Detta arbete behandlar vÀgledares arbete med att motivera personer med funktionsnedsÀttning att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden. Syftet med arbetet Àr delvis att undersöka vÀgledares kunskaper om de riktlinjer och insatser som finns för att underlÀtta för personer med funktionsnedsÀttning pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr Àven att undersöka hur vÀgledare anvÀnder sig av motivationsteorier och modeller för att motivera personer med funktionsnedsÀttning. VÄra frÄgestÀllningar lyder: ?Vilka arbetsmarknadspolitiska riktlinjer och insatser, för personer med funktionsnedsÀttning, kÀnner de vÀgledare vi intervjuat till? ?Hur arbetar dessa vÀgledare med teorier och metoder för att motivera personer med funktionsnedsÀttning? Vi har anvÀnt oss av teorier som behandlar motivation, till exempel teorin om MI och lösningsfokus.

Den skillnad som finns i sysselsÀttningsgrad mellan svenskar och invandrare pÄ arbetsmarknaden kan förklaras pÄ olika sÀtt. En förklaring Àr att arbetsgivare upplever en osÀkerhet kring invandrares kompetens vilket kan leda till statistisk diskriminering i anstÀllningsförfarandet. Förekomsten av osÀkerhet och statistisk diskriminering var bakgrunden till att Svenskt NÀringsliv 2003 tog initiativ till skapandet av den arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrden prova-pÄ-plats. Denna ÄtgÀrd syftar till att eliminera den osÀkerhet som rör invandrares kompetens och dÀrmed Àven till att förbÀttra integrationen av invandrare pÄ arbetsmarknaden. I syfte att undersöka om ÄtgÀrden verkligen kan förÀndra invandrares situation pÄ arbetsmarknaden till det bÀttre har vi gjort en uppföljning av ÄtgÀrden.

Dagens konkurrensutsatta arbetsmarknad bidrar till att nya krav stÀlls pÄ individen. För att vara attraktiv pÄ arbetsmarknaden krÀvs det att man besitter vissa faktorer för att bli anstÀlld.Man talar om att en person Àr anstÀllningsbar pÄ arbetsmarknaden och om personen har en anstÀllningsbarhet som lÀmpar sig för det utvalda omrÄdet. Idag finns det arbetsmarknadspolitiska program för att fÄ folk anstÀllningsbara, som ligger som uppdrag hos Arbetsförmedlingen. Det som fick oss intresserade av Àmnet var hur manarbetar kring personers anstÀllningsbarhet och med dem som varit ifrÄn arbetsmarknadenunder en lÀngre period. Syftet Àr att undersöka hur förmedlare pÄ Arbetsförmedlingen ser pÄ begreppet anstÀllningsbarhet samt arbetet kring de arbetssökande i fas 1.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur arbetslösa ungdomar som befinner sig i ett ÄtgÀrdsprogram upplever hur skolan och ÄtgÀrdsprogrammen har bidragit med verktyg, information och förberedelser inför ett framtida arbetsliv. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ forskningsfrÄgor: Vad upplever dessa ungdomar att de har fÄtt med sig frÄn skolan i form av arbetslivskunskap? Hur upplever dessa ungdomar att ÄtgÀrdsprogrammen bidrar till att öka deras kunskaper och möjligheter till ett framtida arbetsliv? Den empiriska studien Àr kvalitativ och bestÄr av sammanlagt fem intervjuer. Dessa intervjuer gjordes med fem arbetslösa ungdomar 20- 24 Är som i nulÀget befinner sig i tvÄ olika arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Resultat visar att vÄra informanter upplever att skolan har brustit i att informera och förbereda dem inför ett kommande arbetsliv.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka tvÄ vÀgledares metoder i enskilda samtal med arbetssökande. Den hÀr studien handlar om vÀgledningssamtal inom ett arbetsmarknadspolitiskt projekt. Det valda arbetsmarknadspolitiska projektet Àr Jobbgarantin för ungdomar som Àr ett program som riktar sig till unga arbetslösa. PÄ det utvalda projektet arbetar tvÄ stycken vÀgledare med bland annat enskilda samtal med de unga arbetssökande. Ingen av vÀgledarna Àr utbildade till studie- och yrkesvÀgledare varför jag har försökt ta reda pÄ hur de genomför sina vÀgledningssamtal.

