Enligt Lpo 94 ska skolan erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vÄr undersökning var att försöka förstÄ lÀrarnas instÀllning till rörelse och hur de förhÄller sig till rörelse i skolans vardag. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med intervjuer av fem lÀrare pÄ en grundskola med daglig fysisk aktivitet i form av en lektion som benÀmns rörelse. Vi har Àven genomfört ett frÄgeformulÀr för att försöka fÄ en mer övergripande bild pÄ lÀrarnas instÀllningar till rörelse. VÄrt resultat visade att det fanns olika instÀllningar bland lÀrarna.

Idag utsÀtter vi vÄra kroppar för ett stresspÄslag som vi inte Àr skapta att klara av, kronisk stress. Stress kan vara en positiv faktor nÀr vi ska prestera, men nÀr kraven blir för höga fÄr kroppen ingen ÄterhÀmtning vilket kan orsaka bÄde fysisk- och psykisk skada. Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgot förhÄllande mellan upplevd stressnivÄ och nivÄn av fysisk aktivitet hos vuxna. Alla deltagare bar en plomberad pedometer under fyra dygn, antal steg lÀstes av den fjÀrde dagen av undersökningsledaren. EnkÀten Depression, Anxiety and Stress Scale (DASS) anvÀndes i en svensk förkortad översÀttning.

Bakgrund: Typ 2-diabetes Àr ett stort hÀlsoproblem över vÀrlden och den sjukdom som just nu ökar kraftigast. Fysisk aktivitet Àr viktig för det allmÀnna vÀlbefinnandet samt i behandlingen av och för att förhindra uppkomsten av typ 2-diabetes med god motivation och kunskap och stöd finns det fÄ hinder för att utöva fysisk aktivitet pÄ rÀtt personlig nivÄ. Diabetessjuksköterskan har en viktig roll i diabetesvÄrden för patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur diabetessjuksköterskan inom primÀrvÄrden ser pÄ sin roll vid rÄdgivning av fysisk aktivitet till typ 2-diabetiker. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med intervjuer av nio diabetessjuksköterskor i mellersta Sverige.

Introduktion/bakgrund: Att fysisk aktivitet Àr en del av ett hÀlsosamt liv Àr det sÀkert mÄnga mÀnniskor som Àr överrens om. MÄnga studier som har bedrivits inom omrÄdet pekar pÄ att fysisk aktivitet Àr viktigt för att förebygga skador av olika karaktÀr. Dessa skador kan vara av bÄde fysisk och psykologisk karaktÀr. Fysisk aktivitet har Àven visat sig ha en positiv effekt pÄ mÀnniskor i rehabilitering. Beroende pÄ skadans karaktÀr sÄ finns det möjlighet att behandla problemet med fysisk aktivitet, istÀllet för att bara se till den medicinska behandlingen som ofta fÄr mycket utrymme i behandlingsstrategin.

Övervikt och fetma Ă€r idag ett stort problem i Sverige och kan leda till en rad hĂ€lsorelaterade sjukdomar. En av anledningarna Ă€r att mĂ€nniskor idag lever ett alldeles för stillasittande liv. För att minska riskerna att drabbas av vĂ€lfĂ€rdssjukdomar har fysisk aktivitet visat sig vara en bra metod. Fysisk aktivitet tillsammans med en god kosthĂ„llning kan ytterligare förstĂ€rka chanserna till att upprĂ€tthĂ„lla en god hĂ€lsa.För att komma tillrĂ€tta med problemet i Sverige sĂ„ har folkhĂ€lsan fĂ„tt en tydlig roll i samhĂ€llspolitiken. Tydliga mĂ„l om hur arbetet med den svenska folkhĂ€lsan ska förbĂ€ttras har utformats.

Fysisk aktivitet Àr en viktig friskfaktor och fysisk inaktivitet Àr en stor riskfaktor för ohÀlsa. Fysisk aktivitet innebÀr allt ifrÄn friluftsliv till styrketrÀning. God muskelstyrka Àr viktigt att ha under hela livet. Syfte: Syftet med denna studie var att jÀmföra fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva kvinnliga ungdomars muskelstyrka och fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva manliga ungdomars muskelstyrka. Metod: Fysiska styrketester genomfördes pÄ övre och nedre extremitet samt bÄlen.

