År 2002 infördes en ny lagstiftning i USA, Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagen är en reaktion på de redovisningsskandaler som ägt rum i landet där framstående företag varit inblandade. På grund av skandalerna tappade investerarna förtroendet för aktiemarknaden såväl som för revisionsbranschen. Ökade krav på företagens interna kontroller skall bidra till att minska fel i den finansiella rapporteringen, minska antalet bedrägerier samt återställa investerarnas förtroende. SOX berör såväl amerikanska som icke-amerikanska företag.

Vår målsättning med detta examensarbete var att ta fram en nödbogseringsmanual till skolfartyget Calmare Nyckel. Denna skulle vara helt i enlighet med de regler och riktlinjer som fanns tillgängliga och underlätta beslutsfattandet för besättningen i situationer som kräver nödbogsering. Projektbeställare var Bengt Karlsson, befälhavare på Calmare Nyckel, och efter ett inledande möte sattes arbetet i gång då i form av ett projektarbete inom ramen för examensarbete. Vi har baserat manualen på i första hand aktuell lagstiftning och riktlinjer men också på andra fartygs nödbogseringsmanualer vi bedömde som bra.Arbetet förflöt enligt utsatt tidsplan och det slutgiltiga resultatet blev väl utfört enligt oss och projektbeställaren.Calmare Nyckel är nu utrustad med en fullt fungerande nödbogseringsmanual som vi med säkerhet kan säga uppfyller alla tillämpliga krav som ställs på en sådan. Vår förhoppning är att manualen aldrig kommer att behöva användas i skarpt läge, men däremot regelbundet fungera som underlag i övnings- och utbildningssyfte..

Syftet med denna rapport var att ta fram underlag som ska kunna ligga till grund för en eventuell framtida standardisering av brandvattentillgången på rangerbangårdar klassade som farlig verksamhet. Detta har gjorts genom litteraturstudie på ämnen rörande rangerbangårdar, farligt godsolyckor, brandvattenförsörjning samt lagstiftning som styr anläggningar klassade som farlig verksamhet. Utöver en omfattande litteraturstudie har intervjuer med två räddningstjänster genomförts för att få deras syn på brandvattenförsörjning av rangerbangårdar. I Sverige finns 13 rangerbangårdar som alla ägs av Trafikverket som enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) är skyldig att i skälig omfattning hålla och bekosta utrustning för släckning av brand. Konsulter har på uppdrag av Trafikverket utfört riskanalyser på några av de rangerbangårdar som är klassade som farlig verksamhet och kommit fram till att brandvattensystemen på flera av rangerbangårdarna måste utredas vidare då de anses vara underdimensionerade och otillräckliga.

Ett syfte med arbetet var att sammanställa en slags handbok kring fastighetsköpets väsentliga delar, främst juridiskt men i viss mån även tekniskt. Tyngdpunkten är lagd på köparens och säljarens juridiska ansvar vid försäljning av fastigheter men även fastighetsmäklarens och besiktningsmannens roll i aktuell affär redogörs. Vi ansåg det angeläget att belysa de aktuella lagreglerna på området för att på så sätt utröna huruvida dessa kan anses fördela ansvarsfrågan på ett adekvat sätt. För att komma fram till ett resultat har främst en traditionell juridisk metod använts, med kompletterande av byggnadsteknisk facklitteratur, Internetkällor samt artiklar av varierande slag. Efter gjord undersökning konstateras att de problem som alltför ofta uppkommer i samband med fastighetsaffärer bottnar i ett till viss mån oklart rättsläge angående de olika aktörernas roll.

I denna uppsats görs en sammanställning av gällande skatterätt för bolag enligt EG-domstolens praxis, med avgränsning till området för direkt beskattning.Direkt beskattning är en kompetens som tillfaller nationell lagstiftning i unionens medlemsstater.Nationella beskattningsregler för bolag har dock på många håll givit upphov till diskriminerande behandling, i strid mot EG-fördragets fria rörligheter.Endast genom utfärdande av direktiv kan en harmonisering på området komma till stånd.EG-domstolen har därför påskyndat integrationsarbetet genom att tolka och tillämpa gemenskapsrätten till att omfatta direkt beskattning för bolag.Nationella skattebestämmelser som hindrar bolag från att utnyttja EG-fördragets fria rörligheter, kan därför enligt EG-domstolens praxis åsidosättas direkt med stöd av fördraget..

Syftet med detta arbete är att klargöra hur begreppet ?verksamhet? och ?verksamhetsutövare? tolkas i miljöbalken (1998:808) samt hur balken allmänna hänsynsregler kan påverka verksamhet som styrs i annan lagstiftning, i detta fall verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778). Som utgångspunkt används ett rättsfall från Miljödomstolen i Växjö. Det skall dock påpekas att vid tiden för denna händelse var ännu inte lag om skydd mot olyckor införd utan domskälen baseras på en tidigare räddningstjänstlag. Miljöbalken infördes i svensk rätt den 1 januari 1999.

Kandidatarbetes syfte är att klarlägga vilka rättighetsupplåtelser för ledningar som används på kommunal mark. Vi har genom litteraturstudier kommit fram till att kommunerna och ledningshavande bolag idag kan använda olika former av nyttjanderättsavtal, avtalsservitut eller ansöka om ledningsrätt. Tredimensionell fastighetsbildning kan även tillämpas. Då  uppkommer en total äganderätt istället för ett partiellt ianspråktagande av mark, som de tidigare nämnda rättigheterna ger. Vi har också intervjuat representanter på fem kommuner i Stockholmområdet, tre ledningsägande bolag samt Lantmäterimyndigheten (LM) i Stockholm.

