Arbetslösheten Àr ett problem i dagens samhÀlle, och sÀrskilt drabbade Àr ungdomar i Äldrarna 18-24. Sverige har under historiens gÄng arbetat flitigt med arbetsmarknadsÄtgÀrder, sÀrskilt de aktiva ÄtgÀrderna som syftar till att sysselsÀtta, utbilda och utrusta arbetslösa ungdomar för arbetsmarknaden. SödertÀlje har liksom andra storstÀder i Sverige lÀnge kÀmpat mot segregationsproblematiken och den höga arbetslösheten bland ungdomar.Uppsatsen bygger pÄ en komparativ studie baserat pÄ Telge TillvÀxt AB (TTAB) och Klivet. TTAB startades 1 April Är 2010 av Arbetsförmedlingen, SödertÀlje Kommun och nÀringslivet. Det uppsatta mÄlet var "Halverad ungdomsarbetslöshet i SödertÀlje pÄ tre Är".Klivet var ett projektföretag i SödertÀlje som startades med samma ÀndamÄl och varade i tre Är (2004- 2007).

LuleÄ kommun och Arbetsförmedlingen startade kompetensutveckling och lokalt utvecklingsarbete, KUL pÄ landet, för att minska arbetslösheten pÄ landsbygden. Denna undersökning granskade KUL pÄ landets syfte, deltagarnas motivation, utveckling och gruppens betydelse för dessa samt upplevelser som byautvecklingsgrupperna hade av KUL pÄ landet utifrÄn motivationsteorier och arbetsmiljöteorier. Undersökningen kom ocksÄ att inriktas pÄ projektsamordnarnas och arbetsledarens arbetssÀtt. Syftet med KUL pÄ landet visade sig uppfyllas i viss mÄn, sannolikt pÄ grund av projektsamordnarna och arbetsledaren, men Àven gruppen pÄverkade deltagarna positivt. UtvÀrderingen fann att KUL pÄ landet mÄste ses ur ett lÄngsiktigt perspektiv dÄ förÀndringar som utveckling av landsbygdsföretagande inte sker över en dag.

UngdomstjÀnst bestÄr av tvÄ delar: icke avlönat arbete och pÄverkansprogram. I den kommun denna studie Àr utförd i har socialtjÀnsten valt att benÀmna pÄverkansprogram för kriminalitetssamtal. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur ungdomar upplevt dessa samtal och om de förÀndrat sitt sÀtt att tÀnka och sin livsstil som en följd av samtalen. Studiens metod var kvalitativ i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrÄn stÀmplingsteori och kognitiv teori.

MÀnniskor har i alla tider försöka skydda sig mot risker i olika former. Detta Àr nÄgot som Àven gÀller för personer som arbetar. Om en individ blir sjuk, skadad, arbetslös eller liknande vill denne om möjligt uppbÀra nÄgon form av ekonomisk ersÀttning för att klara en period utan den ordinarie lönen. ArbetslöshetsförsÀkringen Àr ett sÄdant ekonomiskt skydd som utnyttjas vid arbetslöshet.Till arbetsmarknadspolitik (AMP) rÀknas vanligen de ekonomisk-politiska insatser som riktas direkt till arbetslösa med syfte att hjÀlpa dessa att erhÄlla arbete, en utbildningsplats eller ekonomisk ersÀttning under tiden som arbetslös. PopulÀrt brukar ÄtgÀrder som syftar till att hjÀlpa mÀnniskor ur arbetslöshet till ett arbete eller en utbildning klassificeras som aktiv AMP, medan ekonomisk ersÀttning till de arbetslösa brukar kallas för passiv AMP.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som Àr det system arbetsförmedlingen anvÀnder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder för personer med nedsatt arbetsförmÄga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat pÄ individens liv pÄ vÀg till arbete, men ocksÄ hur kodningen har pÄverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var alla mÀn mellan 30 och 50 Är och alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet anvÀnde vi oss av Erving Goffmans stigmateori.

Denna uppsats handlar om hur mÀnniskor upplever sin situation nÀr samhÀllets mÄl Àr ett osubventionerat arbete, och samhÀllets medel att nÄ detta mÄl Àr ett arbetsmarknadsstöd. Jag undersökte hur det arbetsmarknadspolitiska programmet ?plusjobb? upplevdes av individen, samt Àven individens attityd gentemot arbetslöshet och vanligt arbete. Plusjobb Àr ett anstÀllningsstöd för lÄngtidsarbetslösa, dÀr den offentligt finansierade verksamheten stÄr som arbetsgivare. Syftet Àr att utveckla personers kompetens och dÀrmed öka personens chans till vanligt jobb i framtiden.

