Arbetsmotivation är något som intresserat forskare i alla tider. Trots att det bedrivits en ihärdig forskning kring detta har forskarna inte på ett slutgiltigt sätt kunnat definiera hur Arbetsmotivation kan mätas. Det man ändå tycks vara eniga om är att Arbetsmotivation inte kan mätas direkt, utan mätningen måste göras genom att man använder olika variabler som indikerar Arbetsmotivation. Sådana variabler som engagemang och arbetstillfredsställelse har ofta använts men det finns en del som anser att dessa inte lämpar sig för mätning av Arbetsmotivation. Denna magisteruppsats belyser hur bankanställdas motivation påverkas av kundorienterade förändringar i en av Sveriges storbanker.

Syftet med studien var att undersöka om anställdas Arbetsmotivation och arbetsrelaterad identitet påverkades av kön och utbildningsnivå. Studien genomfördes genom att anställda på ett industriföretag i Gävleborg fick besvara en enkät. De mätinstrument som användes var Basic Need Satisfaction at Work Scale som mäter Arbetsmotivation (autonomi, kompetens, samhörighet) och tre delmått för att mäta organisations-, professions- och arbetsgruppsidentitet. Totalt deltog 88 personer i undersökningen. Resultatet visade att det förelåg signifikanta skillnader i autonomi och kompetens relaterat till utbildningsnivå samt i professionsidentitet relaterat till utbildningsnivå.

SammanfattningTitel: Högt i tak - En studie om intern marknadsföring och Arbetsmotivation inom fastighetsmäklarbranschenSyfte & forskningsfråga: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur anställdas Arbetsmotivation influeras av intern marknadsföring. Vi vill med utgångspunkt i fastighetsmäklarbranschen, analysera, kartlägga och lyfta fram hur anställdas Arbetsmotivation påverkas av: den interna kommunikationen, interna relationer samt digitaliseringens utveckling. Utifrån denna uppsats syfte, formulerades följande forskningsfråga: Hur kan intern marknadsföring användas som ett verktyg för att påverka anställdas Arbetsmotivation?Metod: Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod då vi var intresserade av bakomliggande faktorer och åsikter av respondenterna samtidigt som vi ville skapa en djupare förståelse kring forskningsområdet. Vidare blev ansatsen av induktiv karaktär då vi efter bästa förmåga ville angripa studien utan att vara helt styrda av tidigare forskning.

Studiens syfte är att undersöka Arbetsmotivation och motivationsfaktorer hos anställda med korttidskontrakt på ett företag som arbetar med sådana praktiker. De formulerade frågeställningarna är: Hur anser anställda med korttidskontrakt att deras Arbetsmotivation påverkas av de osäkra arbetsförhållandena? Vilka motivationsfaktorer är viktiga för dem? Vilka strategier har de för att motivera sig? Empirin bygger på intervjuer genomförda med 6 respondenter på ett företag som utgör typfallet för studien. Den teoretiska referensramen består av Deci och Ryans definition av inre och yttre motivation och Herzbergs tvåfaktorsteori. Tidigare framforskade resultat med koppling till nämnda teorier har legat till grund för databearbetningen.Ur resultatet kan utläsas att anställda med osäkra arbetsvillkor motiveras av givande arbetsuppgifter, att genom sitt jobb ha möjlighet att hjälpa andra människor.

På alla arbetsplatser behövs motivation för både chef och medarbetare för att arbetet ska engagera och öka effektiviteten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som individer i chefsposition anser påverkade anställdas Arbetsmotivation, och mer specifikt vad chefer gör för att motivera sina anställda. Sju intervjuer genomfördes med personer i chefsposition inom olika branscher. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. I analysen framkom ett antal teman som cheferna ansågs öka medarbetares motivation i vardagsarbetet, såsom kompetensutveckling, lön, ledarens, roll, återkoppling och delaktighet.

Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstå hur ledarskap och organisationskultur påverkar medarbetarnas Arbetsmotivation. Undersökningens frågeställning är följande; Hur utövas ledarskapet i en bestämd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur påverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas Arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgår ifrån är hermeneutiken och det empiriska materialet är insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en Arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprätthåller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet..

Syftet är att med en fallstudie analysera projektarbete inom en enhet på Teliasonera AB med avseende på Arbetsmotivation bland medarbetare inom organisationsförändringar. Vi analyserar även om medarbetare inom enheten upplever skillnader mellan internt respektive externt ledarskap inom projektarbete när det kommer till att genomföra aktiviteter som skapar Arbetsmotivation.Vi har för att kunna få svar på detta genomfört en förstudie av ett förändringsprojekt inom en enhet där organisationsförändringen var att utveckla befintliga rutiner och implementera ett nytt arbetssätt. Detta under ledning av både intern projektledning och externa konsulter med kompetens inom Change Management. Förstudien har inneburit att intervjua en intern projektledare och två processansvariga ledare inom förändringsarbetet där resultatet i samband med teorier varit hypotesgrundande. Genom metodtriangulering har vi i nästa steg insamlat data genom en enkätundersökning hos medarbetare inom enheten som operativt arbetar med implementering av organisationsförändringar.Vårt resultat och slutsats visar att medarbetare inom enheten inte upplever att det finns någon skillnad i den utsträckning som interna och externa ledare genomför aktiviteter som har en påverkan på Arbetsmotivationen.Bidraget med denna studie är att försöka se som medarbetare uppfattar skillnader mellan interna respektive externa ledare och deras förmågor att skapa Arbetsmotivation hos medarbetare inom organisationsförändringar..