Den Svenska lagstiftning med miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram har införts som en följd av Sveriges EG-rättsliga åtaganden. Systemet har dock visat sig ha brister avseende genomförandet av normerna, dessa brister innebär att Sverige ej uppfyller de EG-rättsliga kraven avseende exempelvis enskilda berördas möjligheter att kunna förlita sig rättsligt på bindande normer. Åtgärdsprogrammen innebär inte att genomförandet garanteras, enligt gällande rätt har de till syfte att fungera som ?strategiska planeringsdokument?. De lämnar således de aktörer som har att säkerställa att normerna efterlevs utan några egentliga möjligheter att göra det, undantaget miljöbalkens vanliga bestämmelser.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur löneförhandlingssystemet har utvecklats och om dess utformning påverkar lönebildningen. Vi studerar Sverige under framförallt senare delen av 1900-talet, med fokus på industrin. Förhandlingssystemets struktur påverkar maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter, varför vi undersöker hur det svenska löneförhandlingssystemet har utvecklats. Vi tänker oss att maktbalansen tar sig uttryck i löneförhandlingarna, så att om exempelvis arbetsgivarna står starkast blir löneökningarna mindre än om arbetstagarna har störst inflytande.En viktig del i förhandlingssystemets struktur är graden av centralisering av förhandlingarna. Denna centraliseringsnivå går att koppla till vilken maktrelation som råder.

Revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige avskaffades 2010, främst för att minska dessa bolags kostnadsbörda. Detta skapade olika reaktioner hos bolagens externa intressenter, både positiva och negativa. Det sågs som positivt för företagandet i Sverige, men det uttryckes också oro för risken att fel i bokföring och deklarationer skulle öka när en revisor inte längre behövde granska dem. Dessa fel kan resultera i felaktigt redovisad skatt och ett ökat skattefel. I skattefel inkluderas alla fel som har en påverkan på den redovisade skatten, och de kan vara både avsiktliga och oavsiktliga.

Enligt alla respondenter finns det ett stort behov av ny lagstiftning. Det lagförslag som lades av Stockholms handelskammare i november 2006 skulle underlätta avsevärt för alla respondenter. Rättsinstansens definition av sponsring ligger till grund för tillämpningen och därmed för rättspraxis. Mellan rättsväsendets definitioner av sponsring och den företagsekonomiska definitionen finns ett stort gap vilket har lett till att Skatteverkets på rättspraxis baserade riktlinjer inte följs. Riktlinjerna upplevs av företagen som orimliga och verklighetsfrämmande.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur de bindande föreskrifterna, UCITS-direktiv, lagen (2004:46) om investeringsfonder och Finansinspektionens föreskrift om investeringsfonder (FFFS 2004:2), tillsammans reglerar fondverksamhet. Författaren har tagit sin utgångspunkt delvis i de krav som ställs på fondverksamhet samt den information som bolagen skall tillhandahålla konsumenterna. Arbetet har utförts genom studier av EG-rätt, nationell lag, förarbeten och myndigheters föreskrifter. På grund av den litteraturbrist som råder i ämnet har internet varit en självklar källa till information. I undersökningen har framkommit att samtliga regelverk kompletterar varandra och tillämpas delvis i olika delar av verksamheten.

Det är idag vanligt att företag löser sina tvister genom skiljeförfarande. De har här större möjlighet att kontrollera förfarandet och få ett snabbare avgörande än i en domstolsprocess. Förfarandet är dessutom konfidentiellt. Skiljeförfaranden sker ofta mellan parter från olika länder och det är vanligt att parter väljer forum i Sverige i internationella skiljeförfaranden.I vissa situationer kan en part befara att den framtida skiljedomen blir verkningslös på grund av att en motpart kommer att agera på ett sätt som tillfogar parten skada eller försvårar verkställigheten av domen. En part kan därför vara i behov av en säkerhetsåtgärd både före, under eller efter förfarandet.

Studiens syfte är att jämföra hur italienska respektive svenska tidningar framställer irreguljära migranter. Visst fokus läggs på att undersöka om de porträtteras som ett problem eller med solidaritet. Utöver jämförelsen länderna emellan undersöks även eventuella skillnader mellan tidningarna och skillnader över tid inom respektive land.Teorier som har använts är diskursiv diskriminering och ?vi och dom?. Aktuell metod är kvalitativ textanalys i form av diskursanalys.Resultatet visar att det är vanligare att framställa migranterna med solidaritet i Sverige än vad det är i Italien.

I den här uppsatsen har nu gällande lag för svenska samer behandlats, rennäringslagen 1971:437. För att få en sammanhängande bild på dagens rättsläge återfinns en historisk tillbakablick i uppsatsen där framväxten av dagens lagstiftning har tydliggjorts. Syftet med uppsatsen var att redogöra för dagens rättsläge och lagens framtidsutsikter samt att belysa de större problem och intressekonflikter rennäringslagen konfronteras med. Eftersom förslaget till en ny lag delvis bygger på International Labour Organization, ILO, konventionen nr 169, om urbefolkningar i självstyrande länder, var en del av syftet också att få insikt i vad konvntionen står för. Den empiriska delen av uppsatsen består av telefonintervjuer med olika parter som berörs av rennäringslagen.