AbstractInledning: År 2010 kom en ny etableringslag för nyanlĂ€nda och det hĂ€lsofrĂ€mjande synsĂ€ttet har idag blivit centralt i utformningen av mĂ„nga etableringsinsatser. MĂ„nga nyanlĂ€nda har en lĂ„ng process framför sig dĂ„ de mĂ„nga gĂ„nger har ett stort bagage med sig frĂ„n krigshĂ€rjade lĂ€nder och mĂ„nga otrevliga minnen och upplevelser.I dag pratas det mycket om hur vi tar tillvara och hur vi tar hand om dem som vi tar emot i Svergie, mĂ„nga synpunkter visar pĂ„ en bristfĂ€llig hantering, dĂ€r stödinsatser inte Ă€r tillrĂ€ckligt anpassade och kunskap förbises. StödĂ„tgĂ€rder som idag erbjuds Ă€r den personliga etableringslotsen och olika arbetsmarknadspolitiska program dĂ€r mentorskap förekommer.Syfte: Syftet med uppsatts Ă€r att belysa vilket stöd mentorerna erbjuder de nyanlĂ€nda och hur mentorerna arbetar med de nyanlĂ€nda.Metod: För att erhĂ„lla kunskap om vilka stödĂ„tgĂ€rder som erbjuds och hur de anvĂ€nds av mentorerna genomförde vi ett antal intervjuer med ombedda yrkesverksamma mentorer. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys.Resultat: Resultatet presenteras utifrĂ„n tre olika huvudkategorier, Att lĂ€gga upp individuella strategier mot mĂ„l, Skapa förutsĂ€ttningar för att ta sig ut i arbetslivet, Skapa förutsĂ€ttningar till personlig utveckling. Mentorerna anvĂ€nde olika strategier för att stötta deltagaren framĂ„t i den aktiva förĂ€ndringsprocessen varav alla Ă€r individuellt anpassade.Konklusion: Mentorerna anvĂ€nde sig av en blandning av mĂ„nga olika teorier, vi kan se likheter i resultatet till Strength modell of Case mangement, Empowerment, och Kasam..

AMA- Arbetsmarknad(AMA) Àr en offentlig organisation inom VÀsterÄs Stad som arbetar med arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder. I ett led att kvalitetssÀkra verksamheten finns planer pÄ att implementera dvs. införa och börja anvÀnda en ny metod för validering av de arbetslösa deltagarnas informella kompetenser. Detta med förhoppningen att det med metoden ska bli lÀttare att fÄnga upp den tysta kunskap som deltagarna besitter men ej har dokumenterad. Syftet med undersökningen Àr att, innan ett beslut om att börja anvÀnda metoden har tagits, undersöka vilka omstÀndigheter som pÄverkar och hindrar implementeringsprocessen.

Arbetslöshet har visats medföra effekter pÄ folkhÀlsan. Arbetslösheten Àr för tillfÀllet stor isamhÀllet och det Àr frÀmst unga som drabbas. Till följd av detta har Tranemo kommun startatprojektet Vita Villan med syfte att frÀmja arbetslösa ungas vÀlmÄende och förbÀttra derasmöjligheter till sysselsÀttning. Det finns mÄnga sÀtt arbeta pÄ dÄ mÀnniskor pÄverkas pÄ olikasÀtt och i olika sammanhang. Sociala faktorer och individens upplevelser inverkar pÄarbetslöshetens konsekvenser.

Föreliggande studie Àr av kvalitativ art och grundar sig pÄ intervjuer med tio arbetssökande ungdomars om deras situation dÀr subjektiva upplevelser framkommit. Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur tio ungdomar upplever den egna situationen som arbetssökande och sin framtidstro. Ungdomarna befinner sig inom den arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrden VÀgvisaren, vilket Àr empirins fÀlt. Bakgrunden belyser vilka effekter det faktum att individen Àr arbetssökande fÄr för vardagslivet. Bakgrunden behandlar ocksÄ de faktorer som försvÄrar ungdomarnas intrÀde pÄ arbetsmarknaden.

Ungdomsarbetslöshet utgör ett problem i dagens samhÀlle som kan medföra allvarliga och varaktiga konsekvenser för den enskilde och samhÀllet, bÄde pÄ kort och pÄ lÄng sikt. Arbetsmarknadspolitiska insatser syftar till att frÀmja ungas etableringsmöjligheter pÄ arbetsmarknaden men kunskapen gÀllande dess resultat och effekter Àr begrÀnsad. UtgÄngen i uppsatsen var dÀrför att fokusera pÄ ungdomar som erhÄllit en anstÀllning efter en tid av arbetslöshet. Syftet var att genom en kvalitativ studie skapa en större förstÄelse för ungdomars erfarenheter av arbetslösheten samt belysa vilket stöd de fick respektive saknade frÄn de arbetsmarknadsinsatser de deltog i. Uppsatsens frÄgestÀllningar var, hur beskriver ungdomarna att deras livssituation pÄverkades av arbetslösheten? Vilka typer av stöd upplever ungdomarna att de fick frÄn arbetsmarknadsinsatserna och hur var stödet till hjÀlp? Finns det nÄgot stöd ungdomarna saknade frÄn insatserna? I sÄ fall vad? Vi anvÀnde en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer för att besvara vÄra forskningsfrÄgor.