 Syftet med studien var att undersöka hur inre motivation och arbetstillfredsställelse är relaterat till hög respektive låg personalomsättning och vad som är viktigt i valet att stanna på sin arbetsplats.  Studien genomfördes som en enkätundersökning på två kommunala förvaltningar, varav en hade hög personalomsättning och en hade låg personalomsättning. Enkäten var uppdelad i tre delar med sammanlagt 49 frågor och besvarades av totalt 249 personer. De mätinstrument som användes var BNS (Basic Need Satisfaction at work Scale) som mäter inre Arbetsmotivation utifrån SDT (Self-Determination Theory) och MSQ (Minnesota Satisfaction Questionnaire) som mäter inre och yttre arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att förvaltningen med hög personalomsättning hade högre yttre arbetstillfredsställelse än förvaltningen med låg personalomsättning. .

Syftet med studien var att undersöka inre Arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse genom att se vilket motivationsbehov och vilken typ av arbetstillfredsställelse som skattades högst. Syftet var även att undersöka vilka motivationsbehov som bäst predicerar inre och yttre arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes inom äldreomsorgenen i en mindre kommun i Sverige. 80 personer deltog i studien som genomfördes som en enkätundersökning. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Basic Need of Satisfaction at work Scale (BNS).

Utgångspunkten för studien är fenomenet Arbetsmotivation med inriktning påomvårdnadspersonalen inom äldreomsorgen. Arbetsmotivation hos personal kan leda tilleffektiviseringar och förbättringar i produktivitet. Att värna om personalensArbetsmotivation är därav en ytterst strategiskt resursfråga. Äldreomsorgen utgör en mycket viktig del av vårt svenska välfärdssystem och är ett väldebatterat ämne i samhället. De största bekymmersområdena berör bristen på tillgång på vård och omsorg, minskande ekonomiska resurser samt dalande kvalité på den vård som ges.

Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstå hur ledarskap och organisationskultur påverkar medarbetarnas Arbetsmotivation. Undersökningens frågeställning är följande; Hur utövas ledarskapet i en bestämd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur påverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas Arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgår ifrån är hermeneutiken och det empiriska materialet är insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en Arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprätthåller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet..

Förändringar i arbetslivet, som påverkar individers drivkrafter kring Arbetsmotivation, gör det relevant att undersöka hur mätvariabler kan anpassas till ett modernt arbetsliv. Med utgångspunkt i Herzbergs tvåfaktorteori, var syftet att kvantitativt pröva variablerna karriärsutveckling och kvalitet i produkt eller service, kopplat till Arbetsmotivation. Studiens enkät reducerades till 10 items efter utförd faktoranalys, och ytterligare analyser fokuserade på de högsta laddningarna. För karriärsdimensionen (alpha 0,90) var det karriär som viktig del i yrkesval, möjligheter till karriärsutveckling och viljan att stanna i organisationer med möjlighet till avancemang, vilket antyder att den moderne arbetstagaren väljer yrke eller arbetsplats efter karriärsförutsättningar. Kvalitet i prestationer som bidrag till kvalitet i organisationens resultat och strävan efter kvalitetsförbättring av organisationens produkt eller service var mest framträdande i kvalitetsdimensionen (alpha 0,55).

Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstå hur ledarskap och organisationskultur påverkar medarbetarnas Arbetsmotivation. Undersökningens frågeställning är följande; Hur utövas ledarskapet i en bestämd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur påverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas Arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgår ifrån är hermeneutiken och det empiriska materialet är insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en Arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprätthåller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet..

En distinktion görs mellan inre och yttre motivation. Inre motivationframstår när individen agerar därför att det genuint intresserar henne.Yttre motivation framstår när individen agerar för extern belöning.Self-Determination teorin föreskriver att tillsammans ger degrundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens ochrelaterande upphov till inre motivation. Teorin sammankopplarmotivation med personlighetsorienteringar genom tremotivationsstilar: självbestämmande stil, kontrollerande stil ochopersonlig stil. Syftet med studien var att undersöka sambandetmellan en individs inre motivation och individens generellaArbetsmotivation, samt hur psykologiska behov korrelerar med deolika motivationsstilarna. En enkätstudie genomfördes med 87deltagare.

Omsorgen är en viktig del av den svenska välfärden. Svårigheterna finns i låg status och låga löner, vilket arbetet omfattas av. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur personal inom omsorgen av begåvningshandikappade upplever Arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. För genomförandet användes en kvalitativ metod. Tio intervjuer med teoretisk koppling till motivationsteorier genomfördes.