Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..

The aim of this study was to investigate a health intervention at a Swedish telecom company, with regards to behavioral, cognitive and somatic stress, experienced health, and absence due to illness. A further aim was to investigate the employees' perceptions regarding the health intervention. Questionnaires were collected from 139 employees at the customer service departments.Results indicated that the health activity bowling to some extent could predict lower behavioral stress. However, the most important predictors of stress and perceived health were lack of meaningfulness and quantitative demands. Lack of meaningfulness was also a predictor of absence due to illness.

Sjuksköterskor upplever stora krav och stor belastning i sitt dagliga arbete, dels från patienter, dels från kollegor och dels från sig själva vilket gör att de ofta känner sig otillräckliga. Den stora fysiska och psykiska belastningen leder till att sjuksköterskor känner oro över kvaliteten på vården vilket ger upphov till moralisk stress. Sjuksköterskor upplever moralisk stress i högre grad än andra professioner och är en betydande orsak till att sjuksköterskor avslutar sin anställning. I tidigare forskning har få studier moralisk stress som huvudsyfte. Därför syftar denna allmänna litteraturstudie till att undersöka närmare vad sjuksköterskan upplever i sin moraliska stress.

Etiska aspekter av vårdyrket spelar inte en framträdande roll i sjuksköterskeutbildningen. Etik är den teoretiska referensramen för ett korrekt moraliskt handlande och sjukvård handlar om att ge rätt omvårdnad till en individ i behov av detta. När moraliska värderingar och verkligheten kolliderar kan en konflikt uppstå, vilket i sin tur kan leda till moralisk stress. Psykisk ohälsa har på senare tid ökat bland sjukvårdspersonal som en direkt följd av moralisk stress. Syftet med denna empiriska enkätstudie är att undersöka i vilken grad undersköterskor och sjuksköterskor upplever moralisk stress i det dagliga arbetet.

The aim of the study was to gain a better understanding of how some people aged between 20-35 years? experience Facebook in relation to identity creation, communication and stress. The analysis is drawn from seven semi-structured interviews with a sample of Facebook members, four women and three men aged 20-35 years and during the interviews respondents answered questions based by the following topics. Does Facebook allow changing identities? In what way is Facebook a communication tool for enabling relationships? How can Facebook be related to stress and coping? The results showed that respondents perceived Facebook as an easy means of communication and maintaining relationships.

Föreningsengagemang, sociala relationer och stress är ofta omnämnda tillsammans och relateras ofta till varandra. Eftersom befintlig forskning är begränsad vad gäller sambanden dem emellan, var det av intresse att undersöka dessa. Syftet med studien var att kartlägga föreningsengagemang bland högskolestudenter på en högskola i södra Sverige samt undersöka eventuella samband mellan föreningsengagemang, sociala relationer och stress. Metoden för studien var deduktiv med ett kvantitativt angreppssätt. Enkäter med frågor om föreningsengagemang, stress och sociala relationer genomfördes på 230 studenter.

 Bakgrund: Stress är en subjektiv upplevelse som kan leda till fysisk och psykisk påfrestning. På arbetsplatsen är stress ett vanligt förekommande fenomen som ökat mycket de senaste åren. När vårdpersonal upplever stress känner de sig maktlösa och psykiskt utmattade. Stressen och dess konsekvenser påverkar även omvårdnaden och patientsäkerheten. För att hantera stressen behöver vårdpersonal hjälp.

Syftet med denna studie var att beskriva svenska egenföretagande tandhygienisters (EfTH) arbetsförhållanden för att studera om där fanns samband mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse i gruppen. Samliga tandhygienister i Sveriges tandhygienistförenings sektion för egna företagare (n = 179) inbjöds att deltaga i studien vilken gjordes med hjälp av ett frågeformulär grundat på en förkortad version av the General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work, QPSNordic 34+. Sextiofem procent (n=108) svarade på enkäten. Resultaten visade att äldre tandhygienister och de som hade fler än 19 yrkesår upplevde högre grad av arbetsskicklighet, var säkrare i sin yrkesroll och kände sig mindre stressade än yngre. Stress var relaterat till fler än trettio arbetstimmar per vecka.

