Detta examensarbete har utförts som en del av högskoleingenjörsutbildningen Industriell organisation och ekonomi vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Rapporten är skriven på uppdrag av Kinnarps Production AB i Jönköping som är en del av Kinnarpskoncernen. Företaget erbjuder inredningslösningar för kontor och offentliga miljöer och är idag Europas tredje största tillverkare av kontorsmöbler. Produktionen i Jönköping består främst av plåt- och stålbearbetning.Enheten i Jönköping har investerat i en ny monteringslina inom produktionen. Där den nya monteringslinan ska placeras sker i nuläget montering av stolarna Yin och Jig.

SAMMANFATTNINGUppsatsen baserar sig på en enkätundersökning som syftar till att undersöka hur lärares arbetstillfredsställelse påverkas av de arbetsförhållanden som råder för lärarna på deras Arbetsplatser. Läraryrket är intressant bland annat av den orsaken att det skett många förändringar inom skolans verksamhet i och med övergången till målstyrning, en förändring som fått konsekvenser för lärarna inte minst i form av ett utökat ansvar och mer delaktighet i de skolorganisatoriska frågorna. Undersökningen har gjorts inom Sunne kommun och omfattar samtliga grundskolelärare 1-6 samt fritidspedagoger som är verksamma i både förskolan och grundskolan. Totalt besvarades 79 enkäter av anställda lärare och pedagoger i kommunen där studien utfördes under två veckor i slutet av november 2004. Kategorin som ingår i undersökningen är de som då var tillsvidareanställda grundskolelärare samt fritidspedagoger och som inte på ett eller annat sätt var långtidsfrånvarande.

Syftet med denna studie är att studera utvecklingstendenser för det framtida ledarskapet som en konsekvens av den omfattande generationsväxlingen mellan 40- och 80-talister, som sker i svenskt arbetsliv idag. Studien har sökt svar på hur dagens chefer uppfattar de nya medarbetarna och hur de tar tillvara och utvecklar sitt humankapital för att hantera en sådan förändring. Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ metod. Vi har under insamlingen av det empiriska materialet parallellt arbetat med att samla in teori och därmed har vi använt oss av en abduktiv metodSlutsats: Med utgångspunkt i vårt teoretiska ramverk och vårt empiriska material kan vi utläsa att generationsväxlingen kommer att ställa krav på ett förändrat ledarskap. Det svenska ledarskapet har sedan länge präglats av medbestämmande och delaktighet.

Det pågår ständigt förändringar i samhällsstrukturen som får effekter på många olika nivåer. Det har skett en övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och till kunskapssamhälle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmån för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lämnat efter sig stora landsarealer som är välförsedd med infrastruktur. På många platser runt om är det idag vanligt att mark i staden blir tillgänglig på grund av industrins strukturomvandlingar.

Uppsala passerade år 2011 gränsen för vad som i Sverige räknas som en storstad ? 200 000 invånare. Staden växer i en snabb takt och förväntas fortsätta göra så under en längre tid framöver. Under de kommande 40 åren spås en tillväxt på ungefär 50 procent av dagens befolkning. Västra Boländerna, idag ett lågbyggt småindustri- och verkstadsområde, ligger endast ett stenkast från Uppsalas nyutvecklade Resecentrum och inte mycket längre från den mest centrala delen av stadskärnan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en stadsdelsomvandling av den västra delen av Boländerna kan vara en del i Uppsalas hållbara utveckling. Litteraturstudier, studier av referensprojekt samt ett undersökande skissarbete har resulterat i ett visionsprogram och ett visionsförslag för hur Västra Boländerna kan utvecklas till en grön och socialt hållbar stadsdel som tillåts växa på höjden. Området undersöktes med SWOT-analys samt indelades i mindre karaktärsområden baserat på befintliga strukturer och framtida potentiell utveckling.

Den här uppsatsen syftar till att ge en förståelse för rekryteringskonsulters syn på jämställdhet och deras roll i arbetet för jämställdhet. Studien fokuserar på rekryteringar av ingenjörer till stål- och verkstadsindustrin. Frågeställningarna som besvaras är: ?Vilken utbildning har rekryterare i jämställdhetsfrågor??, ?Vilka direktiv får rekryteringskonsulter från kundföretaget??, ?Vilken inställning har rekryterare till jämställdhet?? och ?Hur ser rekryterare på sina möjligheter att bidra till en mer jämställd stål- och verkstadsindustri??.Tidigare forskning på området finns bland annat inom projektet JämVäxt vid Karlstad universitet inom vilket den här uppsatsen skrivits. Vår teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhället är könssegregerat och vilka inställningar individer och företag kan ha till genusfrågan.

Den här uppsatsen syftar till att ge en förståelse för rekryteringskonsulters syn på jämställdhet och deras roll i arbetet för jämställdhet. Studien fokuserar på rekryteringar av ingenjörer till stål- och verkstadsindustrin. Frågeställningarna som besvaras är: ?Vilken utbildning har rekryterare i jämställdhetsfrågor??, ?Vilka direktiv får rekryteringskonsulter från kundföretaget??, ?Vilken inställning har rekryterare till jämställdhet?? och ?Hur ser rekryterare på sina möjligheter att bidra till en mer jämställd stål- och verkstadsindustri??.Tidigare forskning på området finns bland annat inom projektet JämVäxt vid Karlstad universitet inom vilket den här uppsatsen skrivits. Vår teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhället är könssegregerat och vilka inställningar individer och företag kan ha till genusfrågan.

