Syftet med studien var att undersöka hur handläggare på försäkringskassan ser på den utsatthet som de själva utsätts för i sin yrkesroll i form av myndighetsutövning kontra hot. För att uppnå syftet har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag med hjälp av en hermeneutisk ansats har tolkat resultatet. Totalt genomförde jag fyra stycken intervjuer med handläggare på försäkringskassan, där syftet var att få ta del av deras egen syn på sin arbetssituation. Resultaten visar att handläggarna generellt känner sig trygga i sin roll och att myndighetsutövningen eller rädsla för hot inte är någonting som påverkar deras dagliga arbete. De säger sig ha en distans mellan arbetet och det personliga, och uppger sig inte ha några svårigheter att kombinera dessa två.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesområde har förändrats mycket under de senaste decennierna. Detta gäller även arbetsmiljön på sjukhus och andra vårdinstanser. Ökade effektiviseringskrav, ett minskat inflytande för personalen och splittrade arbetsuppgifter är vanligt förekommande på många Arbetsplatser idag. Till följd av detta är sjuksköterskor en riskgrupp när det kommer till att drabbas av så kallad negativ stress. Syfte: Att beskriva faktorer i det dagliga arbetet som kan leda till negativ stress hos sjuksköterskan.  Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 13 stycken vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och åtta kvantitativa.

Friskvårdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, är ett alltmer vanligt sätt för arbetsgivare att försöka påverka sina anställdas hälsa. Vad som visar sig på många Arbetsplatser är dock det låga utnyttjandet av friskvårdstimmarna. Många undersöker hur man på bästa sätt motiverar människor till nya livsstilsvanor, men vems är egentligen ansvaret att friskvårdstimmarna utnyttjas? Syftet med den här studien var att undersöka hur några anställda på Livgardet ? ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anställda tre timmar friskvård varje vecka ? uppfattar friskvårdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hälsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att få fram de anställdas uppfattningar.

Syfte: Att undersöka på vilket sätt postpartum depression identifieras hos nyblivna föräldrar och på vilket sätt screening med EPDS och påföljande stödjande samtal tillämpas av distriktssköterskor tjänstgörande på BVC i Uppsala län.Metod: Samtliga 98 distriktssköterskor som arbetar med BVC i Uppsala län inkluderades i enkätstudien. Svarsfrekvens utgjorde 60%. Enkäten bestod av 35 frågor.Resultat: Studien fann att EPDS-användning bland BVC-sjuksköterskor var hög, 51 av 59 använde EPDS och visade, bland de som hade besvarat enkäten, att det fanns en signifikant skillnad mellan EPDS-användning och vilken kommun distriktssköterskor arbetade i, och att det fanns ett signifikant samband mellan EPDS-användning och erhållen utbildning. Det fanns inget signifikant samband mellan EPDS-användning och tillgång till handledning. Riktlinjer för screening fanns på de flesta Arbetsplatser, dock enbart för svensktalande mödrar.

I denna C-uppsats studerar vi, utifrån ett sociologiskt perspektiv, vilka de organiserade ritualerna är, vilka funktioner dessa ritualer kan ha samt vilken betydelse ritualerna har för medarbetarens gemenskap och tillhörighet på arbetsplatsen. Detta gör vi genom att undersöka medarbetares känsloupplevelser i samband med ritualer på Arbetsplatser. Utifrån en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört tio intervjuer med anställda på olika företag för att samla in det empiriska materialet. Trice och Beyers Ritual Taxonomi samt Collins teori om Interaktions ritualer och Emotionell energi har används för att förklara och ge en djupare förståelse för ritualer och medarbetarnas känsloupplevelser i samband med ritualer på arbetsplatsen. I resultatet presenteras tre klassificeringar av ritualer som organisationer anordnar vilka i sin tur ger upphov till känsloupplevelser som beskrivs av medarbetarna.