Arbetslivet stÀller allt högre krav pÄ stresstolerans nÀr kraven pÄ flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesomrÄden har hög stresstolerans av naturliga skÀl alltid varit ett grundlÀggande krav. DÄ stresstolerans förefaller mÄngfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav pÄ stresstolerans definierar och kartlÀgger denna egenskap samt vilka metoder de anvÀnder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, rÀddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjÀlp av typbestÀmning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser.

Arbetslösa invandrare Àr en utsatt grupp, som av samhÀllet ibland uppfattas som ett problem. PÄ grund av detta, genomförs arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder för att frÀmja denna mÄlgrupps integrering. VÄrt huvudsyfte med studien, var att undersöka hur en grupp invandrarkvinnor upplevde att delta i ett projekt med syfte att integrera dem i arbetslivet och det svenska samhÀllet. VÄrt fokus lÄg pÄ ett projekt som bedrivs i en mindre kommun i södra Sverige. Vi hade för avsikt att undersöka varför kommunen startade projektet, och varför just kvinnor valdes som mÄlgrupp.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie som handlar om arbetsgruppens upplevelse av att ha plusjobbare tillkomna i sin grupp. Plusjobb Àr ett arbetsmarknadspolitiskt program som strÀcker sig över en tidsbegrÀnsad period och syftar till att integrera lÄngtidsarbetslösa individer i arbetslivet. Undersökningarna i denna studie, som Àr utförda med intervjuer och olika relevanta teorier, pekar pÄ att det finns ett antal variabler som pÄverkar arbetsgruppens upplevelser av plusjobbarens tillkomst. Roll- och gruppteorier sÀtter stor prÀgel pÄ denna studie. Det har visat sig att hur en plusjobbare kommer in i gruppen beror mycket pÄ plusjobbarens personliga egenskaper samt hur vÀl fungerande arbetsgruppen Àr sedan tidigare.

Den hÀr undersökningen syftar till att svara pÄ huruvida arbetsförmedlare anser arbetsförmedlingen som officiell institution behövs. Vidare undersöks arbetsmiljö, stress, stressorer och arbetsförmedlares bedömning av sin egen arbetsinsats. Undersökningen Àr kvantitativ och i form av enkÀt. Studien Àr begrÀnsad till GÀvleborgs lÀn. Undersökningen bygger pÄ 3 enkÀter Arbetsförmedlares syn pÄ sin arbetsinsats (ASSA) samt Percieved Stress Scale (PSS) och Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD).

Denna uppsats undersöker hur deltagare i arbetsmarknadspolitiska program upplever deltagandet och effekten av programmen. Studien riktar sig specifikt mot fas 3 inom jobb- och utvecklingsgarantin, dit individer som varit arbetslösa under flera Ärs tid skrivs in. ProblemomrÄdet omfattas av hur arbetslivets förÀndring leder till komplikationer för individer som Àr arbetslösa. Sju medverkande intervjupersoner deltog i studien, dÀr semi-strukturerade intervjuer anvÀndes. Resultaten visar att deltagarna i programmet upplever att de dagliga aktiviteterna Àr meningsfulla, men att det politiska och byrÄkratiska ramverket leder till försÀmrat vÀlmÄende och hopplöshet.

I Sverige finns av regeringen faststÀllda mÄl om en jÀmstÀlld arbetsmarknad. Trots detta Àr andelen kvinnliga chefer lÄg. Lagar och arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder skapar förutsÀttningar för jÀmstÀlldhet och detta skapar i sin tur förutsÀttningar för detta inom organisationer. Dock finns fortfarande mÄnga strukturella hinder för de kvinnor som vill nÄ höga befattningar. Denna uppsats fokuserar pÄ att utröna vilka faktorer som har pÄverkat tio kvinnor pÄ chefsnivÄ att vÀlja en karriÀr som ledare.

Syftet med studien Àr att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ha tagit emot praktikanterfrÄn arbetsmarknadsprojektet Korta vÀgen. MÄnga utlÀndska akademiker idag gÄr arbetslösatrots att Sverige har en stor efterfrÄgan pÄ kvalificerad arbetskraft. Som en lösning pÄ att försökaÄtgÀrda arbetslösheten hos denna mÄlgrupp har Sverige utformat olika arbetsmarknadsinsatserför att underlÀtta intÄget av utlÀndska akademiker pÄ arbetsmarknaden. Forskning har visat attpraktik Àr den mest fördelaktiga insats som genererats i de arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdersom idag finns. TyvÀrr rÄder hög arbetsbelastning pÄ svenska arbetsplatser vilket gör att mÄngatackar nej till att ta emot praktikanter.

Det rÄder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsÀttningstal mellan inrikes och utrikes födda iSverige. Det finns ett uttalat politiskt mÄl att minska dessa skillnader genom att ökasysselsÀttningen bland invandrare. För att Ästadkomma en sÄdan förÀndring har en rad ÄtgÀrderprövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten Àr varierande. Dennauppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrderna riktade mot invandrare,nÀmligen det sÄ kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare.