Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte RÀddningstjÀnstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sÀtt att se pÄ brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet pÄ den enskilde och minskade pÄ sÄ vis myndigheternas skyldigheter och inverkan pÄ brandskyddet; det personliga ansvaret stÀrktes och en ny betoning pÄ att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsÀkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte nÄgon större förÀndring dÄ de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning Àn RÀddningstjÀnstlagen/LSO. Den stora förÀndringen kom hos de företag som har verksamhet dÀr en olycka kan innebÀra fara för allvarliga skador pÄ mÀnniskor och miljö, sÄ kallade 2.4-anlÀggningar. Dessa anlÀggningar har, sedan LSO infördes, fÄtt ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete pÄ arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) Àr en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nÀstan ett sekel och har lÀnge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppÄt 600 skiftanstÀllda och hanterar stora mÀngder brandfarliga och giftiga Àmnen har de en förvÄnansvÀrt lÄg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om Äret och fÀrre Àn 10 % av dem Àr riktiga incidenter.

Denna uppsats ska kartlÀgga och beskriva relationen mellan egna inköpsstrategier och lagen om offentlig upphandling (LOU) inom Försvarsmaktens upphandlingsprocess. VÄr teoretiska referensram och det som behandlar egna inköpsstrategier utgörs av Peter Kraljics (1983) modell. Modellen bygger pÄ fyra stycken faser: klassificering av inköpt material, marknadsanalys, strategisk positionering och utarbetandet av handlingsplaner. För att utreda detta har vi genomfört en fallstudie pÄ Försvarsmaktens Logistik, FMLOG. Vi har intervjuat berörd personal samt behandlat upphandlingar genomförda av FMLOG.Analysen av upphandlingsarbetet och upphandlingarna visar en konflikt i relationen mellan egna inköpsstrategier och LOU.

Statliga regleringar drabbar oftast smÄ företag hÄrdare Àn större företag. Regleringarna införs för att skapa en vÀlfungerande ekonomi och Àr en nödvÀndighet för att ett samhÀlle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsgapet som kan uppstÄ mellan smÄ företag och myndigheter. Studien har sin utgÄngspunkt frÄn lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rÀttvisare konkurrens pÄ marknaden. Skatteverket Àr de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och dÀrför Àr det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien.

Svensk damhockey har de senaste Ären genomgÄtt stora förÀndringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för damer ? Riksserien. Trots de senaste Ärens förÀndringar rÄder det alltjÀmt stora skillnader mellan de Ätta frÀmsta damlagen och sÀsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren.Rapporten Àmnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de Ätta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10.I studien har flera skillnader mellan lagens kunnat skönjas inom de tre huvudomrÄdena. Den frÀmsta slutsatsen som dras Àr att det finns en stark koppling mellan det upplevda föreningsstödet och lagens resultat. Vidare kan vi bland annat konstatera att det rÄder skillnader i antalet personer lagen har att tillgÄ i sina verksamheter samt att hÀlften av lagen inte anser sig ha tillrÀckligt med personer för att kunna bedriva en elitsatsning i daglÀget.

Stora mÀngder livsmedel kastas i onödan och det sker i flera led i distributionsked-jan. FrÄn primÀrproduktion till slutkonsument slÀngs mat av olika anledningar. Det Àr i hemmet mest mat kastats men Àven i tidigare led kastas betydliga mÀngder. I den hÀr studien undersöktes om det finns lagliga hinder som gör att mat kastas i butik eller om det Àr livsmedelsbranschens riktlinjer och rutiner som orsakar svinn. Studien bestod av litteraturstudier samt intervjuer med tvÄ livsmedelsinspektörer och miljöansvarig respektive fÀrskvaruchef frÄn tvÄ olika butiker i Uppsala.

Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd och Lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd ger rÀtt att vÄrda patienter mot deras vilja. I psykiatrisk vÄrd förekommer specifika omvÄrdnadsÄtgÀrder som bÀlteslÀggning, tvÄngsmedicinering och avskiljning. Dessa vÀcker mÄnga kÀnslor och krÀver att sjuksköterskan arbetar med hÀnsyn och respekt. Relationen Àr en central del inom psykiatrisk omvÄrdnad och ska baseras pÄ tillit och empati. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattning om tvÄngsÄtgÀrders inverkan pÄ omvÄrdnadsrelationen.