Inom de flesta branscher finns det yrken som få utomstående känner till. När det kommer till modeindustrin så är mönsterkonstruktör ett sådant yrke. Mönsterkonstruktören är den som från en platt skiss skapar plaggets tredimensionella form och får det att passa på en kropp.Jag har utifrån Bourdieus fältteori undersökt hur det är att arbeta som mönsterkonstruktör. Materialet består av fem semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma mönsterkonstruktörer som genomförts i Göteborg och Stockholm under november 2014. Utifrån dessa har jag försökt ge svar på hur de själva ser på sin yrkesroll och hur de uppfattar att andra på arbetsplatsen ser dem och deras roll.Min analys består av tre delar där olika aspekter av yrket och yrkeslivet står i fokus.

Inledning:Det är väl få människor som har kunnat undgå att på något sätt bli indragen i en konflikt. Framförallt gäller nog detta människor som dagligen arbetar i organiserat på Arbetsplatser, Där ska många viljor mötas och förenas till en helhet för att nå de aktuella organisationernas uppsatta mål. Under vår utbildning så har det inte getts så stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter är. Detta väckte vårt intresse gällande konsultverksamhet inom ämnet.Syfte:Syftet med denna undersökning är att studera hur några inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med åtta stycken män och kvinnor som alla jobbar med någon form av konsultverksamhet beträffande konflikthantering. Det vi har grundat vår studie på är fenomenologi.

Byggproduktionen är, på grund av sina invecklade arbetsmoment och dynamiska Arbetsplatser, drabbad av svåra informations- och kommunikationsproblem. Veidekke Sverige AB använder sig av virtuellt byggandet (VDC) för att lösa dessa hinder i utförandet av sina projekt. VDC tillämpar flera olika informations- och kommunikationstekniker (ICT) och har visat sig vara lönsamt vid projektering. Under projektering med VDC samlas alla beslutsbehöriga parter i ett interaktivt rum där information förmedlas snabbt och effektiv med hjälp av olika visualiseringstekniker. Då VDC saknar liknande arbetsmetoder som kan tillämpas i produktionen, används fortfarande traditionella informations- och kommunikationsprinciper.Genom ett samarbete med Veidekke implementerades ett ICT-program i ett bostadsprojekt för att undersöka hur dess funktioner påverkade de rådande informations- och kommunikations-problem.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett kraftigt ökande hälsoproblem i världen. Att kunna bemöta och förstå patienter som har övervikt eller fetma är därför väsentligt för sjuksköterskor. Sjuksköterskorna bör kunna bemöta och ge råd gällande alternativa behandlingar som oftast involverar förändring av livsstil och vanor hos patienten. Syfte: Syftet var att studera hur sjuksköterskor bemöter patienter som har övervikt och fetma. Metod: Studien grundar sig på ett kvalitativt synsätt av hur sjuksköterskor bemöter patienter med övervikt och fetma.

Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare upplever ledarskapets betydelse för deras arbets- tillfredställelse. Studien ansluter sig till Bernin, Nyberg & Theorell (2005) definition gällande arbets- tillfredställelsen, vilket innebär att medarbetarna har förutsättningar för att få god kontroll, delaktighet och autonomi i arbetet som bidrar med intellektuell stimulans, en ledare som skapar god och tydlig struktur samt visar omtanke om sina anställda. Den metod som använts för insamling av empiri var halvstrukturerade intervjuer. Slutresultaten i denna studie visade sig ha likheter med tidigare forskning inom detta ämnesområde. Bland annat är delaktighet, engagemang och meningsfullhet är tre nyckelbegrepp i denna studies resultat av empiri, vilket bekräftar teorin av den tidigare forskning som representeras av Wolven (2000).

