I december 2011 publicerade Statens medieråd en översikt innefattande studier av sambandet mellan våldsamma datorspel och fysisk aggression, där slutsatsen var att ett sådant samband inte kan påvisas. Medierådets slutsats väckte debatt och det påtalades att vissa översikter från expertförbund visade på ett samband mellan våldsamma datorspel och fysisk aggression. I detta examensarbete undersöks genom en litteraturstudie orsakerna till att expertförbunden kom till olika slutsatser. Resultaten visar att skillnaderna mellan slutsatser kan bero på skillnader mellan syften och urvalskriterier samt skillnader i bedömningar..

SammanfattningMed tiden kan äldre personer få svårt att utföra vardagliga sysslor och kan då behöva ansöka om plats på ett äldreboende. Tidpunkten då äldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svårt att fortsätta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att då vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara ännu svårare för äldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om äldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades på personalens uppfattningar om fenomenet.

Psykisk ohälsa är ett stort problem för individen bland annat eftersom det kan leda till sjukfrånvaro. Den psykiska ohälsan har även negativa konsekvenser på företagsnivå och samhällsnivå, på grund av de höga kostnaderna och den minskade produktionen på arbetsplatsen (Baumann, Muijen & Gaebel, 2010). Preventiva åtgärder mot psykisk ohälsa är en framgångsrik metod (WHO, 2004) och en förebyggande åtgärd som är av betydelse för psykisk hälsa är fysisk aktivitet (Hellenius & Kallings, 2010). Det finns flera studier som visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande(Stephens,1988; Camacho, Roberts, Lazarus, Kaplan & Cohen, 1991). Dessa studier är dock baserade på internationellt material.

Denna studie undersöker lärare och elevers förhållningssätt till hälsa inom läroämnet idrott och hälsa. Detta gjordes genom två kvalitativa intervjustudier, i den första delstudien har fyra lärare intervjuats och i den andra fyra elevgrupper. För att analysera förhållningssätten till hälsa användes hälsoperspektiven patogent och salutogent. Detta för att ge en uppfattning om hur lärare och elever uppfattade hälsa. För att undersöka hur undervisningen förhöll sig till hälsa användes Quennerstedts hälsodiskurser.

Projektet syftade till att kartlägga arbetets krav och fysisk kapacitet hos poliser i Skåne och att ta fram ett förslag till framtida konditionstest inom polismyndigheten i Skåne. I studien undersöktes en grupp poliser (n=16 män och n=4 kvinnor) och dessa jämfördes med två andra åldersmatchade yrkesgrupper, nämligen kontorsarbetare och grovarbetare. Vidare analyserades specifika fysiska krav inom polisarbetet genom en intervju med två poliser. Sammanfattningsvis visade resultatet på att poliser hade samma konditionsnivå som de andra jämförelsegrupperna. Polisernas konditionsnivå motsvarade kravet vid ett stillasittande kontorsarbete ! Polisarbetet ställde under viss tid av arbetet högre krav på psykisk och fysisk kapacitet, vilket innebar att stor risk fanns för att arbetets krav översteg den enskilde polisens kapacitet.

Frågorna som jag ställer i min uppsats utgår från om ungdomars tidiga bekantskap med sagor haft betydelse för deras skönlitterära läsning i senare delen av grundskolan och hur man ska stimulera dem från skolans sida att läsa mer. Problemet är det klassiska att det är svårt att få elever i senare delen av grundskolan att läsa skönlitteratur, vilket också många lärare inom skolvärlden uppmärksammat. Syftet med min studie är att undersöka om barndomens läsning varit av någon större vikt för läsningen och hur man i skolan kan gå vidare. Judith A. Langers teori som Wegendal Wallin (1997) använt om olika läsfaser har legat till grund för min ana-lys.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka vad inaktiva högstadieelever själva tror skulle kunna vara betydelsefulla faktorer för att påbörja och vidmakthålla fysisk aktivitet. 160 högstadielever fyllde i en enkät varpå 71 elever som hamnade under de allmänna rekommendationerna för fysisk aktivitet fick fylla i en andra utförligare enkät. Data från 29 elever som i den andra enkäten angav att de var aktiva en gång i veckan eller mindre bearbetades och låg till grund för en tredje fas där 18 av dem slumpmässigt valdes ut och undersöktes med fokuserad gruppintervju som metod. Fokusgruppsresultaten visade att eleverna bland annat lyfte fram det första intrycket, ledaregenskaper, gruppindelning, social kontakt, tidiga framsteg och ovanliga aktiviteter som betydelsefulla faktorer. Resultaten ansågs vara tillämpbara på projekt som syftar till att aktivera otillräckligt aktiva högstadielever..

