Bakgrund: Stress och hälsofrågor är idag ett hett ämne i samhällsdebatten. Konsekvenserna av stress för individen, företagen och samhället talar sitt tydliga språk i stigande sjukskrivningssiffror och medföljande ökade kostnader. Dagens arbetssituation ställer nya krav på människan som vi inte är anpassade till. Trycket på företagen vad gäller att ta mer ansvar för de anställdas hälsa verkar också ha väckts. Frågan är hur chefer ska ta sig an och prioritera stress- och hälsofrågor i sin redan fullspäckade agenda.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken inverkan styrning har på chefers prioriteringar och hur chefer ser på sitt ansvar beträffande stress- och hälsofrågor.

Börsnoterade bolag har ett stort ansvar att förvalta bolaget och skapa ett förtroende ut mot aktieägarna. Kraven har skärpts på hur företag skall organisera och rapportera hela kedjan av bolagets styrning och interna kontrollsystem. För att förbättra den svenska bolagsstyrningen och dess interna kontroll, främja förtroendet för näringslivet har ett förslag till ?kod? för bolagsstyrning presenterats, Svensk Kod för Bolagsstyrning. Studiens syfte är att beskriva ett antal börsnoterade företags uppfattningar kring god intern kontroll samt huruvida dessa företag anser att den interna kontrollen kan kvalitetssäkras via Svensk kod för Bolagsstyrning, och i så fall på vilket sätt.

The purpose of this study was to understand what the professionals experiences are of stressed youth. We did a qualitative study with interviewing three school nurses, one welfare officer and two recreation leaders. Research is saying that stress is increasing among the youth and that girls are more stressed than boys. It also says that medium is a big consequent for that (ex. Brun M.

Moralisk stress pa?verkar sjuksko?terskan och kan ses som ett resultat av yttre faktorer. Det finns ett o?kat krav pa? att sjuksko?terskan ska klara av att hantera moraliskt, stressade situationer. Genom handledning kan sjuksko?terskan fa? hja?lp att verbalisera sina upplevelser.Syftet  är att belysa pa? vilket sa?tt omva?rdnadshandledning kan bidra till att sjuksko?terskan kan hantera den moraliska stressen med fokus pa? omva?rdnadshandledningens struktur och inneha?ll.En litteraturstudie har genomfo?rts da?r tio artiklar granskats och analyserats.

Syftet med studien var att belysa socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö och undersöka om det fanns ett samband mellan deras psykosociala arbetsmiljö och kvaliteten på arbetet de utför där hypotesen var att ett sådant samband existerar. Undersökningen genomfördes bland alla socialsekreterare i Värmlands län genom en webbenkät. Populationen bestod av 284 socialsekreterare varav 171 svarade på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 60,2 %. De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell samt Socialtjänstlagen, 3 Kap. 3 §, tillsammans med Socialstyrelsens kvalitetsområden.

Syftet med undersökningen är att se om det uppstår eventuella konsekvenser i människors, framförallt kvinnors, livssituation i föreningen mellan yrkesliv och hem- och familjeliv som inkluderar det obetalda hemarbetet.Skapas det någon form av stress mellan yrkes- och familjeliv för människan som leder till sjukskrivning?Genom problemformuleringen ville författaren utgå ifrån en djupare inblick i hur intervjupersonerna påverkas av och hur de upplevde sin livssituation. Därför valdes en kvalitativ ansats för studien. Intervjuer genomfördes med fem kvinnor och en man ifrån Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Intervjuerna visade att alla intervjupersonerna i undersökningen känner stressrelationer mellan arbetsliv och hem- och familjeliv.

Fler unga människor än någonsin är idag överviktiga och stress och stressrelaterade symptom drabbar idag allt fler unga. Därför är det viktigt att unga människor får kunskaper om hur de på bästa sätt kan ta hand om sig själva. Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever som läser gymnasiets kurs Idrott och hälsa A ser på den hälsoundervisning de får.Detta är relevant för alla som arbetar som idrott och hälsa lärare för att kunna hitta en jämkning mellan kursplan och elevernas tankar och förkunskaper. Genom intervjuer och fokusintervjuer kom jag fram till att eleverna vill lära sig mer om stress och hur man hanterar stress samt om kost. Eleverna tycker däremot att idrottsläraren inte är rätt person att lära ut kunskaper om tobak..

Sjukdomar som kan relateras till stress har idag blivit ett allt vanligare problem i vårt västerländska samhälle och allt fler folkhälsorapporter pekar ut denna ohälsa som ett av de största folkhälsoproblemen. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om elever i årskurs tre på gymnasiet upplever sig stressade och i så fall varför. Genom att undersöka elevers eventuella stress på yrkesförberedande kontra teoretiska program vill vi granska hur elevernas egen uppfattning kring sin eventuella stress ser ut. Känner de sig stressade, och i så fall varför. Dessutom har vi för avsikt att undersöka vad eleverna själva gör för att motverka stressen och om eleverna känner oro inför sin framtid.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka hot och risker svenska officerare upplever underutlandstjänstgöring. Detta för att kanske i framtiden kunna förhindra att officerare drabbas avPTSD(Post Traumatic Stress Disorder), eftersom en ökning av dessa fall på senare tid har noterats.Metoden som har använts är kvalitativ intervjustudie där författaren går på djupet för att skapa sig enförståelse för den intervjuades värld. Med inriktning av upplevelser kommer uppsatsen att behandlafysiska och psykiska upplevelser under utlandstjänstgöring samt om dessa hade kunnat förebyggas.Deltagarna i intervjustudien är fyra officerare, samtliga män, med varierande bakgrund och samtligaarbetade vid intervjutillfället inom Försvarsmakten.Resultaten av denna studie och tidigare forskning är att upplevelser av Svenskars hot och risker, kanriskera att leda till PTSD. Resultaten visade också att upplevelser är skiftande och individuella menäven att det finns likheter i upplevelserna om utlandstjänstgöringen har genomförts på sammageografiska plats. PTSD kan förhindras genom kunskap i hur stress motverkas och förhindras..