I princip strävar alla Arbetsplatser efter att skapa en mångfald med olika demografiska egenskaper bland sin personal. Tittar man bland platsannonser är det ofta arbetsgivaren skriver att de välkomnar sökande med olika demografiska egenskaper, detta för att skapa en blandning av olikheter bland sin personal. Anledningen till att man vill ha mångfald bland sin personal skiljer sig säkert åt mellan företagen, men vi tror att de flesta är överrens om att olikheter gör att företaget får fler infallsvinklar på hur saker kan utföras, vilket också kan skapa mer kreativitet. Men hur ser det då ut i butiker? Kan och vill man även i butiker skapa en heterogen arbetsstyrka utifrån demografiska egenskaper?I vår uppsats har vi intervjuat fyra butikschefer för att försöka ta reda på vad dessa butikschefer har för uppfattning angående heterogena personalstyrkor.

Inledning:Det är väl få människor som har kunnat undgå att på något sätt bli indragen i en konflikt. Framförallt gäller nog detta människor som dagligen arbetar i organiserat på Arbetsplatser, Där ska många viljor mötas och förenas till en helhet för att nå de aktuella organisationernas uppsatta mål. Under vår utbildning så har det inte getts så stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter är. Detta väckte vårt intresse gällande konsultverksamhet inom ämnet.Syfte:Syftet med denna undersökning är att studera hur några inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med åtta stycken män och kvinnor som alla jobbar med någon form av konsultverksamhet beträffande konflikthantering. Det vi har grundat vår studie på är fenomenologi.

Syftet med undersökningen var att analysera de anställdas behov och upplevda möjligheter till individuell utveckling inom deras arbetssituation vid Luleå Kommuns Äldrevårdsomsorg, samt att ge Luleå Kommun rekommendationer för hur de kan erbjuda individuell utveckling på ett kostnadseffektivt sätt. Undersökningen delar upp begreppet individuell utveckling i personlig utveckling och kompetensutveckling. Maslow?s behovshierarki, Alderfer?s ERG-Teori och Herzberg?s tvåfaktorteori utgör större delen av det teoretiska ramverket som undersökningen är baserad på och ligger till grund för enkäten och analyserandet av dess resultat. Undersökningsgruppen bestod av 243 anställda, ingrupperade efter hur de svarat i den tidigare medarbetarenkäten från Luleå Kommun hösten 2003, till en positiv och en negativ grupp (de som ansåg till en högre grad att de hade möjlighet till individuell utveckling och de som ej ansåg detta).

Studiens syfte är att undersöka utsatta ungdomar som har haft stora svårigheter med inträdet på arbetsmarknaden och därför behövt socialtjänstens stöd. Fokus ligger på de ungas berättelser i ett tillbakablickande perspektiv och hur de har upplevt vägen in i arbetslivet. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet:? Vad upplever ungdomarna kan ha hindrat deras inträde i arbetslivet?? Vad upplever ungdomarna kan ha bidragit till deras inträde i arbetslivet?? Vad upplever ungdomarna att arbete tillför dem? Utifrån en kvalitativ ansats inhämtades empirin genom intervjuer gjorda med fem ungdomar. Materialet analyserades därefter med hjälp av två olika perspektiv av social exklusion som kompletterades med hjälp av begreppen socialiseringsprocess samt kommunikation och relation.

Människors ohälsa på den svenska arbetsmarknaden är något som under senaste tid flitigt debatterats i media. Denna uppsats vill undersöka hur intresset för hälsa inom en kommunal förvaltning ser ut. Studien tar sig an problematiken utifrån två aspekter, dels utifrån ett synsätt som utgår från ett politiskt och arbetsledningshåll, vad styr att de väljer att arbeta med friskvård för sina anställda. Dels utifrån ett synsät som lägger fokus på arbetstagarna, varför väljer dessa människor att delta respektive avstå från förvaltningens friskvårdsaktiviteter. Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka vilka sociala faktorer som påverkar politiker och arbetsledningens handlande i arbetet med friskvård för de anställda, samt att även undersöka vilka sociala faktorer som gör att de anställda deltar respektive avstår från förvaltningens friskvårdssatsning.