Människor med långvarig smärta undviker ofta fysisk aktivitet. Explicita och implicita attityder kan tänkas vara en komponent i detta undvikande. Studien syftar till att testa ett stimulusmaterial som möjliggör en tillämpning av Implicit Relational Assessment Procedure (IRAP) som metod för att mäta implicit attityd i förhållande till fysisk aktivitet hos personer med långvarig smärta. Explicit och implicit attityd undersöktes hos 11 smärtpatienter och 15 friska kontrollpersoner. 2 av smärtpatienterna och 9 av kontrollpersonerna lyckades genomföra hela proceduren.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan de arbetsvillkor som berör gränslöst arbete och mental samt fysisk hälsa. Även att undersöka skillnader mellan olika anställningsförhållanden så som fastanställning och ej fastanställning och om de skiljer sig åt beroende på arbetsvillkor och hälsa. Deltagarna var 69 personer varav 42 stycken var kvinnor och 27 stycken var män. Resultaten visade att det fanns starka samband mellan de olika arbetsvillkoren och mental samt fysisk hälsa. Det visade sig även att det fanns ett flertal signifikanta skillnader mellan fastanställda och ej fastanställda.

Introduktion: Prevalensen av fetma bland barn och ungdomar ökar trots att internationella organisationer och myndigheter försöker uppmärksamma allmänheten på riskerna att drabbas av sjukdomar och att sjukvårdskostnaderna ökar för samhället. I takt med den ökande ?fetmaepidemin? ökar antalet individer med metabolt syndrom i världen. Viktiga förklaringar till uppkomsten av metabolt syndrom är brist på fysisk aktivitet tillsammans med högt energiintag, felaktiga matvanor, stress och psykosociala faktorer. Prevalensen för det metabola syndromet är högt bland barn och ungdomar med fetma och ökar i takt med att fetman förvärras.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra barn som lider av fetma och normalviktiga barns fysiska aktivitet mätt med cpm, AEE och TEE samt att undersöka om det fanns en skillnad mellan normalviktiga och obesa barn angående hur nära barnens totala energiförbrukning låg i förhållande till NNR:s rekommenderade energiintag. Syftet var även att undersöka hur mycket tid som barnen spenderade i stillasittande, låg samt moderat till högintensiv fysisk aktivitet samt att undersöka om det fanns några skillnader mellan flickor och pojkar avseende fysisk aktivitet. Metod: 25 normalviktiga barn och 25 obesa barn i åldrarna sju till 17 år fick bära ActicalTM accelerometer i två till fyra dagar runt sin fotled. Från barnens journaler hämtades data och utifrån denna beräknades barnens fysiska och totala energiförbrukning per kilo kroppsvikt. Accelerometerns rådata (counts) insamlades och med hjälp av ett dataprogram beräknades counts per minut. För att beräkna tid i stillasittande, lågintensiv samt moderat till högintensiv fysisk aktivitet användes cut off points framtagna av Heil (2006). Resultat: Det fanns en skillnad mellan grupperna avseende både total energiförbrukning (Z= -3,444, p= ,001) och aktivitetsrelaterad energiförbrukning, men skillnaden i aktivitetsrelaterad energiförbrukning var inte statistiskt signifikant (t= 1,796 p=,079).

Syftet med den här undersökningen var att studera fyra skolor i Norrbotten som arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi valde att inrikta oss mot skolor för de tidigare åren, som har rörelse som ett prioriterat mål i undervisningen. Vårt undersökningssätt var intervjuer och våra respondenter var rektorer, lärare och elever på de aktuella skolorna. Ett av målen med undersökningen var att hitta bra arbetsmetoder för att integrera rörelse med andra ämnen. Vårt resultat visar att skolorna behöver en drivande person - en eldsjäl - som brinner för ämnet i fråga.

Under 1900-talet har befolkningen blivit och blir allt mer inaktiva, fritiden tillbringas till stor del framför TV: n eller datorn. Idag är vuxna svenskar inte tillräckligt fysiskt aktiva och många motionerar aldrig. För dem är risken störst att drabbas av välfärdssjukdomar och en för tidig död. Undersökningar har visat att 70-90-åringar kan få ett ökat välbefinnande av fysisk aktivitet, därför är det intressant om vårdpersonal genom ett vårdande möte kan få äldre att motiveras till ökad fysisk aktivitet. Syftet med studien var att genom tre intervjuer beskriva hur vårdpersonal skapar lust och motivation till ökad fysisk aktivitet hos äldre personer.

Inledning: Etableringen av e-handel har underlättat vardagen för många människor som nu kan handla produkter över internet, hemifrån och när de vill. Så länge som handel har funnits har även missnöjda kunder varit ett faktum och så länge handeln fortsätter kommer kunder fortsätta att vara missnöjda. E-handeln har gjort att många människor har fått nya shoppingvanor och värderingar, men en del är skeptiska till att handla över internet på grund av att det är krångligt och att de inte får den sinnliga upplevelsen det innebär att handla i en fysisk butik. Missnöjet som uppstår hos kunder som handlar över internet i en virtuell butik, tror vi skiljer sig från det missnöje en kund får efter att ha handlat i en fysisk butik.Syfte: Syftet med uppsatsen är att från ett kundperspektiv utveckla en djupare förståelse för om missnöjda kunders agerande skiljer sig åt vid köp i en fysisk butik jämfört med köp i en virtuell butik. Om så är fallet så ska dessa skillnader beskrivas och analyseras för att ytterligare kunskap inom området ska uppnås.