Sammanfattning:Globalisering har möjliggjort för verksamheter att verka över stora geografiska områden. Detta har lett till ökad potential för lönsamhet men ställer samtidigt höga krav på verksamheten. Konkurrensen på marknaden ökar ständigt och ställer krav på organisationer att rationalisera och effektivisera sin verksamhet. En effekt av detta är uppkomsten av fenomenet distansledarskap. Denna kandidatuppsats behandlar ämnet distansledarskap, hur man kommunicerar samt hur man kontrollerar och mäter Arbetsprestation på distans.

Ett psykologiskt kontrakt innehåller arbetstagares föreställningar om givna löften och åtaganden från arbetsgivarens sida. Tidigare forskning har visat att brott mot det psykologiska kontraktet kan predicera utfall som minskad prestation och ökad personalomsättning. I denna enkätstudie undersöktes det psykologiska kontraktets funktion för 768 arbetstagare i tre olika branscher i Sverige. Arbetstagarna fick skatta sina psykologiska kontrakt - vad de upplever att deras arbetsgivare lovat dem och i vilken mån arbetsgivaren hållit sina löften. De fick också skatta hur lojala de var med arbetsgivaren samt sådana saker som sin Arbetsprestation, humör, irritation gentemot arbetsgivaren och önskan om att säga upp sig.

Svensk titel: Att vara eller inte vara delaktig? Medarbetares delaktighet i en offentlig organisations budgetprocessFörfattare: Mette Eriksson och Sofia MårtenssonFärdigställd: 2013-05-21Uppsats nivå: Kandidatuppsats i verksamhetsstyrningHandledare: Titti EliassonNyckelord: Delaktighet, Motivation, Kommunikation, ArbetsprestationSyfte: Syfte med vår studie är att skapa en förståelse för vad medarbetares delaktighet kan leda till i en budgetprocess inom en offentlig organisations olika nivåer. Frågeställning: Vad kan medarbetares delaktighet i en budgetprocess leda till?Metod: För att besvara frågeställningen har en kvalitativ undersökning genomförts med en abduktiv ansats. Primärdata har samlats in genom personliga intervjuer med respondenter inom Halmstad kommun.Resultat: Resultatet visar att medarbetares delaktighet i budgetprocessen leder till positiv motivation, god kommunikation och förbättrade Arbetsprestationer.

Personlighetstest avser att mäta olika personlighetsdrag, olika egenskaper som formar individens personlighet. Personlighetstestet Predicting Job Performance, PJP, bygger på den så kallade ?femfaktormodellen? inom personlighetspsykologin och på studier av hur generell problemlösnings-förmåga påverkar Arbetsprestation. PJP är ett arbetspsykologiskt instrument för användning i urval av arbetssökande. I föreliggande studie har personlighets-delen i PJP översatts till turkiska med syftet att utforska en turkisk version av instrumentets reliabilitet samt begrepps-validitet.

Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treårigt försök med bonuslöner för kommunanställda. De främsta motiven bakom bonussystemet är att uppmuntra goda prestationer och att öka de anställdas engagemang i ekonomiska frågor. Bonus är en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och därför är försöket i Kalix även intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strävar efter att åskådliggöra hur bonussystemet kan påverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig på en innehållsanalys av argument för och emot bonussystemet.

Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treårigt försök med bonuslöner för kommunanställda. De främsta motiven bakom bonussystemet är att uppmuntra goda prestationer och att öka de anställdas engagemang i ekonomiska frågor. Bonus är en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och därför är försöket i Kalix även intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strävar efter att åskådliggöra hur bonussystemet kan påverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig på en innehållsanalys av argument för och emot bonussystemet.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett motivationsperspektiv studera hur monetära ersättningssystem utformas inom bank- och försäkringsbranschen. Vi belyser denna fråga med hjälp av fallstudier på Swedbank respektive Länsförsäkringar.I vår studie har vi utgått från ett flertal kriterier som återfinns i litteraturen för vad som kan anses vara ett väl fungerande monetärt ersättningssystem och huruvida systemet motiverar medarbetarna. För att kunna besvara dels frågan hur det nuvarande ersättningssystemet är utformat, dels frågan hur de anställdas åsikter ser ut genomförde vi intervjuer med chefer samt en enkätundersökning bland de anställda på respektive fallföretag.Resultaten från fallföretagen skiljde sig på flera punkter, enligt oss, mycket beroende på att Länsförsäkringar använder sig av ett nyare provisionsbaserat ersättningssystem medan Swedbank har ett mer traditionellt ersättningssystem baserat på fast lön. Vad som däremot överensstämde på de båda företagen i studien, med få undantag, var de anställdas åsikter om litteraturens krav på hur ett ersättningssystem ska vara utformat för att man som anställd ska bli motiverad att öka sin Arbetsprestation..

Ingenjörers arbete bygger ofta på teamarbete vilket ställer krav på deras förmåga till samarbete och kommunikation. Medvetenheten om kommunikationens betydelse för ingenjören och dennes Arbetsprestation har framkommit i tidigare studier och även motivationens betydelse för förändrat beteende. Syftet med denna undersökning var att undersöka vad som skulle kunna hjälpa ingenjörer inom tillverkningsindustrin att utveckla sitt kommunikativa beteende gentemot sina kollegor. En enkät konstruerades och följdes upp med 4 intervjuer. Studien genomfördes på ett internationellt företag inom tillverkningsindustrin.

