betyg. Vi ville undersöka lÀrarnas syn pÄ sin egen objektivitet, om det ibland kunde vara svÄrt att sÀrskilja elevens faktiska kunskaper i förhÄllande till elevens personlighet. Kan betyg ligga till grund för elevers identitetsskapande? Vi ville se om detta var nÄgot som lÀrarna i vÄr undersökning funderat pÄ.

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhÄllandet mellan utbud och efterfrÄgan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som pÄverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jÀmförande studie har tidigare pÄpekats för att kartlÀgga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien Àr att jÀmföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebÀr att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att hÀrleda uppstÀllda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mÀta förÀndringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundÀrdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.

There is an old saying, that after Epaminondas nothing was ever the same again. In this thesis I will focus on three questions: "Epaminondas the man." Who was he? "Epaminondas the general." How did he change the technique of warfare that made it possible to beat the Spartans? "Epaminondas, founder of cities and wall-builder." How did he build the walls around the cities he initiated, that made them resist enemy attacks for many years to come?While seeking the answers to yhese questions I will make a contextual analysis to get the historical background to all the phenomina involved..

Uppsatsen behandlar kataloger för lantbruksmaskiner för att undersöka hur och vad som gör dessa till reklam genom reklamkÀnnetecknande variabler som bild, text och argument. Dessutom jÀmförs katalogerna med postorderkataloger..

Allogen SCT, kan ge biverkningar pÄ mÀns sexuella hÀlsa i form utav minskat sexuellt intresse, skador pÄ genitalierna och sexuell dysfunktion men Àven psykiska pÄfrestningarna frÄn grundsjukdomen och behandlingen kan pÄverka patienternas sexuella hÀlsa. Detta examensarbete ingick i ett kvalitetsutvecklingsprojekt i vilket vÀlbefinnande efter allogen stamcellstransplantation undersöktes. I projektet ingick tio studenter som tillsammans gick igenom journalhandlingar för patienter som genomgÄtt allogen STC, för att ta reda pÄ hur patienternas vÀlbefinnande pÄverkades under ett Är efter allogen SCT. Syftet med detta examensarbete var att beskriva i vilken omfattning sexuell hÀlsa dokumenteras samt vilka eventuella problem med sexuell hÀlsa som dokumenterats i patientjournaler hos mÀn under det första Äret efter genomgÄngen allogen SCT. Examensarbetet var en retrospektiv, longitudinell, ickeexperimentell empirisk uppföljningsstudie med en kvalitativ ansats.

Kvalitet i sĂ€rskolan handlar enligt Skolverket (2001a) om de mĂ„l som formulerats för elevernas undervisning. Syftet med denna studie var att undersöka hur lĂ€rare arbetar med bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan. Hur genomförs den pedagogiska kartlĂ€ggningen och dokumentationen? Vilka bedömningsredskap anvĂ€nder lĂ€rarna? Är mĂ„len i de individuella utvecklingsplanerna (IUP) tydligt kopplade till kursplanen? Kvalitativa intervjuer genomfördes pĂ„ tvĂ„ trĂ€ningsskolor i en kommun i mellersta Sverige. De intervjuade Ă€r nio klasslĂ€rare som ansvarar för bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.