Barn och ungdomar Àr mindre fysiskt aktiva vilket kan ge pÄverkan pÄ den mentala hÀlsan, med minskat vÀlbefinnande som följd.Syfte: Att belysa vilka effekter fysisk aktivitet har pÄ barn och ungdomars mentala hÀlsa.Metod: En litteraturstudie dÀr artikelsökning utförts i Pubmed, PsycINFO, Cinahl och ELIN@Kalmar. Sammanlagt inkluderades 8 artiklar i arbetet. Dessa kvalitetsbedömdes med stöd av bedömnings- och analysmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Artiklarnas resultat kodades, kategoriserades och sammanstÀlldes utifrÄn huvudkategorierna mental hÀlsa och fysisk aktivitet.Resultat: Det övervÀgande resultatet Àr att fysiskt aktiva barn och ungdomar har en bÀttre mental hÀlsa.Slutsats: Den övervÀgande slutsatsen Àr att fysisk aktivitet pÄverkar den mentala hÀlsan och att intensitet, duration och typ av aktivitet inverkar pÄ resultatet. Dessutom betonas aktiviteten som viktig i sig för den mentala hÀlsan..

Bakgrund: I dagens samhÀlle finns flertalet tekniska nyskapelser som hjÀlper barn i vardagen och leder till stillasittande vardag. Idag Àr barnen mindre fysisk aktiva för att bland annat förÀldrar skjutsar barnen till skolan. Barn rekommenderas idag att vara fysiskt aktiva i 60 minuter om dagen för hÀlsosam livsstil vilken endast en av fem barn kommer upp till. Den fysiskt inaktiva vardagen har stora negativa effekter pÄ hÀlsan bland annat fetma, cancer och diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns motivation till ökad fysisk aktivitet.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Att utföra fysisk aktivitet har funnits sedan lÄngt bak i tiden. Motiven till varför har varit varierade beroende pÄ tidsepok och motionÀr.DÀrför var syftet med den hÀr undersökningen att ta reda pÄ vad det Àr som motiverar elever i Ärskurs 8 till att utföra fysisk aktivitet pÄ fritiden. Förutom att undersöka vilka motiven var ville vi Àven se om det förekom nÄgra skillnader mellan flickor och pojkar. Resultatet framtogs genom en kvantitativ metod som bestod enkÀtundersökning. Resultatet av undersökningen blev att pojkarnas svar var det som överraskade oss genom att ange roligt som det allra frÀmsta motivet för att utföra fysisk aktivitet pÄ fritiden medan flickorna överaskade oss med att i större skala Àn pojkarna ange prestation som motiv.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) Àr relativt nytt, och har börjat anvÀndas mer och mer inom hÀlso- och sjukvÄrden. Det finns ofta en FaR- samordnare som hjÀlper klienter med hur de ska gÄ tillvÀga med sitt recept. FaR vÀnder sig frÀmst till de som Àr i störst behov av fysisk aktivitet, det Àr viktigt att dessa personer blir och förblir fysiskt aktiva. Denna studie ger en kÀnnedom om hur FaR pÄ Hisingen jobbar med sin verksamhet, hur det upplevs att fÄ ett FaR, vilken roll FaR- samordnaren har med det motiverande samtalet och hur det ser ut sexmÄnader efter receptet skrevs ut. Studiens syfte Àr att undersöka klienters upplevelser av FaR kompletterat med motiverande samtal samt att se om klienten Àr fysisk aktiv efter sex mÄnader efter det att receptet löstes in.

BakgrundRegelbunden fysisk aktivitet pÄverkar kroppens alla vÀvnader och flera studier visar ett samband mellan ökad fysisk aktivitet och minskad sjuklighet och förtidig död. Omkring 60 procent av den vuxna befolkningen i vÀrlden inte anses vara tillrÀckligt fysiskt aktiva för att upprÀtthÄlla en god hÀlsa. Fysisk inaktivitet Àr ett stort folkhÀlsoproblem i Sverige dÄ 42 procent av mÀnnen och 46 procent av kvinnorna inte anses vara tillrÀckligt fysiskt aktiva. Flera mÄlomrÄden i folkhÀlsopolitiken syftar till att ha mer hÀlsofrÀmjande insatser i samhÀllet genom bland annat att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen. Fysisk aktivitet Àr en evidensbaserad behandling av flera kroniska sjukdomar och Àr kÀnd för att vara den mest effektiva som samtidigt medför fÄ biverkningar eller risker.

SammanfattningSyfteAaron Antonovsky, medicinsk sociolog, beskriver kÀnsla av sammanhang, KASAM, i vilken utstrÀckning vi uppfattar tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull. Detta menar han har stor betydelse för hur vi klarar pÄfrestningar i livet och dÀrmed upprÀtthÄller hÀlsa.Studien undersöker om det finns ett samband mellan antal timmars utövande av fysisk aktivitet och grad av KASAM hos personalen pÄ en skola.  Metod Studien gjordes som en kvantitativ fallstudie pÄ en skola i södra Norrland. Aaron Antonovskys livsfrÄgeformulÀr (KASAM - 13) anvÀndes för att mÀta personalen KASAM. Ytterligare en enkÀt anvÀndes dÀr personalen fick besvara antal timmar fysisk aktivitet de utövande per vecka, sysselsÀttning pÄ skolan, Älder, kön och civilstÄnd. Urvalet gjordes utifrÄn bekvÀmlighetsprincipen.

Barn blir allt mer stillasittande och som ett led i detta försÀmras deras hÀlsa. DÄ de vistas största delen av dagen i skolan, Àr skolan en betydande arena för att frÀmja barns hÀlsa samt uppmuntra dem till fysisk aktivitet. 2003 infördes tillÀgget i Lpo94, om att skolan skall strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Studiens syfte var dÀrför att undersöka om fyra pedagoger följer tillÀgget. Delsyfte var att ta reda pÄ deras uppfattning om huruvida de följer lÀroplanstillÀgget.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Studien grundas i ramfaktorteorins antaganden om pÄverkbara och icke pÄverkbara faktorer inom skolans verksamhet, ur skolledares synvinkel. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som, ur skolledares synvinkel, frÀmjar eller begrÀnsar möjligheterna att erbjuda eleverna i grundskolans Ärskurs 6-9 daglig fysisk aktivitet.? Vilken betydelse har fysisk aktivitet för skolarbetet, enligt skolledarna?? Vilka möjligheter har skolorna, enligt skolledarna, att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet?? Vilka faktorer spelar in för möjligheterna att bedriva daglig fysisk aktivitet i skolan, enligt skolledarna?Metod:Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem skolledare pÄ fem grundskolor med Ärskurs 6-9, och en bitrÀdande skolchef i en kommun i Stockholms lÀn. Intervjuerna var baserade pÄ ovan stÀllda frÄgor samt pÄ tidigare forskning om inverkan av fysisk aktivitet pÄ elevernas resultat i skolan. Intervjuerna utgick frÄn en fenomenologisk ansats med respondenternas berÀttelser som kÀllmaterial, berÀttelser om hur skolledare pÄ skolan och i kommunen arbetar med fysisk aktivitet.Resultat:Den fysiska miljön i och runt skolan pÄvisades vara en viktig faktor för elevernas grad av aktivitet under hela skoldagen.

Vi mÀnniskor har de senaste decennierna blivit allt mer stillasittande, vilket innebÀr en ökad risk för bland annat hjÀrt- och kÀrlsjukdomar samt övervikt. Detta har ocksÄ bidragit till att fysisk inaktivitet idag rÀknas som den fjÀrde ledande riskfaktorn för global dödlighet. Eftersom alla barn i Sverige idag tillbringar mycket tid i skolan sÄ Àr skolan och idrottsundervisningen en viktig plattform för att förmedla vikten av fysisk aktivitet för att hÀlsan inte ska försÀmras. Syftet med denna konsumtionsuppsats Àr att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet i skolÄldern och ett fortsatt fysiskt aktivt liv. Vi kommer Àven att belysa om en rad övriga faktorer pÄverkar om individen blir fortsatt fysiskt aktiv.

AnvÀndningen av droger har de senaste Ären minskat bland unga men samtidigt dör fler Àn nÄgonsin till följd av narkotikamissbruk. Bland Göteborgs gymnasieungdomar Àr narkotikaanvÀndningen högre Àn i andra delar av landet. Drogproblematiken Àr en viktig och aktuell frÄga dÄ den orsakar skador bÄde hos individen och i samhÀllet. Ett sÀtt att arbeta med frÄgan grundar sig pÄ en hÀlsopromotiv synvinkel dÀr bland annat fysisk aktivitet har visat sig fungera som skyddsfaktor mot att testa och anvÀnda droger. Syftet med studien Àr att kartlÀgga samband mellan fysisk aktivitet och drogkonsumtion bland gymnasieungdomar.

Depression och insomni Àr tvÄ vanliga former av psykisk ohÀlsa. I den hÀr studien undersöktes om en bevisat effektiv behandling för insomni, (KBT-I), pÄverkade grad av depressiva symtom hos personer med konstaterade symtom pÄ sÄvÀl depression som insomni. I studien kontrollerades för en minskning av nedstÀmdhet kunde tillskrivas en ökad fysisk aktivitetsnivÄ. En single case experimental design anvÀndes för ÀndamÄlet, med dagliga skattningar av sömn, nedstÀmdhet och fysisk aktivitetsnivÄ. Symtom pÄ sÄvÀl insomi som nedstÀmdhet minskade signifikant hos tre av sex deltagare.

Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse beröring har i vÄrd och omsorgav personer med demenssjukdom. Ett annat syfte var att granska kvalitén av urval och bortfalli de inkluderade artiklarna.Metod: Metoden var en beskrivande litteraturstudie dÀr resultatet baserades pÄ 13vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökning genomfördes idatabaserna Pubmed, Medline, Cinahl och Psycinfo.Huvudresultat: Hos personer med demenssjukdom bidrar fysisk beröring till lugn och ro,under och efter behandling somnar mÄnga vilket Àr ett tecken pÄ avslappning och bidrar i sintur till en bÀttre kvalitet pÄ sömnen i helhet. Fysisk beröring bidrar Àven till förbÀttring avvardaglig smÀrta. Hos personer med beteenderelaterade symtom bör fysisk beröring gesförsiktigt.