LÄngtidsarbetslösa och funktionshindrade tillhör de mest utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden. För att förbÀttra deras situation anordnar Arbetsförmedlingen ÄtgÀrdsprogram dÀr de subventionerar programdeltagarnas löner Ät arbetsgivaren. MÄlet Àr att skapa incitament för arbetsgivarna att anstÀlla samt minska utanförskapet hos de utsatta grupperna. Tidigare forskning visar dock att deltagande i ÄtgÀrdsprogram snarare försvÄrar möjligheterna för de utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr dÀrför att: undersöka hur utbildning samverkar med upplevelser kring inlÄsningsmekanismer och utanförskap i arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Detta görs genom intervjuer med ÄtgÀrdsdeltagare samt med hjÀlp av teorier kring stigmatisering, identitet, avvikande och kapital.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva och analysera informanternas uppfattningar om vilken betydelse skolgÄngen och andra myndighetskontakter haft för deras vuxenliv, sÄvÀl yrkesmÀssigt som i andra avseenden pÄ det privata planet. Skolverket (2013) uttrycker att GymnasiesÀrskolans syfte Àr brett och ska förbereda eleverna för yrkesverksamhet och fortsatta studier. SkolgÄngen skall ocksÄ ge en grogrund för personlig utveckling, samt ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhÀllslivet. Vilken sjÀlvstÀndighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gÀllande yrkesliv?Vilken sjÀlvstÀndighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gÀllande privatliv och fritid?Vilken sjÀlvstÀndighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gÀllande administration och ekonomi?Teori:Studien har en livsvÀrldsfenomenologisk forskningsansats.Metod:Fyra personer som slutade sin skolgÄng i gymnasiesÀrskolan för minst tio Är sedan har intervjuats med stöd av halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer.

Vi har i vÄrt arbete undersökt ett ideellt projekt, New City i Malmö - ett utvecklingspartnerskap som arbetar för att underlÀtta för ungdomars etablering pÄ arbetsmarknaden. Grunden till dess tillkomst ligger i en statlig utredning, som belyser en kategori unga utanför med svÄrigheter att fÄ sina behov tillgodosedda i myndighetskontakter och genom ordinarie arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder. Förslag ges i utredningen till en försöksverksamhet med s.k. navigatorcentra, som New City, som söker upp ungdomarna och ger dem stöd utifrÄn ett helhetsperspektiv pÄ deras situationer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka metoder som anvÀnds inom projektet, jÀmfört med i kommunala arbetsmarknadsÄtgÀrder för ungdomar.

Hartz-reformen inleddes 2003 och förÀndrade mycket i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och systemet för den ekonomiska ersÀttningen vid arbetslöshet stramades till stor del Ät. MÄnga regleringar rörande lÄginkomsttagare skrevs om och hela arbetsmarknaden verkade vÀndas upp och ner. Innan den ekonomiska krisen slog till i Europa var Tyskland ett land med hög arbetslöshet och statistiken sÄg inte alls bra ut. Vid 2005 vÀnde detta, och nÀr mÄnga EU-lÀnder sÄg en kraftig ökning av arbetslösheten fortsatte Tyskland att reducera sin arbetslöshet.I Sverige kan vi se mÄnga förÀndringar som liknar reformen eller syftar till att ÄtgÀrda samma problemomrÄden. Exempel pÄ detta Àr subventioner pÄ vissa grupper av arbetstagare, motverkan av svart husarbete och liknande arbetsmarknadspolitiska program genom arbetsförmedlingsstjÀnster för att hjÀlpa arbetssökande in pÄ marknaden.De mest betydande faktorerna som spelat in i Tysklands höga sysselsÀttning bland ungdomar, Àr till synes en vÀlutvecklad övergÄng mellan skola och arbetsliv samt en kulturell instÀllning och sedvÀnja bland företagarna att stötta ungdomar och leda dem in pÄ arbetsmarknaden.

?The new labour party? A study of the labor-market policy ideas of the Moderata samlingspartiet and their ideological change?Thesis in Political Science (C-level) at Karlstad University byJenny Ljung, Fall 2006Tutor: Susan MartonThe labour-market policy of the Swedish Moderaterna may have undergone changes in the liberal ideology. During the election the year 1991 Moderaterna focused upon questions that concerned the economic growth and the free market. In the election at year 2006 Moderaterna appointed themselves as ?the new labour party? and were called social liberals by several critiques.

Könssegregationen pÄ den svenska arbetsmarknaden Àr stor, av de trettio största yrkena har tre en jÀmn könsfördelning. Brytprojekt Àr en del av det arbetsmarknadspolitiska jÀmstÀlldhetsarbetet med syfte att öka möjligheterna för varje individ att anvÀnda sina resurser oberoende av könstillhörighet. Vi har utfört fyra kvalitativa intervjuer med killar som deltagit i ett brytprojekt. Det aktuella brytprojektet Àr ett samarbete mellan kommunen och den lokala högskolan med syfte att bidra till ökad jÀmstÀlldhet och bredare rekrytering genom att fÄ fler killar intresserade av kvinnodominerade yrkesomrÄden. UtifrÄn detta Àr syftet med studien att undersöka hur killar som deltagit i ett brytprojekt talar om sitt deltagande, samt att studera hur de resonerar kring sina framtida studie- och yrkesval efter deltagandet i projektet.

