Arbetslösa invandrare Àr en utsatt grupp, som av samhÀllet ibland uppfattas som ett problem. PÄ grund av detta, genomförs arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder för att frÀmja denna mÄlgrupps integrering. VÄrt huvudsyfte med studien, var att undersöka hur en grupp invandrarkvinnor upplevde att delta i ett projekt med syfte att integrera dem i arbetslivet och det svenska samhÀllet. VÄrt fokus lÄg pÄ ett projekt som bedrivs i en mindre kommun i södra Sverige. Vi hade för avsikt att undersöka varför kommunen startade projektet, och varför just kvinnor valdes som mÄlgrupp.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie som handlar om arbetsgruppens upplevelse av att ha plusjobbare tillkomna i sin grupp. Plusjobb Àr ett arbetsmarknadspolitiskt program som strÀcker sig över en tidsbegrÀnsad period och syftar till att integrera lÄngtidsarbetslösa individer i arbetslivet. Undersökningarna i denna studie, som Àr utförda med intervjuer och olika relevanta teorier, pekar pÄ att det finns ett antal variabler som pÄverkar arbetsgruppens upplevelser av plusjobbarens tillkomst. Roll- och gruppteorier sÀtter stor prÀgel pÄ denna studie. Det har visat sig att hur en plusjobbare kommer in i gruppen beror mycket pÄ plusjobbarens personliga egenskaper samt hur vÀl fungerande arbetsgruppen Àr sedan tidigare.

Den hÀr undersökningen syftar till att svara pÄ huruvida arbetsförmedlare anser arbetsförmedlingen som officiell institution behövs. Vidare undersöks arbetsmiljö, stress, stressorer och arbetsförmedlares bedömning av sin egen arbetsinsats. Undersökningen Àr kvantitativ och i form av enkÀt. Studien Àr begrÀnsad till GÀvleborgs lÀn. Undersökningen bygger pÄ 3 enkÀter Arbetsförmedlares syn pÄ sin arbetsinsats (ASSA) samt Percieved Stress Scale (PSS) och Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD).

I Sverige pa?gick under 2013 efterbehandlingsa?tga?rder pa? 1789 fo?rorenade omra?den. Det nationella miljo?ma?let ?giftfri miljo?? har av regeringen angetts som det styrande miljo?- ma?let vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken fo?r fo?rore- ningsspridning i mark fra?n avslutade verksamheter som industrier, va?gar med mera.

Denna uppsats undersöker hur deltagare i arbetsmarknadspolitiska program upplever deltagandet och effekten av programmen. Studien riktar sig specifikt mot fas 3 inom jobb- och utvecklingsgarantin, dit individer som varit arbetslösa under flera Ärs tid skrivs in. ProblemomrÄdet omfattas av hur arbetslivets förÀndring leder till komplikationer för individer som Àr arbetslösa. Sju medverkande intervjupersoner deltog i studien, dÀr semi-strukturerade intervjuer anvÀndes. Resultaten visar att deltagarna i programmet upplever att de dagliga aktiviteterna Àr meningsfulla, men att det politiska och byrÄkratiska ramverket leder till försÀmrat vÀlmÄende och hopplöshet.

I Sverige finns av regeringen faststÀllda mÄl om en jÀmstÀlld arbetsmarknad. Trots detta Àr andelen kvinnliga chefer lÄg. Lagar och arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder skapar förutsÀttningar för jÀmstÀlldhet och detta skapar i sin tur förutsÀttningar för detta inom organisationer. Dock finns fortfarande mÄnga strukturella hinder för de kvinnor som vill nÄ höga befattningar. Denna uppsats fokuserar pÄ att utröna vilka faktorer som har pÄverkat tio kvinnor pÄ chefsnivÄ att vÀlja en karriÀr som ledare.

Syftet med studien Àr att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ha tagit emot praktikanterfrÄn arbetsmarknadsprojektet Korta vÀgen. MÄnga utlÀndska akademiker idag gÄr arbetslösatrots att Sverige har en stor efterfrÄgan pÄ kvalificerad arbetskraft. Som en lösning pÄ att försökaÄtgÀrda arbetslösheten hos denna mÄlgrupp har Sverige utformat olika arbetsmarknadsinsatserför att underlÀtta intÄget av utlÀndska akademiker pÄ arbetsmarknaden. Forskning har visat attpraktik Àr den mest fördelaktiga insats som genererats i de arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdersom idag finns. TyvÀrr rÄder hög arbetsbelastning pÄ svenska arbetsplatser vilket gör att mÄngatackar nej till att ta emot praktikanter.