Enligt såväl nationella som internationella dokument ska det svenska skolväsendet undervisa för en hållbar utveckling. En viktig förutsättning för att detta ska uppfyllas är att de yrkesverksamma lärarna dels vet vad hållbar utveckling innebär, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att främja en sådan utveckling. Det här examensarbetet är en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hållbar utveckling är och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare år.Viktiga aspekter i en utbildning för hållbar utveckling är bl.a att utveckla elevernas förmåga att ta ställning i etiska frågor, att tänka kritisk, att förstå och hantera konflikter och att stärka elevernas demokratiska handlingskompetens.Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hållbar utveckling för små barn, före skolåldern. Det är under de tidigare åren som våra värderingar grundläggs och därför är det viktigt att börja undervisningen tidigt.Som förskollärare vill jag arbeta med att grundlägga barns förståelse av hållbar utveckling. Ett sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan är att ge barnen möjligheter till en utevistelse där man som pedagog visar barnen på sammanhangen i naturen.Frågor rörande empati och inlevelseförmåga har alltid varit viktiga i förskolan och de frågorna blir i skenet av utbildning för hållbar utveckling om möjligt ännu viktigare.

Begreppet etisk stress syftar till att beskrivakonflikten som uppstår när en person på grund av organisatoriska hinderupplever sig oförmögen att handla utifrån sin moral. I denna studieundersöks hur tolv primärvårdspsykologer beskriver sina upplevelser avetisk stress, i vilka situationer den uppkommer och hur de hanterar dessa. Urde semi-strukturerade intervjuerna framkom att de tillfrågade upplevde etiskstress i relation till ett flertal olika situationer varav många härrörde frånresursbrist och oklara riktlinjer. En utökad patientgrupp, brist påvidareutbildning, standardiserade interventioner och begränsadebehandlingstider var exempel på orsaker till dess uppkomst. Psykologernahanterade detta genom att bland annat gå emot riktlinjer, föra fram sin åsiktsamt att inta ett öppet förhållningssätt gentemot patienten kring de rådandebegränsningarna..

The idea with this study is to examine if there are a connection between how optimistic people are in relation to how stressed they feel. The result from the survey is based on materials from a questionnaire has been sent to fifty persons of varying age and sexes. The questionnaire has also been sent to students from Karlstad University but also to friends and acquaintances. The data is measured with SE- and LOT-tests. The issues concerned in which scope respondents experiences themselves stressed and optimistic and how the connection is between experienced stress and optimism in relation to results on the figure tests.

När individen upplever stress i samband med att inte kunna agera i enlighet med sitt samvete uppstår samvetsstress. Denna stress är vanligt förekommande hos sjuksköterskor. Om stressen blir långvarig kan den övergå till kronisk stress, vilket kan ge allvarliga konsekvenser. Syftet med denna studie var att beskriva när och hur sjuksköterskan upplever samvetsstress. Metoden var litteraturstudie som innefattade tio kvalitativa studier samt en kvantitativ studie som svarade på studiens syfte.

En Acceptance and Commitment Therapy (ACT)-intervention på tre sessioner á tre timmar har erbjudits en icke-klinisk grupp stressade kvinnor (N=20). Målet var att undersöka deltagarnas reaktioner på interventionen och att se huruvida ACT kan tänkas påverka deltagarnas upplevelse av och resurser för att hantera stress. Data samlades in före och efter interventionen, vid varje session, samt vid en tre månaders uppföljning. Deltagarnas reaktioner undersöktes med hjälp av enkäter och skriftliga utvärderingar, medan förändring i stressupplevelse och copingresurser mättes med självskattningsskalorna Perceived Stress Scale respektive Coping Resources Inventory. Acceptance and Action Questionnaire-2 användes för att mäta den för ACT centrala variabeln psykologisk flexibilitet.

Mitt syfte för denna studie var att undersöka om rektorer anser att kvalitetsredovisningarna är en del i det förbättringsarbete som skolan bedriver. Jag ville också jämföra rektorernas utsagor med de kvalitetsredovisningar rektorerna lämnat ifrån sig. Jag använde mig av kvalitativa forskningsintervjuer och gjorde en jämförelse med kvalitetsredovisningarna. Jag har använt mig av en kvalitativ metodanalys vid tolkningarna av intervjuerna, och en idé och ideologianalys vid jämförelsen mellan rektorernas utsagor och kvalitetsredovisningarna. I resultatet presenterade jag de tre tematan jag fick fram i analysen av materialet: kontroll, intern skolutveckling och utveckling av kvalitetsredovisningarna.