En stor del av dagens sjukskrivningar beror pÄ psykisk ohÀlsa och fysisk inaktivitet och har blivit ett folkhÀlsoproblem. Stress beror av relationen mellan individ och miljö, dÀr individens sjÀlvuppfattning och verklighetsupplevelse Àr av betydelse för upprÀtthÄllandet av vÀlbefinnande. Stress uppkommer av flera olika orsaker, stressorer, vilka skiljer sig mÀnniskor emellan. Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv inverkan bÄde i att förebygga och behandla stress och företagssköterskan kan genom hÀlsorÄdgivning ha en betydande roll för yrkesverksammas fysiska aktivitetsutövande. Syftet med studien var att beskriva den fysiska aktivitetens betydelse för den upplevda stressnivÄn bland anstÀllda inom ett kommunalt energi- och vattenbolag.

Barn blir allt mer stillasittande och som ett led i detta försÀmras deras hÀlsa. DÄ de vistas största delen av dagen i skolan, Àr skolan en betydande arena för att frÀmja barns hÀlsa samt uppmuntra dem till fysisk aktivitet. 2003 infördes tillÀgget i Lpo94, om att skolan skall strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Studiens syfte var dÀrför att undersöka om fyra pedagoger följer tillÀgget. Delsyfte var att ta reda pÄ deras uppfattning om huruvida de följer lÀroplanstillÀgget.

Fysisk aktivitet pÄ recept har uppmÀrksammats mer och mer under senare Är i Sverige. Hittills har man inte funnit ett sÀtt att implementera det pÄ utan olika modeller har vuxit fram lokalt. Eftersom det Àr en relativt ny företeelse har man inte hunnit utvÀrdera i nÄgon större utstrÀckning. För att fÄ följsamhet till fysisk aktivitet pÄ recept krÀvs att patienten har motivation och kunskap att genomföra det. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att undersöka hur fysisk aktivitet pÄ recept fungerar och pÄ vilket sÀtt jag som sjuksköterska kan anvÀnda mig av det för att patienten ska anta en aktivare livsstil i framtiden.

Bakgrund: Fysisk aktivitet bidrar till ökad livslÀngd och höjd livskvalitet, och spelar en viktig roll för Àldre personer nÀr det gÀller att behÄlla sin hÀlsa. Det fanns ett flertal barriÀrer mot att kunna vara fysiskt aktiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hemtjÀnstpersonalens uppfattning om Àldres personers barriÀrer mot och möjligheter till att vara fysisk aktivitet ? en intervjustudie. Metod: Kvalitativ metod anvÀndes och fem intervjuer genomfördes med personal i hemtjÀnsten.

Syfte: Att utvĂ€rdera om samband finns mellan fysisk aktivitet, som antas öka muskelmassan och dĂ€rmed Ă€ven den fettfria massan, och basalmetabolismen hos barn i Ă„ldern 10-13 Ă„r med övervikt.Metod: En kvantitativ, deskriptiv korrelationsstudie utfördes. 24 barn som remitterats frĂ„n Överviktsenheten till Enheten för klinisk nutrition och metabolism vid Akademiska sjukhuset i Uppsala för utredning av övervikt inkluderades i studien. Relevant data hĂ€mtades frĂ„n deltagarnas patientjournaler och vĂ€rden pĂ„ den fysiska aktivitetsnivĂ„n (PAL) berĂ€knades. Efter sammanstĂ€llning av data delades deltagarna in i tvĂ„ grupper efter fysisk aktivitetsnivĂ„ varpĂ„ statistiska analyser utfördes.Resultat: Resultaten i utförd studie pĂ„visade inga statistiskt signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och basalmetabolism eller mellan andelen fettfri massa och basalmetabolism hos överviktiga barn i Ă„ldern 10-13 Ă„r. NĂ„gon statistisk signifikant skillnad i basalmetabolism eller andelen fettfri massa beroende pĂ„ fysisk aktivitetsnivĂ„ fanns heller inte i den undersökta gruppen.Slutsats: I utförd studie kunde inga statistiskt signifikanta samband eller skillnader pĂ„visas.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om pedagoger kÀnner till Àndringen i skollagen Är 2003, som innebÀr att skolan skall strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Vi vill ocksÄ undersöka om pedagogerna lever upp till detta mÄl och hur de i sÄ fall anvÀnder sig utav fysisk aktivitet under skoldagen.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Vad gör pedagoger för konkreta fysiska aktiviteter med eleverna?? Hur lever pedagoger upp till lÀroplanen och elevers behov av fysisk aktivitet under skoldagen?? Ser vi nÄgra skillnader eller likheter mellan tvÄ kommuner, Eksjö och Hjo?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort en enkÀtstudie bland pedagoger som arbetar i skolan, frÄn förskoleklass och upp till Ärskurs sex i kommunerna Eksjö och Hjo.Resultatet av studien visar pÄ att pedagoger i bÄda kommunerna anvÀnder sig av fysisk aktivitet trots att inte alla kÀnner till Àndringen i skollagen. Vid de kortare avbrotten som varar mellan fem till tio minuter sker oftast den fysiska aktiviteten inomhus. Vid de lÀngre avbrotten, cirka 30 minuter, erbjuder pedagogerna den fysiska aktiviteten utomhus.

