Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande på kontor där arbetet innebär att de dagligen använde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjälp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet från studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av IKT än respondenter som inte upplever höga krav och låg kontroll när de använder IKT. Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anställdas känsla av delaktighet och möjlighet till att styra över användningen samt inlärning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd på Arbetsplatsen påverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid användning av IKT skulle vara av intresse..

SammanfattningVår undersökning handlar vad de anställda inom en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats sersom viktiga faktorer inom den individuella lönesättningsprocessen. I linje med vad tidigare forskning inomområdet kommit fram till visar vårt resultat att de anställda på den mansdominerade och kvinnodomineradeArbetsplatsen värderar skilda faktorer som viktiga vid lönesättningsprocessen.Bakgrund:Lönen är ett ämne som belysts från flera olika forskningsområden. Mycket av detta kan bero på att den såhårt kan kopplas till dagens arbetsliv. Begreppet lönearbete ligger här helt i linje med forskningen påområdet och påtalar det mer kapitalistiska förhållningssättet att separera produktionen från hushållet. Settfrån dagens perspektiv är det av betydelse att få en förståelse för hur de enskilda arbetstagarna ser på dekontinuerliga lönesamtalen och hur deras förutsättningar till förändringar i löneanspråk och slutgiltig lön tarform.

Humor är något som varit viktigt för människan genom historien. Den för med sig välbefinnande och välmående. Upplevelsen av humor är ofta förknippat med en persons livserfarenheter och uppväxt. I en vårdrelation där det råder obalans i makten är det speciellt viktigt att tänka på hur man skämtar, samt om vad man skämtar med patienten. Syftet med denna studie är att beskriva hur humor används och dess betydelse på Arbetsplatsen mellan vårdpersonal samt i omvårdnadssituationer mellan sjuksköterskor och patienter.

Arbetet har utförts på Ejendals AB i Leksand. Syftet var att ta reda på vilken inverkan stötdämpning i skor har på användaren och hur man ska anpassa stötdämpningen efter användaren. Genom intervjuer, enkäter och litteratur har kunskap om ämnet samlats in. I nästa steg genomfördes ett test på Clas Ohlsons centrallager i Insjön. 21 personer fick testa ett antal olika skor från Ejendals sortiment.

I dagens stressiga och ständigt föränderliga arbetsliv är det av stor vikt att främja en hälsosam arbetsplats. Forskning har visat att arbetstrivsel har en betydande effekt på människors upplevda hälsa och indikerar också att det är vissa faktorer på Arbetsplatsen som är extra viktiga för arbetstrivsel och välmående, som tex kommunikation, delaktighet, ledarskap, socialt stöd och fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall det finns ett samband mellan hög arbetstrivsel och hög självuppskattad hälsa. Undersökningen gjordes med hjälp av 62 anställda på ett företag som placerat sig på topp 10 listan över Sveriges bästa arbetsplatser 2013. Med hjälp av två självuppskattningsenkäter, SHIS & WEMS, mättes de anställdas upplevda hälsa samt den upplevda arbetstrivseln och sambandet dem emellan analyserades.

Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelser av genomförd lyftkörkortsutbildning och deras upplevelse i användningen av mekaniska lyftar i dagliga arbetet.Metod: Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med arton personer, som är yrkesverksamma inom hemvården eller på vårdboende och genomfört lyftkörkortsutbildningen i Örebro kommun. Dessa personer intervjuades angående sina upplevelser. Resultat: Det som upplevdes positivt i lyftkörkortsutbildningen var att få prova patientens roll i en lyftsituation. Flera i vårdpersonalen upplevde även att utbildningen var innehållsmässigt tillräcklig för att klara deras vardagliga arbete. Det som anses kunna utveckla lyftkörkortsutbildningen enligt vårdpersonalen är att lära sig om patientbemötande i en lyftsituation.

Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förväntningar på den specialistutbildadesjuksköterskan från övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkätstudie utförd på två öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.Ändå uppger samtliga respondenter att det är viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor på Arbetsplatsen. Nästa alla förväntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens än den grundutbildade. Den ökade kompetens somförväntades gällde psykiatriska sjukdomar/diagnoser samt läkemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osäkerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns både utifrån och frånsjuksköterskan själv.Slutsats: För att särskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kännedomen om skillnaderna klargöras menar författarna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur människor upplevde det ökade kravet på tillgänglighet till sitt arbete. Med den nya informationstekniken, såsom Internet, mobiltelefon, e-mail, bärbara datorer m.m. har gränsen mellan arbete och fritid minskat. Arbetstagare behöver i dagens samhälle inte längre befinna sig på sitt kontor utan kan, med hjälp av informationstekniken, arbeta hemma, på resor etc. Teorier menar att det är individen själv som måste strukturera sitt arbete, för att få balans mellan arbete och fritid.

