Syftet med examensarbetet är att kartlägga de arbetsprocesser som finns för hantering av mekaniska och eltekniska underhållsåtgärder på Oskarshamns kärnkraftverk. Det här är nödvändigt för att sedan identifiera möjligheter till förbättring i hanteringen genom en jämförelse dels mellan arbetsprocesserna och dels med den instruktion som ingår i OKG ABs verksamhetssystem över hur underhållsåtgärder ska hanteras. Kartläggningen har genomförts med hjälp av intervjuer, litteraturstudier och studier av dokument i OKG ABs verksamhetssystem.Kartläggning bekräftade att en process som involverar många aktiviteter, applikationer, individer och Arbetsrutiner är mycket svår att övervaka. Examensarbetet har resulterat i ett flertal förbättringsförlag i arbetsrutinen för hur man ska arbeta med hanteringen av underhållsåtgärder. För att underlätta uppföljning och öka helhetssynen över underhållsåtgärder rekommenderas att antalet applikationer som används i hanteringen minskas genom att skapa ett integrerat system för uppföljning, hantering och dokumentering av underhållsåtgärder.

Studien av dubbeldokumentation inom vården är gjord inom Länssjukvården Kronoberg (LSV) närmare bestämt Kirurgkliniken på Ljungby lasarett (LL). Informationshanteringen är beskriven efter vårdprocessen ?Grav fetma?. Fördjupningsarbete i informationsutbytet mellan patienter och vårdgivare är gjorda under remissbesöket på kirurgmottagningen, enligt vårdkedjan ?Obesitaskirurgi? på vårdavdelning och uppföljningen/återbesöket på kirurgmottagningen ett par månader efter operation.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka operationspersonalens följsamhet till rekommenderade och lokala föreskrifter av hygienrutiner inom ortopedioperation på Centraloperation på Östersunds sjukhus. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie och genomfördes med hjälp av ett observationsprotokoll. Observationerna utgjordes av höft- och knäplastiker och den sammanlagda mängden observationer var tio stycken. Varje yrkeskategori i operationsteamet observerades utifrån olika moment, såsom arbetskläder, läkemedelsberedning, huddesinfektion och sterildrapering. Följsamheten till hygienrutinerna i de olika momenten beräknades i procent och delades in i tre grupper: 100 % fullständig följsamhet, 99-75 % delvis följsamhet och <75 % bristfällig följsamhet.

Denna examensrapport på magisternivå genomfördes under våren 2004, hos AB Borlänge Energi.Borlänge Energis servicetekniker behövde ett hjälpmedel för att effektivisera deras arbetsuppgifter. Tidigare sparades driftjournaler för varje servicekund lokalt hos kunden. Serviceteknikern behövde också åka tillbaka till huvudkontoret för att slutföra ett uppdrag. Borlänge Energi hade inte heller någon möjlighet att föra statistik över servicekunderna då alla driftjournaler sparades hos servicekunden.Vi utvecklade en prototyp av ett inrapporteringsverktyg för en handdator. I detta verktyg får serviceteknikern tillgång till all relevant information gällande serviceuppdraget.

En statlig utredning har presenterat ett förslag som innebär att mindre aktiebolag ska undantas från kravet på revisor. Problemet är att försöka belysa de förändringar detta kan få för Skatteverket, hur deras arbetssätt kan tänkas komma att förändras om företagens räkenskaper nu inte kontrolleras av en utomstående revisor.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skatteverket (som är en av de statliga myndigheterna vilka berörs av förslaget) tror att deras verksamhetsutövning kommer att förändras.Även om förslaget i sin helhet berör en stor mängd instanser har vi valt att fokusera på Skatteverket. En mer omfattande frågeställning skulle bli alldeles för komplex i förhållande till vad som kan förväntas av en kandidatuppsats. Vi har även valt att inte beakta den samhällsekonomiska nyttan av en utebliven revision.Uppsatsen är till stor del uppbyggd utifrån den statliga utredningen som presenterades under våren samt ett antal kompletterande intervjuer för att på det viset erhålla en mer djupgående förståelse för problemet.Reviderade företag kommer i mindre utsträckning att granskas av Skatteverket. Vi vill höja ett varningens finger för att den svenska redovisningsjäven kan komma att bli ett problem, som kan resultera i ett annorlunda utfall i Sverige kontra andra länder..

Uppsatsen syftade på att ge en bild av hur personalen arbetade och bemötte de äldre sombodde på ett särskilt boende. Intresset för bemötande väcktes när jag under min praktik somenhetschef kom i nära kontakt med en Lex Sarah anmälan. Jag ville undersöka om de äldrehade möjligheter att påverka sin vardag eller om de måste rätta sig efter hur personalenstyrdes av rutinarbetet, samt att se hur de äldre blev bemötta på det särskilda boendet. När enperson behöver bo på ett särskilt boende, är de trots vad socialtjänstlagen säger, i en beroendeställning till personalen som sköter om dem. För att uppnå mitt syfte blev valet av metod attgöra en öppen observationsstudie.

Nuclear power production carries potential risks both for the environment and for the work force. Different safety measures are employed and they stem from local rules as well as from regulatory authorities. This work describes the development of a safety promoting tool at Forsmark Power Plant, one of Sweden?s three Nuclear power plants. We describe the development of a computer based system for Pre-Job Briefing and Post-Job Debriefing.