Bakgrund:Antalet Àldre i dagens befolkning ökar kraftigt. Flera biopsykosociala faktorer anses pÄverka Àldres fysiska aktivitetsnivÄ. Fysioterapeuten arbetar hÀlsofrÀmjande med Àldre frÀmst genom att befrÀmja fysisk aktivitet.Syfte:Att ur ett biopsykosocialt perspektiv beskriva hemmaboende Àldres upplevelse av vilka faktorer som har betydelse för deras fysiska aktivitetsnivÄ. Vidare Àr syftet att beskriva hur Àldre upplever att en fysioterapeut kan understödja deras fysiska aktivitet.Metod:En kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats anvÀndes. Ett ÀndamÄlsenligt bekvÀmlighetsurval gav fem deltagare ?80 Är.

Bakgrund och problem: Svenska universitet och högskolor har ett, av staten, givet spelrum vad gÀller utformning av utbildningar. Det finns centrala riktlinjer för hur utbildningen bör se ut men det Àr upp till varje enskilt lÀrosÀte att tolka de övergripande mÄl som finns. Ett cent-ralt begrepp, tÀtt kopplat till detta, Àr genomströmning dÄ denna ofta anvÀnds som indikator pÄ resultatet av utbildningen. Hur lÀrosÀtena vÀljer att hantera de av staten givna incitamenten gör att utformningen av utbildningen kan variera genom att de, för genomströmningen, pÄver-kande designelementen hanteras pÄ olika sÀtt. Detta har lett oss fram till följande frÄgestÀll-ning: Finns det en korrelation mellan designelement och genomströmning pÄ grundkur-ser i redovisning? Syfte: Att testa och analysera korrelationer mellan identifierade designelement och genom-strömningen pÄ kurser i grundlÀggande externredovisning samt grundlÀggande ekonomistyr-ning eller motsvarande pÄ civilekonomprogram alternativt kandidatprogram inom ekonomi i Sverige.

Studien behandlar hur individers uppfattningar formuleras kring fysisk aktivitet jÀmfört med sunda kostvanor, en kunskap som Àr en viktig byggsten inom det tvÀrvetenskapliga omrÄdet Kost och friskvÄrd. Dessa livsstilsfaktorer, som ingÄr som förÀndringsmÄl i den svenska folkhÀlsopolitiken och som har en stor betydelse för hÀlsan och förebyggande av vÀlfÀrdssjukdomar, kan i hög grad pÄverkas av individen sjÀlv. Den fysiska aktiviteten avtar med Äldern och dÀrför behövs förebyggande insatser för att minska den fysiska inaktiviteten hos vuxna. Pensioneringen Àr ett avgörande skede och dÀrför Àr individer 45-64 Är en viktig grupp att pÄverka. Studien fokuserade dÀrför pÄ denna Äldersgrupps uppfattningar inklusive en analys av drivkrafterna för ett förÀndrat beteende vad avsÄg ökad fysisk aktivitet.Fokusgruppsintervjuer anvÀndes som metod.Resultatet visade pÄ en bred och nyanserad bild av uppfattningar.