Inom vissa yrkesroller kan den psykosociala arbetsmiljön vara sÀrskilt svÄr och ingen dag Àr den andra lik. Ledare av olika slag har i dagens situation mÄnga krav pÄ sig att utföra sitt arbete och att alltid vara antrÀffbara. Att arbeta med att stödja och motivera arbetslösa och socialbi-dragstagare Àr en speciellt svÄr situation att hantera nÀr det gÀller den psykosociala arbetsmil-jön. Syfte med denna undersökning Àr att genom vÄr frÄgestÀllning förstÄ hur den upplevda psykosociala arbetsmiljön Àr hos anstÀllda pÄ en verksamhet som arbetar med mÀnniskor som Àr i stort behov av stöd och uppmuntran. Detta vill vi göra för att utveckla mer kunskap om vad som ligger bakom upplevd arbetssituation ur psykosocial aspekt och dÀrmed kan vi sÄledes sprida kunskapen vidare och ha en förstÄelse för densamma i vÄr framtida yrkesroll.

Föreliggande studie Àr av kvalitativ art och grundar sig pÄ intervjuer med tio arbetssökande ungdomars om deras situation dÀr subjektiva upplevelser framkommit. Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur tio ungdomar upplever den egna situationen som arbetssökande och sin framtidstro. Ungdomarna befinner sig inom den arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrden VÀgvisaren, vilket Àr empirins fÀlt. Bakgrunden belyser vilka effekter det faktum att individen Àr arbetssökande fÄr för vardagslivet. Bakgrunden behandlar ocksÄ de faktorer som försvÄrar ungdomarnas intrÀde pÄ arbetsmarknaden. För att förklara ungdomarnas situation som arbetssökande och styrka analysen har Ziehe's och Giddens teorier om livsplaner, livsstilar och faktorer som leder till Ängest anvÀnts.

Arbetslösheten i Sverige ses som ett samhÀllsproblem dÀr den rÄdande lÄgkonjunkturen och massuppsÀgningar har lett till att arbetslösheten har stigit. Ett vanligt sÀtt att motverka att arbetslöshet uppkommer samt för att lindra dess effekter Àr att olika arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder vidtas. I december 2008 beslutade regeringen om att satsa 1,1 miljarder kronor pÄ en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd i form av jobbcoachning. ArbetsmarknadsÄtgÀrden innebÀr att arbetssökande erbjuds möjlighet till jobbcoachning i syfte att utveckla och förbÀttra sitt arbetssökande för att fortare komma ur arbetslösheten. Syftet med denna studie var att undersöka arbetssökandes upplevelse av jobbcoachning.

I denna uppsats har vi studerat invandrade akademikers erfarenheter av svenskt arbetsliv med bakgrund i den senaste tidens skriverier i medierna om att invandrade akademiker i det svenska samhĂ€llet ofta stĂ„r utan arbete, eller Ă€r överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Vi har i denna studie valt att rikta in oss pĂ„ de invandrade akademiker som vĂ€l har kommit in pĂ„ den svenska arbetsmarknaden. Finns det en anpassningsprocess till det svenska arbetslivet, och hur ser i sĂ„dant fall denna anpassning ut? Uppsatsen bygger pĂ„ tio kvalitativa intervjuer. Åtta av intervjuerna Ă€r gjorda med invandrade akademiker, i huvudsak frĂ„n Iran, och tvĂ„ med företrĂ€dare för arbetsmarknadspolitiska projekt.

LÄngtidsarbetslösa och funktionshindrade tillhör de mest utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden. För att förbÀttra deras situation anordnar Arbetsförmedlingen ÄtgÀrdsprogram dÀr de subventionerar programdeltagarnas löner Ät arbetsgivaren. MÄlet Àr att skapa incitament för arbetsgivarna att anstÀlla samt minska utanförskapet hos de utsatta grupperna. Tidigare forskning visar dock att deltagande i ÄtgÀrdsprogram snarare försvÄrar möjligheterna för de utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr dÀrför att: undersöka hur utbildning samverkar med upplevelser kring inlÄsningsmekanismer och utanförskap i arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Detta görs genom intervjuer med ÄtgÀrdsdeltagare samt med hjÀlp av teorier kring stigmatisering, identitet, avvikande och kapital.