Syfte och frÄgestÀllningarSyfte med den hÀr studien var att undersöka fenomenet dokumentation och om samt hur lÀrarna dokumenterar elevernas kunskaper och utveckling som en del av bedömningsprocessen i Àmnet idrott och hÀlsa. Detta gav mig följande frÄgestÀllningar:Hur Àr dokumentationen utformad i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur gÄr lÀrarna i idrott och hÀlsa tillvÀga nÀr de analyserar och tolkar elevernas kunskaper?Vilka strategier anvÀnder sig lÀrare i idrott och hÀlsa av nÀr de dokumenterar elevernas kunskaper och utveckling i undervisningen?Vilken pÄverkan fÄr dokumentationen pÄ bedömningen/betygsÀttningen enligt lÀrarna?MetodValet av metod i denna studie var kvalitativa intervjuer. I intervjuerna anvÀnde jag mig utav en intervjuguide med öppna frÄgor för att fÄ sÄ uttömmande svar som möjligt av de intervjuade. Syftet att anvÀnda guiden var att jag som intervjuare lÀttare kunde hÄlla fokus pÄ det som var av intresse för studien.

Denna studie av utvecklingen av Àmnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11 undersöker detaljerat hur utvecklingsprocessen gick till ur ett demokratiskt perspektiv, vilka typer av aktörer som medverkade i processen och pÄ vilket sÀtt som aktörer pÄverkade Skolverket i utvecklingen. Studien undersöker Skolverkets dokumentation av arbetsgÄngen för framtagningen av Àmnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11. För att hitta förklaringar till hur utvecklingsprocessen gick till har vi Àven synliggjort vilka Äsikter om programmering och tillhörande undervisning som har varit dominanta i processen.Studiens empiri bestÄr av remissvar och dokumentering av teknikprogrammets utvecklingsprocess under GY11 erhÄllna frÄn Skolverkets arkiv samt en intervju med en Àmnesexpert i programmering som var anstÀlld pÄ Skolverket under GY11-projektet. UtifrÄn en kvalitativ analys av remissvaren och dokumenteringen synliggjordes vilka Äsikter om programmering och undervisning som har varit dominanta i utvecklingsprocessen av Àmnesplanen. För studien konstruerades ett mÀtinstrument för att evaluera demokratin i en demokratisk statlig institution.

Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att beskriva och analysera företags arbetsprocess för att dokumentera och prissÀtta interna transaktioner med hÀnsyn tagen till dokumentationsskyldigheten avseende internprissÀttning som införs i Sverige 1 januari, 2007. Vidare vill vi undersöka om dokumentationsskyldigheten kommer att underlÀtta uppfyllandet av armlÀngdsprincipen. Metod: Denna studie har utförts genom en kvalitativ flerfallstudie, med semistrukturerade intervjuer. Valet av vÄra intervjuobjekt baseras pÄ geografiskt lÀge, exporthandel med nÀrstÄende part och att företagen pÄbörjat en dokumentation av internpriser. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska bas redogörs i ett ramverk och ett teoretiskt kapitel, för att ge lÀsaren en tydligare bild om vad som Àr riktlinjer, lagkrav och generella teorier om internpriser.Empiri: Det empiriska materialet grundas pÄ tre stora internationella företag med sÀte i omnejd och att företagen bedriver export med nÀrstÄende part.Resultat: Fallstudien visar att de undersökta företagen Àr mer eller mindre klara med sin dokumentation.

Syfte: Syftet med fallstudien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med bedömning i ma-tematik av elever i behov av sÀrskilt stöd i Ärskurs 3 under vÄrterminen 2012.Teori: I den teoretiska inramningen redogörs för en didaktisk Àmnesteori dÀr lÀrarens Àmneskunskaper och Àmnesdidaktiska kunskaper frÀmjar lÀrandet. Det gynnar elevers prestationer nÀr lÀrares bedömning stödjer elevers lÀrande. Med hjÀlp av den didaktiska Àmnesteorin visar studien hur lÀrare arbetar med bedömning i matematik av elever i behov av sÀrskilt stöd.Metod: Studien Àr en kvalitativ fallstudie. Studien genomförs i en kommun i VÀstra Gö-taland och pÄ tvÄ kommunala skolor. LÀrare som undervisar i matematik i Ärskurs 3 Àr i fokus.

Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av smÀrtbehandlingens kvalitet samt hur sjuksköterskor följer riktlinjerna för smÀrtbehandling.Metod. Studien utformades som en deskriptiv tvÀrsnittsstudie. Patienter som genomgÄtt kirurgi tilldelades en enkÀt angÄende sina upplevelser av smÀrtbehandlingens kvalitet samt att en journalgranskning genomfördes.Resultat. Sammanlagt deltog 58 patienter.

NÀr samhÀllet drabbas av stora olyckor och kriser Àr den lokala insatsen av betydande viktför att skadeutfallet ska bli sÄ litet som möjligt. Detta stÀller krav pÄ en gemensamdokumentationsplattform för att frÀmja samverkan med berörda aktörer samt effektiviserakrishanteringsarbetet. I Sverige har Krisberedskapsmyndigheten utvecklat WIS, ett verktygspeciellt anpassat för att hantera dokumentation före, under och efter en kris. Idag anvÀndsflera olika verktyg inom kommun och lÀnsstyrelse för att dokumentera och hanteradokumentation vid krishantering, vilket lett till att WIS inte anvÀnds i sin fulla kapacitet. Dengenomförda studien beskrev och analyserade hur lÀnsstyrelse och kommun arbetar meddokumentation vid en krissituation och redogjorde Àven för eventuella orsaker till uteblivenanvÀndning av systemet WIS.

Syfte: Att undersöka om en utbildning om barn och smÀrta förbÀttrade sjuksköterskors kunskap och följsamhet till Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmÄl gÀllande smÀrta.Metod: De 23 sjuksköterskorna som ingick i studien var anstÀllda pÄ en barnakutmottagning och tvÄ vÄrdavdelningar pÄ Akademiska Barnsjukhuset. Sjuksköterskorna besvarade frÄgeformulÀr om kvalitetsmÄlen om smÀrta och barn före och efter en utbildning. Journalgranskningar av sjuksköterskornas dokumentation av smÀrtskattningar genomfördes före och efter utbildningen. Skillnader med avseende pÄ kunskap om kvalitetsmÄl och dokumenterade smÀrtskattningar före och efter utbildning analyserades med Exakt teckentest.Resultat: Dokumenterade smÀrtskattningar fanns i 20% av de granskade journalerna bÄde före och efter utbildning. Sjuksköterskor rapporterade dock bÀttre kunskap om Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmÄl om smÀrta efter jÀmfört med före utbildning .Slutsats: Omfattning och dokumentation av barns smÀrtskattningar behöver uppmÀrksammas.

Förstoppning Ă€r ett allvarligt problem och kan drabba vem som helst men Ă€r sĂ€rskilt förekommande hos personer som lider av vissa sjukdomstillstĂ„nd eller Ă€ter vissa lĂ€kemedel. TillstĂ„ndet pĂ„verkar patienten pĂ„ flera nivĂ„er, bĂ„de fysiskt, mentalt, socialt och i vissa fall Ă€ven existentiellt. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan pĂ„ olika sĂ€tt kan ta hand om patienter med förstoppning, för att kunna ge dessa patienter en individuell omvĂ„rdnad. Resultatet bygger pĂ„ fjorton artiklar som Ă€r utgivna mellan Ă„ren 1996-2005 och ska visa att en uppdelning av sjuksköterskans omvĂ„rdnadsarbete kan göras under tre huvudrubriker: Bemötande, Bedömning och dokumentation av patientens status samt ÅtgĂ€rder vid förstoppningsproblematik. Sjuksköterskans bemötandet var betydelsefullt i dialogen med patienten.

Bakgrund: SmÀrta Àr en av de vanligaste orsakerna till att mÀnniskor söker akut vÄrd. Adekvat smÀrtbedömning Àr förutsÀttningen för god smÀrtbehandling. Syfte: Att belysa resultatet av sjuksköterskans anvÀndande av smÀrtskattningsinstrument för bedömning av akut smÀrta hos vuxna patienter pÄ akutmottagning. Metod: Litteraturstudie med ett systematiskt arbetssÀtt. Resultat: Val av smÀrtskattningsinstrument: VAS och NRS Àr tillförlitliga instrument för att bedöma akut smÀrta.

Syfte Syftet med arbetet var att beskriva och analysera ett barn med sprÄkstörning utifrÄn de olika verksamheter barnet ingÄtt i. Vi valde att lÀgga tyngdpunkten pÄ nuvarande och framtida skolsituation. Metod Vi utformade arbetet som en fallbeskrivning. Undersökningen utgjordes dels av intervjuer, varav djupintervjun med barnets mamma lÄg till grund för sjÀlva arbetet, och dels av granskning av befintlig dokumentation. Vi genomförde totalt Ätta intervjuer samt granskade dokumentation frÄn det att barnet var 18 mÄnader och framÄt.