Statliga regleringar drabbar oftast smÄ företag hÄrdare Àn större företag. Regleringarna införs för att skapa en vÀlfungerande ekonomi och Àr en nödvÀndighet för att ett samhÀlle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsgapet som kan uppstÄ mellan smÄ företag och myndigheter. Studien har sin utgÄngspunkt frÄn lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rÀttvisare konkurrens pÄ marknaden. Skatteverket Àr de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och dÀrför Àr det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien.

tillÀmpas vid en skalbolagsavyttring. Vi har anvÀnt oss av den rÀttdogmatiska metoden vilket innebÀr att vi kommer att tolka gÀllande rÀtt. Införandet av skalbolagsreglerna var till för att förhindra den olagliga handeln av skalbolag. Reglerna pÄverkar en vidkrets av skatteskyldiga och drabbar inte enbart de som genomför en olaglig skalbolagstransaktion. Enligt lag kan skalbolagsreglerna undvikas om det förekommer sÀrskilda skÀl, vad anses vara sÀrskilda skÀl? Vi vill se i vilka situationer undantaget, Àven benÀmnt den sÄ kallade ventilen, kan tillÀmpas.De olika situationer som nÀmns i propositionen 2001/02:165, sÄ som generationsskifte, FoU, utlösen av delÀgare med flera, kan Àven tolkas som sÀrskilda skÀl till nÀr ventilen kan tillÀmpas. Vid bedömning av om ventilen Àr tillÀmpbar genomförs en prövning dÀr skÀlet till avyttringen och köpeskillingens storlek beaktas.

FörmÄnsrÀttslagen förÀndrades per den 1 januari 2004 genom lag 2003:535. Avsikten med lagförÀndringen var att företagsrekonstruktioner skulle underlÀttas, konkurserna skulle bli fÀrre och likabehandlingen av fordringsÀgare vid konkurssituationer skulle öka. Dessutom skulle kreditgivare genomföra bÀttre kreditprövning och kredituppföljning. Företagsinteckning innebÀr att nÀringsidkarens egendom bildar en sÀkerhet för kredit utan att den behöver överlÀmnas till kreditgivaren. FörmÄnsrÀtten för företagsinteckning Àndrades vid införandet av den nya lagen.

Intresset för detta Àmne vÀcktes genom tvÄ massmedialt uppmÀrksammade brottsutredningar dÀr DNA-provtagning spelade en avgörande roll, mordet pÄ Anna Lindh och den sÄ kallade ?Hagamannenutredningen?. Den nya DNA-lagen sÀger att om det finns synnerlig anledning att anta att det Àr för betydelse av utredningen av ett brott fÄr Àven den som inte Àr skÀligen misstÀnkt för brott utsÀttas för provtagning för att underlÀtta identifiering. DÄ det inte krÀvs att personen Àr misstÀnkt i utredningen kan detta ses som inskrÀnkande pÄ dennes privatliv och upplevas krÀnkande. Den nya lagen underlÀttar polisens möjligheter att utreda brott, men frÄgan Àr till vilket pris? För att fÄ svar pÄ bland annat ovanstÄende frÄga har vi studerat lagförslag och motioner för att se hur lagstiftarna resonerat kring införandet av den nya DNA-lagstiftningen.

SammanfattningGenom historien har det, bÄde i Sverige och i andra vÀstlÀnder, hÀnt mycket pÄ det psykiatriska vÄrdomrÄdet. De behandlingsmetoder som stÄtt till buds har vÀxlat, liksom synen pÄ psykiskt sjuka mÀnniskor. Huruvida vÄrden kan anses ha fungerat tillfredstÀllande eller inte har följt utvecklingen i samhÀllet samt den rÄdande synen pÄ psykiskt sjuka och psykisk sjukdom. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den svenska psykiatriska tvÄngsvÄrden kan anses fungera i Sverige idag, men Àven vad det Àr som avgör om den fungerar eller inte. För att kunna förstÄ tankarna bakom den lagstiftning vi har idag i form av lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd, tar uppsatsen upp en kortfattad redogörelse för den historiska utveckling som slutligen ledde fram till denna lagstiftning.

Denna uppsats belyser problematiken inom de tvÄ största myndigheterna: SocialtjÀnsten och Polisen dÄ de ska kommunicera mellan varandra vid hantering av ungdomsbrottslig verksamhet. För att fÄ en bÀttre inblick i hur dessa myndigheter arbetar bör man sÀtta sig in i hur deras verksamheter Àr uppbyggda samt vilka lagar det Àr som styr verksamheterna. Lagarna som mest berör den enskilde ungdomen Àr: Lagen om sÀrskilda bestÀmmelser om unga lagövertrÀdare (LVU), Lagen om unga lagövertrÀdare (LuL) och sekretesslagen (SekrL). I arbetet framhÄlls att polisen Àr en myndighet som inte har nÄgon sekretess gentemot social myndighet, dÄ det gÀller en ung lagövertrÀdare. Med detta menas att polisen framför all fakta som berör den unga lagövertrÀdaren som finns att tillgÄ i utredningen.

Ocker Àr en företeelse som har funnit i alla tider. Redan i bibeln finns uttryckt att det Àr nÄgot förkastligt som inte bör fÄ finnas. DÄ definierades ocker som tagande av rÀnta. Med tiden kom definitionen att Àndras till att innebÀra tagande av oskÀligt hög rÀnta, det vill sÀga överstigande rÀntemaximumet pÄ 6 %. En bestÀmmelse om ett sÄdant maximum togs in i lagen, dÀr den fanns kvar Ànda in i den delvis fortfarande gÀllande lagen frÄn Är 1734.

SammanfattningDen 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten som innebÀr att 72 % av aktiebolagen i Sverige har berörts av den nya lagen. Detta medför till att valmöjligheten för fri revision Àr öppen för privata aktiebolag som underskrider grÀnsvÀrdet. Lagen om frivillig revision har pÄverkat revisorns roll och ansvar samtidigt som sjÀlva yrket har förÀndrats och gÄtt mer mot rÄdgivning. DÀrmed har det blivit viktigt att klargöra nyttan med revision för att kunna visa vÀrdet för smÄföretagare som pÄverkats av den nya lagen.Eftersom det rÄder okunskap om varför vissa smÄföretagare fortsÀtter att ha en revisor och andra inte Àr syftet med studien att undersöka detta samt fÄ indikationer om vilka ?kundnytteaspekter? som de finner med revisionen.

Det har genom den sÄ kallade Sigtunadomen fastslagits att det finns möjlighet för kommuner att stÀlla krav pÄ djurskydd vid offentlig upphandling. Den offentliga sektorn Àr en mycket attraktiv marknad för den svenska produktionen av kött och krav pÄ ett bÀttre djurskydd skulle ge det svenska köttet en möjlighet att konkurrera med importerat kött. Mitt mÄl med arbetet var att fÄ fram ett underlag som kommuner kan anvÀnda sig av för att fÄ möjlighet att stÀlla krav pÄ kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har genom en intervju med utvalda kommuner, som redan jobbar med dessa frÄgor, fÄtt fram ett underlag för en litteraturstudie i Àmnet. I litteraturstudien har jag fördjupat mig i vad som krÀvs för att kunna stÀlla krav pÄ en högre kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har tagit upp lagen om offentlig upphandling, vilka skall- krav som kan stÀllas pÄ djurskydd i upphandlingen samt en jÀmförelse mellan EU:s direktiv för lÀgsta djurskyddskrav vid svinhÄllning och Sveriges djurskyddskrav vid svinuppfödning. Jag kom fram till att det finns möjlighet för kommuner att stÀlla krav pÄ kvalité vid offentlig upphandling av kött och att det finns kommuner som redan arbetar med frÄgan. De intervjuade kommunerna har en andel svenskt kött som ligger mellan 54 ? 82 % och jag kan dÀrmed konstatera att genom att stÀlla krav pÄ djurskydd sÄ ökar det svenska köttets konkurrensförmÄga..