Brist pÄ beröring kan leda till ohÀlsa. Fysisk beröring mellan personal och patient kan vara en förutsÀttning för en professionell och optimal vÄrd. En fördjupning i Àmnet ur ett sjuksköterske- och genusperspektiv kan bidra till en bÀttre omvÄrdnad av patienten. Beröring kan mÄnga gÄnger vara kulturellt betingat genom regler. Dessa regler kan skilja sig avsevÀrt i olika grupper med mÀnniskor.

Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva vilka eventuella skillnader som finns mellan elever som gÄr i hÀlsonyckelprofilerade klasser och andra vanliga klasser i deras beteende nÀr det gÀller hÀlsa. Genom FMS (Fysisk, mental och Social kompetensutveckling) har vi fÄtt en inblick hur lÀrarna pÄ gymnasieskolan jobbar med eleverna. Vidare har det gett oss en uppfattning hur vi som blivande idrottslÀrare kan andvÀnda detta i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning för att ta reda pÄ elevernas instÀllning till hÀlsa och medvetande om hÀlsans betydelse. Dagens samhÀlle Àr pÄ mÄnga sÀtt ett stressat samhÀlle som pÄverkar oss negativt pÄ ett eller annat sÀtt.

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning pÄ militÀrt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistÄr med faktamaterial frÄn bÄda parter i konflikten i en objektiv framstÀllning. Konflikten granskas pÄ nationell likvÀl som pÄ lokal nivÄ. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förÀndrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började pÄ 1960-talet.

Bakgrund: Övervikt Ă€r ett ökande problem bland barn och ungdomar. Ett försök att minska denna problematik Ă€r att fysisk aktivitet pĂ„ recept (FaRÂź) ordineras. Hur detta upplevs av barnen/ungdomarna och deras förĂ€ldrar Ă€r inte klarlagt. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur barn/ungdomar och deras förĂ€ldrar upplevde bemötande och information i samband med att fĂ„ fysisk aktivitet pĂ„ recept ordinerat samt vad de hade för förvĂ€ntningar pĂ„ detta. Metod: Studien utgjordes av en deskriptiv design med kvalitativ data, i form av semi-strukturerade intervjuer med familjer vars barn/ungdomar förskrivits FaRÂź.

Studenter i Sverige har visats vara en utsatt grupp för stress i samhÀllet. Tidigare forskning har pÄvisat att en lÀgre stressupplevelse kan prediceras av individens kontrolluppfattning (locus of control), tillgÄng till socialt stöd och fysiska aktivitetsvanor. Studiens frÄgestÀllning gÀllde om kontroll-uppfattning, socialt stöd eller fysiska aktivitetsvanor var den starkaste prediktorn för en lÀgre stressupplevelse hos högskolestudenter. En enkÀt-undersökning mÀtte 119 högskolestudenters stressupplevelse, kontroll-uppfattning, sociala stöd och fysiska aktivitetsvanor. Enkla- samt multipla regressionsanalyser visade att kontrolluppfattning var den starkaste prediktorn för en lÀgre stressupplevelse hos studenter.

Depression Àr en av vÄr tids vanligaste folksjukdomar, trots det söker bara hÀlften av alla drabbade vÄrd. Ett sÀtt att nÄ ut till fler Àr genom internetbaserade behandlingsmetoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekten av fyra behandlarunderstödda internetadministrerade behandlingar vid mild till mÄttlig depression. TvÄ av behandlingarna bygger pÄ fysisk aktivitet och tvÄ pÄ beteendeaktivering. Inom varje betingelse har rationalen manipulerats.

Metoden fysisk aktivitet pÄ recept började anvÀndas 2001 inom primÀrvÄrden, med avsikten att öka fysisk aktivitet bland befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva förskrivarnas upplevelser av hinder och problem, med att anvÀnda metoden FaR inom primÀrvÄrden. Kvalitativ metod valdes och 12 intervjuer genomfördes. Data analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultatet som framkom bildade tre huvudkategorier; metoden, förskrivarna och samverkan.

I denna rapport beskrivs uppfo?randet av en fysisk modell av ett va?xelstro?msystem baserad pa? IEEE 14-bus referensmodell. Projektets resultat, en prototyp monterad pa? en tavla, a?mnar tja?na ett pedagogiskt syfte fo?r att kunna anva?ndas fo?r studiea?ndama?l och har konstruerats efter o?nskema?l fra?n avdelningen Industrial Information and Control Systems (ICS) pa? KTH. Arbetet har framskridit genom att identifiera efterstra?vade modellfunktioner, samt genom att va?lja adekvata komponenter utifra?n bl.a.

