Sök:

Sökresultat:

1526 Uppsatser om Arbetsmiljölagen - Sida 43 av 102

Lex Mercatoria: det nya handelsbruket

År 1989 ratificerade Sverige CISG med ett sĂ€rskilt förbehĂ„ll. DĂ„ svenska avtalslagen betraktas som förĂ„ldrad i jĂ€mförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en revidering av lagen ska aktualiseras, i mĂ„n om att öka effektiviteten pĂ„ den inre marknaden. UniP och PECL, Ă€r andra internationella principer som kan pĂ„verka avtalslagens utveckling, pĂ„ sĂ„ vis att hĂ€nvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av grĂ€nsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, dĂ„ dess frĂ€msta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk pĂ„ kontraktsrĂ€ttens omrĂ„de.

Leker lika bÀst? : En studie om Àldre hbt personers syn pÄ ett hbt anpassat seniorboende

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Fotbollsspelares önskemÄl av och upplevd tillgÄng till medicinsk personal, ur ett spelarperspektiv: en enkÀtstudie

Fotboll Àr den mest populÀra lagsporten vÀrlden över, för nÀrvarande med ungefÀr 200 miljoner spelare. Det finns drygt 200.000 licensierade spelare i Sverige idag. Skaderisken i fotboll har i flera studier berÀknats till ungefÀr 10-35 skador per 1000 speltimmar. Syftet med studien var att undersöka vilken medicinsk personal som manliga fotbollsspelare har och önskar ha tillgÄng till genom sin klubb vid skada, samt om önskemÄlen skiljer sig mellan tvÄ lag pÄ olika nivÄer. Syftet var ocksÄ att undersöka om spelarna sökt medicinsk hjÀlp vid skada under föregÄende sÀsong.

Att bygga ett varumÀrke med hÄllbarhet? : En studie om hur underleverantörer inom byggbranschen bygger varumÀrke

VarumÀrken inom B2B börjar fÄ allt större uppmÀrksamhet bland forskare och företag i takt med att det uppmÀrksammats att varumÀrken har betydelse inom B2B-kontexter. VarumÀrket Àr ett av fÄ sÀtt att differentiera sig pÄ konkurrensintensiva marknader och kan medföra fördelar som en ökad kundlojalitet, premiumpriser och en ökad möjlighet att nÄ nya marknader. Samtidigt Àr forskningen om hur företag inom B2B bygger varumÀrken begrÀnsad. B2B-marknader kÀnnetecknas inte av produkterna utan av köparna som inte uteslutande Àr vinstrivande företag utan Àven kommuner, institutioner och icke- vinstrivande organisationer.I följande studie studeras underleverantörer vilka kÀnnetecknas av dess förmÄga att producera varor och tjÀnster till förmÄn för en köpare och dennes specifikationer. För en underleverantör Àr den grundlÀggande rollen att vara en vÀrdeförmedlare som underlÀttar kundernas vÀrdeskapande.

Missbruket i fokus- en diskursanalys av fyra LVM-utredningar

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur LVM-utredningar Àr skrivna utifrÄn ett klientperspektiv. Vi har studerat hur utredarna framstÀller klienterna och om klienterna fÄr komma till tals i utredningarna. Vi har med kvalitativ diskursanalys som metod studerat fyra skriftliga LVM-utredningar skrivna i en kommun i VÀstsverige. Med stöd av diskursteorin har vi besvarat vÄra frÄgestÀllningar och vÄrt syfte genom att granska utredningarna. Vi har ocksÄ utfört tre intervjuer med tre socialsekreterare i den kommun vi inhÀmtat material frÄn.

Internet och skyddet för yttranden

Uppsatsen huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur lagstiftningen Àr rustad för den tekniska utvecklingen. Arbetet har visat pÄ samspelet mellan grundlag och allmÀn lag som reglerar Internet som kommunikationsform och skyddet för de yttranden som framförs dÀr. Fokusen i arbetet har legat pÄ hur IT-brottslighet förebyggs och motverkas. Sedvanlig juridisk metod, med studier av lag, doktrin, praxis och förarbeten har anvÀnts. Arbetet fick Àven i viss mÄn ett EU- perspektiv dÄ EU-rÀttslig reglering med fokus pÄ informationsteknologin och IT-brott har implementerats i Sverige.

Revisionens legitimitet: En fallstudie om legitimitet ur ett tillvÀxtperspektiv

År 2010 Ă€ndrades lagen om revisionsplikt i Sverige och mĂ„nga företagare har sedan dess valt bort revision. DĂ€refter har det ifrĂ„gasatts hur företag kan uppnĂ„ legitimiteten som intressenter efterfrĂ„gar om redovisningen inte Ă€r reviderad. Syftet med studien var att förklara vilken legitimitet företag, som pĂ„verkas av den fria revisionsplikten, upplever med revision ur ett tillvĂ€xtperspektiv. Företagare har sedan lagĂ€ndringen haft utrymme att ta stĂ€llning till revision, vilket har möjliggjort att detta kunde studeras. För att uppnĂ„ syftet teoretiskt har teorier om revision, legitimitet och tillvĂ€xt studerats.