Moralisk stress definieras som traditionella negativa stressymtom som uppkommer när vårdpersonal hamnar i situationer där etiska dilemman uppstår och där de är oförmögna att skydda allas behov och värderingar. Syftet med denna studie var att mäta moralisk stress bland distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård med ett speciellt fokus på situationer som framkallar moralisk stress och på eventuell skillnad i moralisk stress mellan arbetsplatserna. Metoden som använts var en enkätstudie som skickades ut till 120 distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård i Norrbotten. Enkäten besvarades av 67 distriktssköterskor. Resultatet visade att distriktssköterskor oavsett arbetsplats upplevde en hög moralisk stress i nästan alla situationer där etiska dilemman fanns beskrivna.

Militärförband utsätts för olika stressmoment i sitt arbete på insats och de behöver optimal förberedelse inför detta, annars kan det få katastrofala följder. Föreliggande studie syftar till att fördjupa förståelsen för den praktiska och mentala förberedelse Försvarsmaktens anställda får inför utlandstjänstgöring och hur den hjälper dem att hantera de olika stressmomenten, samt att bidra med förståelse för hur man kan utveckla denna förberedelse ytterligare. Studien baserades på djupintervjuer med åtta deltagare som tjänstgjort i Afghanistan och analyserades med tematisk analys. Resultatet visade på hur socialt stöd, kamratskap, erfarenhet, mental beredskap, praktisk träning och utbildning gynnar individer i sammanhang med psykologisk stress medan oro för anhöriga och maktlöshet missgynnar, även om det till stor del är individuellt. Detta diskuteras i termer av stress, anpassning, brister, konsekvenser och utvecklingsmöjligheter..

Previous studies of stress and coping regarding urban bus drivers describe an unhealthy occupation in areas of psychological and physiological factors. In the present study a social constructionist approach was used to investigate Swedish urban bus drivers' constructs of stress and coping regarding passengers. Semi-structered interviews were performed with ten bus drivers, nine males and one female. The data was transcribed verbatim and analysed with the program QSR NUD*IST.Three main themes where found; passanger related context, coping strategies and promoting circumstances. The bus drivers' constructs describe passanger relations as part of a stressful work environment where successful coping is problematic..

Kontroll och relation är två vanligt förekommande ämnen som ofta diskuteras och behandlas inom franchisinglitteraturen. Tidigare teori visar att kontroll och övervakning av franchisetagare är den mest centrala aspekt för att lyckas bedriva en franchiseorganisation. Samtidigt finns det teori och studier som tyder på att den personliga relationen mellan franchisegivare och franchisetagare är avgörande för om franchiseorganisationen kommer att lyckas eller inte. Då både kontroll och relation två är viktiga faktorer för att en franchiseorganisation ska kunna fungera ställer vi oss frågan vad som händer om den ena faktorn bedrivs för mycket, kommer den andra faktorn då bli lidande? Vi menar att det existerar en paradox mellan kontroll och relation där exempelvis en bra relation mellan parterna i sin tur innebär en reducerad kontroll.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att få större förståelse för förhållandet mellan stress, krav och ledarskap samt vilka strategier en mellanchef kan använda sig av för att hantera situationer som upplevs stressande. Syftet har mynnat ut i följande frågeställningar:- Vilka krav upplever mellanchefen från personal, ledning, samhälle och sig själv?- Vilka moment i arbetet upplever en mellanchef som stressande?- Vad kan en mellanchef göra för att hantera motstridiga arbetskrav och upplevd stress?MetodStudien består av en kvalitativ undersökningsmetod där sex chefer har intervjuats angående rollen som mellanchef. Fem av dem ingår och en har tidigare ingått i den kommunala sektorn. De arbetar som rektorer eller förskolechefer.

Sammanfattning  Förskolan är en arbetsplats där stress förekommer i stor utsträckning. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur stressen visar sig i förskolan och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska stressen.  För att synliggöra detta skapades en enkät som delades ut till 60 pedagoger, spridda på 6 förskolor. Fyrtiotvå pedagoger deltog i undersökningen. Resultatet visar att pedagogerna själva upplever de stora barngrupper som förekommer idag, samt att antalet pedagoger minskar som stressande.

Stress är ett vanligt hälsoproblem som ökat under de senaste åren. Många sjuksköterskor upplever stress på sin arbetsplats vilket kan påverka omvårdnaden och patientsäkerheten. Vid stress sker fysiologiska-hormonella reaktioner i kroppens organsystem som utlöser fysiska och mentala påfrestningar.Syftet: var att beskriva sjuksköterskors hantering av stress på vårdavdelning. Metod: har varit en litteraturstudie. Databaser som använts var CINAHL och PubMed.