När ett informationssystem skapas är det viktigt att användarna är delaktiga för att detta skall kunna matcha de behov som finns. Syftet med denna studie är att komma fram till hur man ökar användningen av ett intranät och därigenom kan effektivisera Arbetsrutiner. Vi har därför formulerat vår forskningsfråga enligt följande:Hur kan man öka användningen av ett intranät?Studien består av en teoretisk och en empirisk undersökning. I den teoretiska studien har vi identifierat ett antal aspekter som är nödvändiga att ta under beaktning.

I dagens allt mer globaliserade industrivärld med allt hårdare konkurrens gäller det för företag att hitta sätt med vilka de kan locka kunderna att handla av just dem. För SSAB Tunnplåt som nischat sig inom höghållfasta stålsorter finns kunder inom högteknologiska industrier vilka ofta är i framkant vad gäller effektiv produktion. Ett exempel är fordonsindustrierna där begrepp som Just In Time och Just in Sequence är vanliga, dessa produktionssätt ställer höga krav vad gäller leveranssäkerhet hos sina leverantörer vilket SSAB Tunnplåt måste kunna leva upp till. Adjustaget är det avslutande produktionsavsnittet för SSAB:s stålverk i Luleå. Hit anländer 2,1 miljoner ton stål årligen där de kvalitetskontrolleras och eventuellt efterbehandlas för att sedan lastas på tåg för vidare transport ned till Borlänge där SSAB Tunnplåt har sitt valsverk.

Den första april år 2006 fick Kustbevakningen befogenheter att förelägga ordningsbot för vissa brott till sjöss. Vi önskar vi ta reda på vad detta innebär för Kustbevakningens och Polisens Arbetsrutiner samt hur samarbetet mellan myndigheterna är utformat. Finns det risk för en konkurrensstämning mellan dem nu när kustbevakningen fått klassiskt polisiära befogenheter? Får vi en ökad övervakning av sjötrafiken nu när det finns två aktörer som på ett effektivt sätt kan lagföra brotten mot sjötrafikförordningen? Finns det risk för att dessa brott faller mellan stolarna då det är Polisen som i grund och botten är ansvariga för beivrande av brott men det är Kustbevakningen som i praktiken utför arbetet till sjöss? För att få svar på dessa frågor har vi hållit intervjuer med Kustbevakningen och Polisen i Härnösand. Både Polisen och Kustbevakningen anser att de nya rutinerna har anammats bra av personalen och de ser bara fördelar med det nya arbetssättet.

Det milita?ra anva?ndningsomra?det fo?r IT a?r inte bara det fo?rsta utan a?ven ett av de mest drivande. Beslutssto?dsystem inom detta omra?de har en naturlig roll da? beslut ofta beho?ver tas snabbt, med risk fo?r allvarliga konsekvenser. Fo?r att ta dessa beslut sto?djer den Svenska Fo?rsvarsmaktens beslutstagare sig pa? analyserad information fra?n Underra?ttelsetja?nsten.

Vardagsrehabilitering skapar förutsättningar för den äldre att klara sina dagliga aktiviteter utifrån bästa förmåga och omgivande miljö. Ett rehabiliterande förhållningssätt som arbetsmetod kan inverka på vårdpersonalens trivsel på arbetsplatsen. Syftet var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att arbeta vardagsrehabiliterande på särskilt boende för äldre. Urvalet var nio kvinnor, anställda som vårdpersonal på ett kommunalt särskilt boende för äldre i södra Sverige. Samtliga hade varit delaktiga i ett projekt för att skapa en modell för vardagsrehabilitering på arbetsplatsen.

Bakgrund: Forskning visar på sömnens vikt för hälsan. En bristfällig sömn ger en försämrad fysisk och psykisk återhämtning för patienten vilket leder till ett onödigt lidande. I Katie Eriksson teori om den lidande människan beskrivs att en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter är att lindra och motverka det onödiga lidandet. Det är därför av betydelse att identifiera vilka faktorer som inverkar negativt och positivt på sömnen. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sömnen negativt hos vuxna patienter som är inlagda på sjukhus.

Arbetet som dagens hemtjänstpersonal utför har kommit att bli alltmer styrt av detaljrika arbetsscheman. Detta till skillnad från 1950-talets hemsamariter som spenderade hela sin arbetstid hos de gamla. Inom allt fler hemtjänstverksamheter ersätts den manuella arbetsplaneringen med IT-verktyg som arbetsplanering. Detta som en följdverkan av 1990-talets höga krav på effektivisering inom omsorgen. Alla dessa förändringar har en mening vad gäller arbetstillfredsställelse för personalen inom hemtjänsten.

Det är av stort intresse både nationellt och internationellt att höja kvalitén på sjuksköterskans dokumentation samt enas om en gemensam terminologi. Den största anledningen till detta är det ökande behovet av säker och tillförlitlig överföring av patientrelaterad information mellan olika vårdgivare och mellan hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans förväntningar på och erfarenheter av ett elektroniskt journalsystem (VAS/Vård Administrativt System) som stöd i omvårdnadsarbetet. Speciellt fokus var områden gällande utbildning, kunskapsnivå, användarvänlighet och påverkansmöjlighet. En enkätundersökning genomfördes och data analyserades med kvalitativ och kvantitativ ansats.