Ungdomsarbetslöshet Àr problem för den drabbade individen och för samhÀllet. Ungdomarsom hamnar utanför arbetsmarknaden har svÄrare att ta sig tillbaka igen och de risker ett liv i utanförskap med dÄlig ekonomi och försÀmrad psykisk hÀlsa. En stark kÀnsla av sammanhang Àr en skyddsfaktor mot svÄra livshÀndelser sÄsom arbetslöshet. Syftet med studien var att med hjÀlp av Antonovskys (1991) teori om kÀnsla av sammanhang öka kunskapen om huruvida unga vuxnas emotionella vÀlbefinnande pÄverkas av situationen som arbetssökande och inskrivna i det arbetsmarknadspolitiska programmet Jobbgarantin för ungdomar. Vidare Àrsyftet att belysa vilka tankar kring och strategier för framtiden dessa unga vuxna har, och om det gÄr att se en koppling mellan olika förhÄllningssÀtt till framtiden och individens kÀnsla av sammanhang.Detta resulterade i en kvalitativ studie med en fenomenologisk och till viss del deduktivansats.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige Àr en av de högsta i Europa och det finns inga tecken pÄ att nivÄn Àr pÄ vÀg att vÀnda nedÄt. De arbetsmarknadspolitiska reformer som har genomförts kan kritiseras för bristande bidrag till en sÀnkt ungdomsarbetslöshet, exempelvis Àr det endast ett fÄtal av nystartsjobben som leder till fortsatt anstÀllning och den sÀnkta arbetsgivaravgiften för ungdomar medför stora dödviktskostnader. Nystartsjobben, den sÀnkta arbetsgivaravgiften för unga och jobbgarantin för ungdomar bör alla utvÀrderas vidare och genomgÄ förÀndringar. Danmark har en av EU:s lÀgsta ungdomsarbetslöshetssiffror och landets arbetsmarknadsmodell, den sÄ kallade flexicuritymodellen, har uppmÀrksammats internationellt. Modellen underlÀttar för en dynamisk arbetsmarknad och prÀglas av bland annat ett svagt lagligt anstÀllningsskydd.

Arbetslösa ungdomar Àr ett problem i dagens samhÀlle och kunskaperna om de projekt som finns om ungdomsprojektens innehÄll, vilka deltagarna Àr, vilka resultat som uppnÄs och hur de uppnÄs Àr liten. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur ett ungdomsprojekt kan pÄverkar en individ och se vad olika insatser kan ge för effekter och hur denna effekt uppstÄr hos individen. Syftet besvarades genom att finna svar pÄ följande frÄgestÀllningar:? Vad anser de intervjuade före detta deltagare i Green Team varit betydande insatser?? Vilka effekter har dessa insatser haft pÄ deltagarna?? Hur kan det förklaras att insatserna gett de effekter som uppstÄtt? Kvalitativa intervjuer valdes som metod för att svara pÄ frÄgestÀllningarna dÄ det krÀvdes för att fÄ informantens egen upplevelse av sin situation innan, under och efter Green Team. TvÄ före detta deltagare i projektet Green Team intervjuades.

Uppsatsenutgör en utvĂ€rdering av en kommunal arbetsmarknadspolitisk Ă„tgĂ€rd/insatsbenĂ€mnt Personlig Utvecklings TjĂ€nst (PUT- tjĂ€nst, PUT) som riktas tilllĂ„ngtidsarbetslösa och socialbidragsberoende invandrare i Uddevalla kommun.ÅtgĂ€rden/insatsen innebĂ€r att ett visst antal individer erhĂ„llervisstidsanstĂ€llning inom kommunens verksamheter i syfte att bland annat fĂ„arbetslivserfarenhet i Sverige och referenser. Syftet med studien Ă€r attfördjupa förstĂ„elsen för hur nĂ„gra av de som haft PUT- anstĂ€llning upplevdeden. Deras upplevelser av insatsens/anstĂ€llningens pĂ„verkan pĂ„ livssituationenavseende ekonomi, sociala nĂ€tverk och aktiviteter samt upplevelsen avbemötandet pĂ„ PUT- arbetsplatserna stĂ€lls i centrum. SĂ„lunda fokuseras deintervjuades resonemang kring sin livssituation betrĂ€ffande övergĂ„ngen frĂ„nsocialbidragstagande och lĂ„ngtidsarbetslöshet till visstidsanstĂ€llning ochegenförsörjning genom insatsen PUT. Studien undersöker ocksĂ„ huruvida deintervjuade utökat sitt sociala nĂ€tverk till att inkludera fler personer med svenskbakgrund medelst PUT- anstĂ€llningen.