SAMMANFATTNING Syftet med detta examensarbete var att undersöka den fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar med svårbehandlad fetma. Urvalet (n=58) kom till via ett konsekutivt urval vid Överviktsenheten, Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Data insamlades under tidsperioden februari 2008 till februari 2010 och omfattade barn och ungdomar med svårbehandlad fetma mellan 10 och 17 år. Information över deltagarnas fysiska aktiviteter insamlades med hjälp utav en subjektiv självrapporteringsmetod i form av en aktivitetsdagbok vilken sträckte sig över tre eller fyra på varandra följande dygn. Resultatet för samtliga deltagare visade ett medelvärde av PAL på 1,59.

Syftet med denna studie var att undersöka om vuxna styrketränande personer i Mellansverige hade kunskap om de kosttillskott de konsumerade samt att undersöka den vanligaste anledningen för konsumtionen. För att besvara detta syfte blev metoden av kvantitativ ansats med enkät. Enkäten som användes till denna studie kom ifrån två olika, redan gjorda, studier med redan testade frågor. De frågor som stämde bäst emot studiens syfte togs ur dessa enkäter och sattes ihop till den enkät som användes till denna studie. Tjugosju enkäter besvarades och av dessa kunde tjugo användas och analyseras.

Elevernas aktivitet under lektioner i allmänhet är beroende av undervisningens innehåll och organisation för att nå uppställda mål, som i ämnet Idrott och hälsa bland annat handlar om fysisk aktivitet i olika former av rörelse som lekar, spel, idrotter, dans och rörelse till musik. Syftet med mitt arbete är att få en uppfattning om den fysiska aktivitetens omfattning under idrottslektioner och hur aktiviteten beror av lektionsarbetets organisation och ledning. Arbetet har genomförts som en fallstudie av klasser som grupp i grundskolans årskurs 4 ? 6 och resultaten av mina observationer har dokumenterats och analyserats samt jämförts mot tidigare forskning på området. Studien har kompletterats med en enkät riktad till idrottslärarna i de klasser som observerats för att få deras synpunkter på vad som kan påverka elevernas fysiska aktivitet under idrottslektionerna.

Den erfarenhet vi har från skolans verksamhet är att det ofta är oroligt i klassrummen, oron i klassrummen försämrar inlärningssituationen för många elever. Vi ville med vårt arbete förbättra inlärningssituationen i klassrummet genom att minska oroligheterna med hjälp av fysisk aktivitet och samtal. Vi har med observationer och intervjuer studerat om vårt utvecklingsarbete fått avseende effekt. Kan fysisk aktivitet leda till att oroligheterna minskar och vilket leder till att eleverna arbetar med det som de ska, det vill säga inlärningssituationen förbättras. Vi observerade 26 stycken elever i år 3-4, samt intervjuade fyra elever från denna klass.

AbstractFysisk miljö och inlärning är skriven av Christel Eriksson och Therese Mårtensson. Vi har valt att göra en undersökning om klassrummets fysiska miljö på två olika skolor, en friskola och en kommunal skola, för att se hur elever kan påverkas av den fysiska miljön i klassrummet. Den fysiska miljön innefattar sådant som möbleringen i klassrummet, ljudnivån och undervisningsmaterial. Den gäller även skolgården, matsalen och andra lokaler på skolan men vi har valt att fokusera oss på klassrumsmiljön. Undersökningen som vi har gjort är kvalitativ och innefattar både observationer och intervjuer med elever och pedagoger.

The purpose of this study was to identify exerciser athlete?s motivational orientation, coping strategies used and stressors that primarily is perceived in gym training. The study also studied gender differences in relation to motivation orientation, coping strategies and stressors. A survey was conducted with a quantitative design. The study included 118 participants (43 women and 75 men) aged 18 - 42.

Rapporten avser att visa på vikten av fysisk aktivitet som en faktor som påverkar skolresultat..

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Fysisk inaktivitet är ett ökande folkhälsoproblem i dagens samhälle, det är en bidragande faktor till insjuknande i livsstilsrelaterade sjukdomar som övervikt och diabetes. Fysisk aktivitet på recept (FaR) tillämpas idag som både prevention av livsstilsrelaterade sjukdomar och som alternativ behandling till redan befintliga sjukdomar. Syftet med FaR är att bidra till en livsstilsförändring så att risken för framtida sjukdomar minimeras. Syftet med denna studie var att sammanfatta kunskap om FaR genom att besvara vilka orsakerna är till ordinationen, vilka effekter som ses i samband med FaR samt vad som påverkar följsamheten. Denna studie är en integrerad litteraturöversikt som grundar sig på 30 vetenskapliga artiklar.

Hur samverkar de nationella folkhälsomålen med fysisk planering, och på vilket sätt kan folkhälsomålen beaktas för att förbättra förutsättningarna för ökad fysisk aktivitet hos barn? Denna studie är en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgångspunkt i kommunens folkhälsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av övervikt hos barn. Intentionen är att undersöka vilka organisatoriska processer som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhälsomålen, liksom att ta reda på vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för Hjo kommuns översiktliga planering.

Vi har utgått ifrån frågeställningarna som handlar om vilka faktorer som påverkar elevens inställning och intresse för idrottsundervisningen. Hur ämnesinnehållet påverkar elevens intresse har även belysts, vilket innehåll läraren väljer, samt hur utformning och genomförande påverkar elevens inställning. Faktorer som påverkar elevernas intresse och inställning är många, där elevinflytande, variation av innehåll och kopplingar till hur eleverna känner sig under lektionerna är viktiga delar. Begrepp som kan kopplas till elevens intresse är det sociokulturella begreppet, samt habitus. Slutsatser som kan dras är att skolan har ett stort ansvar när det gäller att lägga grunden för ett intresse för fysisk aktivitet samt stimulera till fortsatt utveckling hos eleverna..

Orden motivation och motivationsarbete är två ord som hör hemma i skolans värld men även utanför skolans väggar. De är i synnerhet viktiga inom ämnet idrott och hälsa, då många elever inte deltar i idrottsundervisningen. Det är lättare att prata om motivation än att utföra det praktiskt. Elevers attityd till ämnet är det som är grunden till deras deltagande i idrottsundervisningen. Det är även den inställningen som är avgörande för om elever fortsätter med fysisk aktivitet efter avlutad skolgång.

Introduktion/bakgrund: Fysisk aktivitet förbättrar både fysisk hälsa, funktion och livskvaliteten. Hur livskvaliteten påverkas hos individer med fysiska funktionsnedsättningar som tränar lagidrott är relativt okänt. Det vi vet är att funktionsnedsatta generellt har lägre aktivitetsnivå än friska. De som däremot tränar upplever en förbättrad livskvalitet både hälsorelaterad och i andra aspekter så som psykologiska. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med funktionsnedsättningar upplever att deras livskvalitet påverkas av deltagandet i en anpassad lagidrott.

BakgrundPrevalensen av diabetes mellitus typ 2 beräknas mer än fördubblas i Europa fram till år 2030 och utgör den diabetesform som starkast ökar i omfattning. Sjukdomen karaktäriseras av en kronisk hög blodglukosnivå, hyperglykemi, som orsakas av otillräcklig insulinsekretion eller insulineffekt. Miljö, livsstil och genetiska faktorer samspelar i utvecklingen av typ 2-diabetes. Inom diabetesvården eftersträvas en jämn och stabil blodglukosnivå, metabol kontroll, för att motverka utveckling av sjukdomsrelaterade komplikationer. Den metabola kontrollen kan bedömas utifrån ett HbA1c-värde, som visar den genomsnittliga blodglukosnivån under de föregående två till tre månaderna.

The aim was to study the factors that contributed to the prescription of physical activity on prescription (PaP) by the professions in primary healthcare. A qualitative method was used in the study. The sample consisted of six participants; two doctors, two physiotherapists and two district nurses in primary healthcare in Uppsala County. The data were collected with semi-structured interviews and were analyzed with a thematic approach. The results show a great variety in which type of patient that receive PaP, however people with lifestyle diseases such as diabetes, hypertension and obesity are often more represented.