Studiens syfte är att undersöka arbetsmotivation och motivationsfaktorer hos anställda med korttidskontrakt på ett företag som arbetar med sådana praktiker. De formulerade frågeställningarna är: Hur anser anställda med korttidskontrakt att deras arbetsmotivation påverkas av de osäkra arbetsförhållandena? Vilka motivationsfaktorer är viktiga för dem? Vilka strategier har de för att motivera sig? Empirin bygger på intervjuer genomförda med 6 respondenter på ett företag som utgör typfallet för studien. Den teoretiska referensramen består av Deci och Ryans definition av inre och yttre motivation och Herzbergs tvåfaktorsteori. Tidigare framforskade resultat med koppling till nämnda teorier har legat till grund för databearbetningen.Ur resultatet kan utläsas att anställda med osäkra arbetsvillkor motiveras av givande arbetsuppgifter, att genom sitt jobb ha möjlighet att hjälpa andra människor.

Vårdatmosfär är ett komplext fenomen som är avgörande för hur vårdtagare och vårdpersonal kommer att trivas på en vårdenhet. Det finns en mängd studier gjorda vad gäller vårdatmosfär men de saknas studier som beskriver helheten. Syftet med studien var att sammanställa kunskapen om faktorer som bidrar till en god vårdatmosfär. En systematisk litteraturöversikt gjordes där kvalitativa, kvantitativa och översiktsartiklar integrerades. Resultatet baserades på en analys av 20 artiklar bestående av tre dimensioner: delaktighet, relationen till vårdpersonal, fysisk miljö samt 12 faktorer som påverkar dessa.

Miljön är viktig för människans aktivitetsutförande och ett område där arbetsterapeuten kan göra nytta med sin specifika kunskap. Syftet med den här studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet själva upplever sin psykosociala arbetsmiljö och om en eventuell förändring skulle påverka deras arbetsförmåga. Syftet var även att studera hur deras upplevda psykosociala arbetsmiljö påverkade deras arbetsförmåga enligt Karasek & Theorells krav- kontroll- stödmodell. För att besvara studiens syfte gjordes en enkätundersökning bland kommunanställda arbetsterapeuter där de fick besvara frågor som handlade om krav, kontroll och stöd. Resultatet visade att respondenterna upplevde en god psykosocial arbetsmiljö och efter det att resultatet analyserats enligt krav- kontroll- stöd modellen visade det att arbetsterapeuterna befann sig i den bästa kombinationen för att ha en bra arbetsförmåga.

Syftet med studien var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sin första tid i yrket utifrån känslor, tankar, stöd och bemötande. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fyra informanter som arbetat på Gävle sjukhus mellan 6-18 månader. Resultatet redovisades utifrån studiens frågeställningar och visade att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde många olika känslor och tankar inför sin nya yrkesroll. Känslor såsom rädsla, nervositet och förväntan var några exempel. Stödet och bemötandet från andra sjuksköterskor och närmaste chef var övervägande bra, medan bemötandet från under-sköterskor och läkare upplevdes som mindre bra.

Kommunikation är viktigt för att människor ska kunna arbeta tillsammans. På Arbetsplatsen är det viktigt att kunna utbyta erfarenheter, fråga om oklarheter, fördela och delegera uppgifter samt diskutera med medarbetarna. Men kommunikationen fungerar inte perfekt. Det finns många störningar som gör att kommunikationen inte alltid blir bra. När dessutom några av medarbetarna finns på distans, vad händer då med kommunikationen? Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för vilka störningar som finns i kommunikationsprocessen, samt när och varför de uppstår.

Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av sin yrkesroll och vad som ingår i uppdraget. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från tre olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via strukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom under intervjuerna redovisas utifrån tre kategorier och ett tema: Att utvecklas i yrkesrollen och i teamarbetet trots avsaknaden av tydliga styrdokument om uppdraget. Kategorierna som framkom var: Yrkesroll, teamarbete och distriktssköterskans uppdrag.  Distriktssköterskorna upplevde sin yrkesroll som ett brett, fritt och ett varierande yrke med många möjligheter att utvecklas i.

Tydligt framstår det att dagens företag arbetar allt mer efter ett projektorienterat arbetssätt. Framväxten av de kreativa företagen som nu tar större marknadsandelar, använder sig av denna arbetsform, vilket gör denna uppsats viktig i förståelsen och hanteringen av deras situation.Uppsatsens syfte är att med hjälp av tidigare forskningsunderlag från både Professor Amabile och Engwall, med varsitt forskarlag, försöka förstå och kartlägga de viktigaste faktorer som dessa företag idag ställs inför gällande deras kreativa förmågor. En syntesmodell framtogs av författarna som vidare förklaras och undersöks på djupet via tio stycken semistrukturerade intervjuer. De delar som valdes till syntesmodellen var; arbetsplatsklimat och erkännande, självstyrt eller tydliga direktiv, utmaning och tidsresurser. Intervjuer gjordes på designbyrån Ergonomidesign och reklambyrån Klirr Stockholm AB. Med hjälp av undersökningen och teorier kunde författarna komma fram till att de utvalda faktorerna tydligt visade sig på företagen och utan tvekan påverkade de anställda i olika utsträckning.