SammanfattningSyftet var att jÀmföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvÀr (FGID) och normalpopulation och Àven mellan kvinnor och mÀn med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som Àr utvÀrderat pÄ bÄde normpopulation och patienter med god validitet anvÀndes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ÄngestbenÀgenhet, stresskÀnslighet, irritationsbenÀgenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenÀgenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 mÀn med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte var att undersöka gravida kvinnors aktivitetsvanor under respektive trimester samt barnens födelsevikt. DÀrför undersöktes moderns fysiska aktivitetsnivÄ och om den pÄverkade barnets födelsevikt samt huruvida moderns Älder hade betydelse för vilken form av fysisk aktivitet som utfördes. I studien granskades Àven om det förelÄg nÄgon skillnad betrÀffande barnets medelfödelsevikt mellan mödrarnas Äldersgrupper.FrÄgestÀllningarna var:1. Gravida kvinnors fysiska aktivitetsvanor- Antal dagar i veckan- Aktiviteter som utfördes- Anledning till inaktivitet2. Fanns det nÄgon skillnad mellan fysisk aktiva och inaktiva mödrar gÀllande barnets medelfödelsevikt?- Den fysiska aktivitetsnivÄns pÄverkan pÄ barnets födelsevikt.3.

I samband med min utbildning till fysisk planerare stötte jag pÄ begreppet trygghet flera gÄnger. Dock nÀmndes detta sÀllan i samband med belysning, utan endast andra aspekter togs upp. DÀrför tycker jag att det behövs nÀrmare undersökning av hur vi egentligen upplever att en trygg miljö ska vara. Det behövs nÀrmare undersökning av hur denna upplevda trygga miljö pÄverkas av en annan sorts belysning. Detta leder sÄledes till att denna uppsats behandlar Àmnet trygghet i relation till belysning, med en inriktning pÄ rörelsestyrd belysning.

Regelbunden fysisk aktivitet motverkar en rad fysiska och mentala sjukdomar. HÀlsovinster av fysisk aktivitet Àr bland annat en högre funktionell muskulÀr- och kardiovaskulÀr kapacitet samt en högre livskvalitet. Stillasittande och inaktivitet kan leda till övervikt, kardiovaskulÀra sjukdomar, cancer, psykosociala problem och metaboliska sjukdomar.Mellan mÀn och kvinnor finns fysiologiska skillnader som visar sig i kroppsstorlek och muskelmassa. Detta ger generellt sett kvinnor mer flexibel fysik medan mÀn Àr fysiskt starkare.WHOs rekommendationer om daglig fysisk aktivitet Àr 150 min/vecka av moderat aerobisk trÀning eller 75 min mer anstrÀngande aerobisk trÀning. StyrketrÀning som involverar större muskelgrupper rekommenderas i Äldrarna 18-64.

AimThe aim of this study has been to examine how health enhancement teachers in Montana, USA, view the value of physical activity from a lifelong perspective.In what way does the health enhancement teacher think the importance of physical activity from a lifelong perspective could be presented?What resources are available for teachers to present the value of physical activity from a lifelong perspective?MethodThe issue has been answered through qualitative interviews consisting of six health enhancement teachers, four women and two men, in Montana, USA. One of the teachers worked at an elementary school (for 30 years), three teachers worked at middle schools (20, 10 and 8 years of work experience) and two of the teachers interviewed worked at a high school (30 and 3 years).  ResultsThe majority of teachers feel that a wide variety of activities, adapted to an individual level, and the understanding of a healthy lifestyle are important in order for the teacher to present the value of physical activity from a lifelong perspective.The teachers felt they had sufficient material in order to present the value of physical activity, where the school budget provided the teachers with materials every year. In addition to the budget, all the teachers had 12 hours of professional development every year where they could attend conferences or their own choice of professional development.ConclusionWith the help in forms of professional development offered by the school, conferences, meeting with other teachers, and their own choice of development, the teachers instruction techniques could increase which could help the teachers to find the pupils? interest for different kinds of physical activities.KeywordsPhysical education and health, physical activity, SOC, sense of coherence..

År 2003 reviderades LĂ€roplanen för det obligatoriska skolvĂ€sendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. UtifrĂ„n vĂ„ra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans Ă€mnen för att skapa förutsĂ€ttningar som stĂ€rker barnens förmĂ„ga att lĂ€ra och utvecklas. VĂ„r studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn pĂ„ hur motorisk fĂ€rdighet pĂ„verkar barnets lĂ€s- och skrivinlĂ€rning.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gĂ€llande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns lĂ€s- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhĂ„ller sig till barns motorik i relation till lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen.För att besvara vĂ„rt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen pĂ„ betydelsen av motorisk trĂ€ning för barns lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen.Alla tre ansĂ„g att motoriken i nĂ„gon form hade betydelse, men i vilken utstrĂ€ckning dĂ€r gick informanternas Ă„sikter isĂ€r..

Beroende pÄ förestÀllningen att ett blandat boende förvÀntas ge mÀnniskor bÀttre levnadsförutsÀttningar, rÄder ett planeringsideal som har intentionen att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade (Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva begreppet blandat boende och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och en ökad mÄngfald. De mer konkreta frÄgestÀllningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgÄ inom fysisk planering och pÄ vilket sÀtt man kan planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och frÀmjande av mÄngfald vid nybyggnation. För att uppnÄ uppsatsens syfte och besvara frÄgestÀllningarna anvÀnds fallstudie som strategi.