Core self-evaluation (CSE) begreppet har i tidigare studier visat sig predicera prestation i arbetssammanhang. Antaganden har gjorts om att även andra personlighetsdrag borde ingå i detta begrepp för att ytterligare förstärka dess prediktionsförmåga. Det har dock ännu inte klarlagts exakt vilka personlighetsdrag detta skulle gälla. Tidigare forskning har föreslagit extraversion som en förstärkning av CSE-modellen. Hypotesen i föreliggande undersökning var att CSE är en prediktor för prestation, samt att extraversion förklarar varians i prestation utöver CSE och därmed stärker modellen.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva arbetstillfredsställelsen på en avdelning på ett Callcenter i Norrbotten. Sammanlagt genomfördes tio intervjuer, varav en med en av cheferna på avdelningen. Genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer söktes svar på vad som påverkar kommunikatörernas arbetstillfredsställelse positivt, om kommunikatörerna själva upplevde något samband mellan deras prestation och arbetstillfredsställelse samt vilken betydelse ledarskapet hade för kommunikatörernas arbetstillfredsställelse. Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan arbetstillfredsställelse och de anställdas prestation samt att det transformativa ledarskapet har en positiv inverkan på arbetstillfredsställelse. Den teoretiska referensramen innefattar Hackman & Oldhams Job Characteristic Model, Herzbergs två-faktor teori samt Bass teori om det transformativa ledarskapet.

Studier har visat på ett samband mellan försämrad Arbetsprestation och konflikter som uppstår av att familjelivet inkräktar på arbetet. En del organisationer har med anledning av detta valt att utveckla och tillämpa familjevänliga policies för att stötta sina anställda i att balansera arbets- och familjesfären. I och med ökad konkurrens på arbetsmarknaden har fördelarna med dessa policies kommit att uppmärksammas allt mer. En förändrad arbetsmarknad har bidragit till att arbetsgivare i större utsträckning väljer att ägna sina resurser åt effektivt employer branding-arbete för att attrahera kompetent arbetskraft. I föreliggande studie undersöktes effekterna av familjevänliga policies/karriärvägar och framträdande identiteter på studenters upplevda företagsattraktivitet.

Syftet med studien är att få kunskap om hur rektorer definierar och värderar resurser. Genom kvalitativa intervjuer och ett rangordningsformulär har rektorers syn på olika former av resurser kartlagts kopplade till elevers studieresultat och lärandemiljö liksom resurser som eventuella hinder. Studiens resultat pekar på att resursbegreppet bestäms av vem, var och när det definieras. Då samtliga grundskolerektorer i en kommun rangordnar är det resurser av mer abstrakt/själslig karaktär som värderas högt oavsett kön. Högst värderas personalkompetens och den psykiska miljön, vilka båda, enligt Herzbergs tvåfaktorteori, är motivationsfaktorer som ökar Arbetsprestation och tillfredsställelse och bör gynna eleverna.

AbstractDenna uppsats belyser hur rekrytering av behandlingspersonal går till på sex HVB-hem (Hem för vård eller boende). Syftet var att undersöka vilka kompetenser som efterfrågades av cheferna. Frågeställningarna berör huruvida rekryteringsprocessen på HVB-hemmen vilar på vetenskaplig grund samt hur den slutgiltiga bedömningen av kandidaterna görs. Uppsatsen genomfördes med utgångspunkt i teorier om rekryteringsprocessen, kompetens, intelligens och personlighet. Sex chefer eller biträdande chefer intervjuades om rekryteringsprocessen på respektive HVB-hem.

Bakgrund: Enligt tidigare forskning leder oinfriade förväntningar hos en nyanställd till sämre Arbetsprestation och slutligen till frivillig avgång. Vi har i vår undersökning sett närmare på vilken betydelse förväntningar har för den nyanställdes arbetsupplevelse, då vi tagit utgångspunkt i bland annat Vrooms förväntningsteori. Undersökningen har gjorts på en av våra egna arbetsplatser, då vi upplevde att många av de nyanställda tidigt valde att lämna organisationen och vi såg ouppfyllda förväntningar som en möjlig anledning till dettaSyfte: Vårt syfte med arbetet är att genom ett begränsat antal intervjuer på fallföretaget, ta reda på om de nyanställdas förväntningar inför det nya arbetet motsvarar den verklighet de sedan möter. Detta för att kunna skapa en förståelse för vilken betydelse annonsen och anställningsintervjun har för den nyanställdes förväntningar.Metod: Vi har genom en kvalitativmetod gjort en intervjuundersökning på vårt fallföretag. Resultat: Vi kom i studien fram till att den anställde genom anställningssamtalet fått en realistisk bild av vad arbetet skulle gå ut på.

Bakgrund: Enligt tidigare forskning leder oinfriade förväntningar hos en nyanställd till sämre Arbetsprestation och slutligen till frivillig avgång. Vi har i vår undersökning sett närmare på vilken betydelse förväntningar har för den nyanställdes arbetsupplevelse, då vi tagit utgångspunkt i bland annat Vrooms förväntningsteori. Undersökningen har gjorts på en av våra egna arbetsplatser, då vi upplevde att många av de nyanställda tidigt valde att lämna organisationen och vi såg ouppfyllda förväntningar som en möjlig anledning till detta Syfte: Vårt syfte med arbetet är att genom ett begränsat antal intervjuer på fallföretaget, ta reda på om de nyanställdas förväntningar inför det nya arbetet motsvarar den verklighet de sedan möter. Detta för att kunna skapa en förståelse för vilken betydelse annonsen och anställningsintervjun har för den nyanställdes förväntningar. Metod: Vi har genom en kvalitativmetod gjort en intervjuundersökning på vårt fallföretag. Resultat: Vi kom i studien fram till att den anställde genom anställningssamtalet fått en realistisk bild av vad arbetet skulle gå ut på.