HÄll kommunikationen ren! : En studie om hur kommunikationen upplevs mellan livsmedelsinspektörer och restaurangÀgare

Livsmedelsinspektörernas arbetsuppgift Àr att kontrollera att lagen om hantering av livsmedel efterföljs av restaurangÀgare. För att göra detta krÀvs ett gott samarbete med en effektiv kommunikation. Syftet med denna studie Àr att analysera hur kommunikationen upplevs mellan livsmedelsinspektörer och restaurangÀgare. Vilka hinder förekommer vid kommunikationen mellan livsmedelsinspektörer och restaurangÀgare samt vad som kan förbÀttras? Den metod som anvÀnds inför denna studie Àr intervjumetodik med analysformen öppna men strukturerade intervjuer.

Hur arbetet inom socialtjÀnsten har förÀndrats efter lagÀndringen, dÀr barn som bevittnat vÄld fÄtt brottsofferstatus och rÀtt till stöd och hjÀlp

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

En studie inom socialt arbete om förhÄllningssÀtt till Àldre med alkoholproblematik

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Dold samÀganderÀtt till fast egendom

Dold samÀganderÀtt till fast egendom Àr en rÀttsfigur som uppkommit genom praxis. Syftet har varit att skapa ett ekonomiskt skydd till den make som inte varit formell köpare. Den make som inte Àr civilrÀttslig Àgare till en fastighet ges möjligheten att bli samÀgare om vissa förutsÀttningar Àr uppfyllda. Fastigheten ska vara köpt för gemensamt bruk och den make som hÀvdar dold samÀganderÀtt ska ha bidragit ekonomiskt till förvÀrvet. Makarna ska Àven ha haft avsikten att Àga egendomen gemensamt, Àr avsikten inte uttryckt har det godtagits en sÄ kallad tyst överenskommelse.

Nya strandskyddslagen 2009 : Ett förstÀrkt skydd för tillgÄngen till stranden, eller utökad privatisering som hotar allemansrÀtten?

I detta arbete har jag gjort en studie pÄ den svenska strandskyddslagen, dess historia, förÀndringarna gjorda under 2009 och om det har blivit förÀndringar i antalet dispenser gjorda efter det. Studien Àr av kvantitative art och baseras pÄ data rörande alla dispenser som blev godkÀnda av alla svenska kommuner mellan 2003-2012. Den kommer Àven att baseras pÄ undersökningar gjorda av NaturvÄrdsverket undersökandes LÀnsstyrelsernas reaktioner pÄ förÀndringarna och dess effekter pÄ dispensprocessen.Mina resultat visade att, medan reaktionerna till lagen var negativa, var resultaten positiva med fÀrre godkÀnda dispenser och fler avslag. DÀremot har vissa kommuner godkÀnt undermÄliga eller felaktiga dispenser och inte visat nÄgot intresse av att förbÀttra dem. Utöver det har det Àven vart en ökning i antalet fritidshus och fritidshusomrÄden vilket kan, i framtiden hota, allmÀnhetens tillgÄng till strÀnderna..

RÀttshjÀlp och rÀttsskydd: en jÀmförelsestudie

Syftet med denna uppsats har varit att utreda konsekvenserna av att rĂ€ttshjĂ€lpen blivit subsidiĂ€r till rĂ€ttsskyddsförsĂ€kringarna. Uppsatsen grundar sig pĂ„ traditionell juridisk metod samt jĂ€mförelser av försĂ€kringsvillkor och statistik. Behovet av rĂ€ttshjĂ€lp har funnits lĂ„ngt tillbaka, dock infördes den första rĂ€ttshjĂ€lpslagen i Sverige först Ă„r 1972. Parallellt med rĂ€ttshjĂ€lpen finns rĂ€ttsskyddsförsĂ€kringar, som ingĂ„r i hemförsĂ€kringen. År 1996 blev rĂ€ttshjĂ€lpslagen subsidiĂ€r vilket betyder att rĂ€ttsskyddsförsĂ€kringen skall anvĂ€ndas i första hand om behov av hjĂ€lp finns.

Svenska statens inköp av finansiell rÄdgivning: Ramavtalsupphandlingen för finansiell rÄdgivning avseende statligt Àgda bolag 2004

This study finds that the Swedish Government has a process for purchasing financial advisory services that is more transaction-oriented than the corresponding process at a Swedish private equity firm. The conclusion is supported by previous research comparing public and private sector purchasing processes. However, the differences between the two purchasing processes are not as significant as one might believe given the fact that the Government, unlike the private equity firm, has to operate under the Public Procurement Act (LOU). The tendency of the Swedish Government to apply a more relationoriented purchasing approach than expected is most likely driven by the fact that this represents the established professional norm for purchasing of professional services in the private sector. As LOU and the professional norm impose contradictory influences on the Swedish Government?s purchasing of financial advisory services, the final outcome depends on which of the two forces that dominate..

HÀktad : FÄnge i ovisshet

I februari 2008 hÀngde sig en man pÄ hÀktet i Mariestad. NÀr mannen antrÀffades av kriminalvÄrdare fick han hÀnga kvar i den strypsnara som han hÀngt sig i. IstÀllet för att lösgöra mannen lÄste kriminalvÄrdarna om honom och tillkallade ambulans. Mannen levde nÀr ambulanspersonalen kom till platsen men omkom senare pÄ sjukhuset. SÄvÀl kriminalvÄrdarnas agerande som den pÄföljande polisutredningen har kritiserats.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->