Den här uppsatsen syftar till att ge en förståelse för rekryteringskonsulters syn på jämställdhet och deras roll i arbetet för jämställdhet. Studien fokuserar på rekryteringar av ingenjörer till stål- och verkstadsindustrin. Frågeställningarna som besvaras är: ?Vilken utbildning har rekryterare i jämställdhetsfrågor??, ?Vilka direktiv får rekryteringskonsulter från kundföretaget??, ?Vilken inställning har rekryterare till jämställdhet?? och ?Hur ser rekryterare på sina möjligheter att bidra till en mer jämställd stål- och verkstadsindustri??.Tidigare forskning på området finns bland annat inom projektet JämVäxt vid Karlstad universitet inom vilket den här uppsatsen skrivits. Vår teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhället är könssegregerat och vilka inställningar individer och företag kan ha till genusfrågan.

I dagens samhälle möter vi ständigt ledares behov av att öka sin kompetens när det gäller att hantera kritiska situationer inom den offentliga sektorn. Bristande kompetens hos ledarna drabbar inte bara dem själva utan även medarbetarna. Många uttalar sig om att det bristfälliga ledarskapet i den offentliga sektorn ger upphov till rekryteringssvårigheter, hög sjukfrånvaro, ineffektivitet, kvalitetsproblem, resursbrist och brist på kompetens. Även forskningsartiklar visar att det är högre sjukfrånvaro pga. dåliga ledare och det illustreras dagligen i dagspress och nyhetsförmedlingar.I vår kultur saknar vi metoder att hantera problemet med dåligt ledarskap.

BAKGRUND:Utvecklingsprojekt startas kontinuerligt upp inom skolan med avsikt att höja personalenskompetens och utveckla verksamheten. Vi ville undersöka hur personalen uppfattar ettutvecklingsprojekt inom matematik och om det uppfyller de intentioner som avses. Våruppfattning är att lärare känner behov av kompetenshöjning, men samtidigt kan upplevautvecklingsprojekt betungande och bli ytterligare en uppgift som läggs till allt annat. Dessauppfattningar grundar sig på egna erfarenheter som verksamma lärare och genomutbildningspraktik. Vi antog att det skulle finnas delar av projektet som enligt lärare skullevara positiva och verkningsfulla och att vissa delar i mindre omfattning skulle göra det,liksom att det kunde finnas skillnader i detta mellan olika lärarkategorier.SYFTE:Syftet med undersökningen var att belysa hur lärare som medverkar i ett kommunaltutvecklingsprojekt inom matematik ser på detta projekt.

Svensk mjölkproduktion har under de senaste decennierna genomgått stora strukturförändringar. Det totala antalet mjölkgårdar har minskat, samtidigt som antalet större mjölkgårdar ökat. Antalet stora mjölkkobesättningar förväntas dessutom fortsätta öka. Mjölkgårdar har under de senaste decennierna blivit mer tekniskt utrustade, men trots detta upplever lantbrukare och anställda besvär i rörelseorganen. Forskning visar att mjölkningsarbetet är en av de mest betungande arbetsuppgifterna i mjölkproduktionen.

Kontroll och övervakning i arbetslivet har ökat i samband med utvecklingen av informationsteknologin. Tidigare forskning om kontroll och övervakning visar att en för påträngande övervakning kan leda till motstånd. Det finns även forskning som visar att det går inte att på förhand avgöra hur de anställda kommer att påverkas av kontroll och övervakning.Den här studien kommer att undersöka och beskriva teknologiska kontroll- och övervakningssystem ur de anställdas perspektiv på en hemtjänst och en kundtjänst. Två olika Arbetsplatser och branscher har att studerats för att få ett bredare empiriskt underlag. Genom intervjuer med de anställda undersöks upplevelserna av kontroll och övervakning, samt hur det påverkar arbetet.

AB Perstorps Persienn är ett mindre företag i solskyddsbranschen. Deras omsättning har ökat stadigt under flera år och de är nu nära en kapacitetsgräns. Informationssystemet som har funnits på företaget har varit ett lösbladssystem där ett lösblad med information cirkulerar genom hela verksamheten och dess processer.Detta examensarbete består av två, i tiden åtskiljda, delar. I sin helhet handlar det om verksamhetsutveckling på AB Perstorps Persienn. Den första delen är just en förundersökning för ett utvecklingsprojekt som involverar effektivisering och att upphandla ett nytt standardsystem till verksamheten.

I dagens högkonjunktur råder brist på utbildad personal inom speciella kompetensområden som byggarbetare. Det har även blivit svårare att få tag på material. Undersökningar visar även att byggindustrin halkat efter produktivitetsmässigt jämfört med andra industrier. Med detta som bakgrund är logistik idag ett hett ämnesområde i byggbranschen. Genom att effektivisera logistiken kan en rad fördelar uppnås. Syftet med detta projekt är att studera hur det går att effektivisera logistiken på byggArbetsplatserna.

I dagens högkonjunktur råder brist på utbildad personal inom speciella kompetensområden som byggarbetare. Det har även blivit svårare att få tag på material. Undersökningar visar även att byggindustrin halkat efter produktivitetsmässigt jämfört med andra industrier. Med detta som bakgrund är logistik idag ett hett ämnesområde i byggbranschen. Genom att effektivisera logistiken kan en rad fördelar uppnås.