Bakgrund: Patienter med kronisk obstruktiv sjukdom (KOL) som behandlas med Non-invasiv ventilation (NIV) har risk för trycksÄr och malnutrition. Observation och övervakning av patienterna Àr viktigt för att kunna följa behandlingsförloppet och tidigt upptÀcka en eventuell försÀmring samt förebygga komplikationer. Dokumentation av given omvÄrdnad mÄste kunna följas för att utvÀrdera och sÀkerstÀlla kraven pÄ en god och sÀker vÄrd. Syfte: Syftet med studien var att granska omvÄrdnadsdokumentationen för patienter med KOL som behandlats med NIV pÄ en medicinsk akutvÄrdsavdelning. Metod: Studien genomfördes som en retrospektiv systematisk journalgranskning i 75 journaler med en granskningsmall.

SAMMANFATTNINGAmbulanssjuksköterskan har en komplex arbetssituation, hon ska sjÀlvstÀndigt bedöma och behandla akuta tillstÄnd hos patienten. Arbetet försvÄras av flera faktorer, tiden med patienten Àr i regel kort, möjligheten till rÄdfrÄgning Àr liten, utrymmet och tillgÄngen till hjÀlpmedel Àr begrÀnsade. Trots det stÀlls höga krav pÄ vÄrden i ambulansen, mÄnga gÄnger samma krav som pÄ vÄrden pÄ en akutmottagning. Ett av dessa krav Àr en god dokumentation, kraven pÄ patientjournalen Àr desamma i ambulansen som i övriga vÄrden. I journalen dokumenteras uppgifter om iakttagelser, omvÄrdnadsÄtgÀrder, medicinska ÄtgÀrder och information rörande transporten.

Detta examensarbete Àr en del i högskoleingenjörsutbildningen vid linneuniversitetet i VÀxjö. Arbetet Àr utfört pÄ Ackurat Industriplast AB i Lammhult. Syftet med arbetet Àr att ta fram samt utveckla fyra av kravelementen i Production Part Approval Process (PPAP) dokumentationen. Kravelementen vilka ingÄr inom ramen för detta arbete Àr flödesschema, process FMEA, styrplan samt kontrollinstruktioner.Ackurat har kunder inom fordonsindustrin, dessa kunder stÀller höga krav pÄ kvalitén hos produkterna frÄn sina leverantörer. Denna kvalitetssÀkring sker dels genom att leverantören skall följa krav ur ISO/ TS 16949 standarden dÀr PPAP Àr en del av kvalitetssÀkringen.

SammanfattningUppsatsen Àr ett försök till att belysa fenomenet roller i serviceyrket; hur personalen i en klÀdbutik agerar gentemot kunder och hur de kÀnner inför den roll de besitter i sin profession. Idag innebÀr butiksarbete mycket mer Àn tidigare: numera förvÀntas man som butiksmedarbetare att ge god service i kundbemötandet ? det rÀcker inte med att kunna utföra sina arbetsuppgifter, utan man mÄste kunna leverera ett leende pÄ utsatt tid och man förvÀntas kunna sÀlja. Dessutom stÀlls mÄnga gÄnger i detaljhandeln krav pÄ att man ska kunna sÀlja för ett visst belopp eller ett visst antal artiklar per kund.[1]    I vardagslivets olika situationer innehar vi individer olika roller. Man kan ibland inneha rollen som ett Àldre syskon, ibland som rÄdgivare och ibland som vÀn eller kollega.

I det svenska utbildningssystemet ges inte elever tilltrÀde till ett nationellt gymnasieprogram om de inte har minst betyget godkÀnd i kÀrnÀmnena svenska, svenska som andrasprÄk, engelska och matematik. Denna bestÀmmelse gör betygsÀttning svÄrt för lÀrare sÀrskilt avseende elever i behov av sÀrskilt stöd. Genom att sÀtta ett icke-godkÀnt betyg kan lÀrare stÀnga dörren till fortsatta gymnasiestudier.Denna rapport beskriver en studie gjord med en narrativ metod. Sju lÀrare som undervisar i de ovan nÀmnda Àmnena har berÀttat om sina erfarenheter av dokumentation, bedömning och betygsÀttning. Deras berÀttelser har dÀrefter bildat en berÀttelse som analyserats i tvÄ steg.