Det rÄder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsÀttningstal mellan inrikes och utrikes födda iSverige. Det finns ett uttalat politiskt mÄl att minska dessa skillnader genom att ökasysselsÀttningen bland invandrare. För att Ästadkomma en sÄdan förÀndring har en rad ÄtgÀrderprövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten Àr varierande. Dennauppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrderna riktade mot invandrare,nÀmligen det sÄ kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare.

Detta arbete behandlar vÀgledares arbete med att motivera personer med funktionsnedsÀttning att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden. Syftet med arbetet Àr delvis att undersöka vÀgledares kunskaper om de riktlinjer och insatser som finns för att underlÀtta för personer med funktionsnedsÀttning pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr Àven att undersöka hur vÀgledare anvÀnder sig av motivationsteorier och modeller för att motivera personer med funktionsnedsÀttning. VÄra frÄgestÀllningar lyder: ?Vilka arbetsmarknadspolitiska riktlinjer och insatser, för personer med funktionsnedsÀttning, kÀnner de vÀgledare vi intervjuat till? ?Hur arbetar dessa vÀgledare med teorier och metoder för att motivera personer med funktionsnedsÀttning? Vi har anvÀnt oss av teorier som behandlar motivation, till exempel teorin om MI och lösningsfokus.

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.

Den skillnad som finns i sysselsÀttningsgrad mellan svenskar och invandrare pÄ arbetsmarknaden kan förklaras pÄ olika sÀtt. En förklaring Àr att arbetsgivare upplever en osÀkerhet kring invandrares kompetens vilket kan leda till statistisk diskriminering i anstÀllningsförfarandet. Förekomsten av osÀkerhet och statistisk diskriminering var bakgrunden till att Svenskt NÀringsliv 2003 tog initiativ till skapandet av den arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrden prova-pÄ-plats. Denna ÄtgÀrd syftar till att eliminera den osÀkerhet som rör invandrares kompetens och dÀrmed Àven till att förbÀttra integrationen av invandrare pÄ arbetsmarknaden. I syfte att undersöka om ÄtgÀrden verkligen kan förÀndra invandrares situation pÄ arbetsmarknaden till det bÀttre har vi gjort en uppföljning av ÄtgÀrden.

Dagens konkurrensutsatta arbetsmarknad bidrar till att nya krav stÀlls pÄ individen. För att vara attraktiv pÄ arbetsmarknaden krÀvs det att man besitter vissa faktorer för att bli anstÀlld.Man talar om att en person Àr anstÀllningsbar pÄ arbetsmarknaden och om personen har en anstÀllningsbarhet som lÀmpar sig för det utvalda omrÄdet. Idag finns det arbetsmarknadspolitiska program för att fÄ folk anstÀllningsbara, som ligger som uppdrag hos Arbetsförmedlingen. Det som fick oss intresserade av Àmnet var hur manarbetar kring personers anstÀllningsbarhet och med dem som varit ifrÄn arbetsmarknadenunder en lÀngre period. Syftet Àr att undersöka hur förmedlare pÄ Arbetsförmedlingen ser pÄ begreppet anstÀllningsbarhet samt arbetet kring de arbetssökande i fas 1.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur arbetslösa ungdomar som befinner sig i ett ÄtgÀrdsprogram upplever hur skolan och ÄtgÀrdsprogrammen har bidragit med verktyg, information och förberedelser inför ett framtida arbetsliv. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ forskningsfrÄgor: Vad upplever dessa ungdomar att de har fÄtt med sig frÄn skolan i form av arbetslivskunskap? Hur upplever dessa ungdomar att ÄtgÀrdsprogrammen bidrar till att öka deras kunskaper och möjligheter till ett framtida arbetsliv? Den empiriska studien Àr kvalitativ och bestÄr av sammanlagt fem intervjuer. Dessa intervjuer gjordes med fem arbetslösa ungdomar 20- 24 Är som i nulÀget befinner sig i tvÄ olika arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Resultat visar att vÄra informanter upplever att skolan har brustit i att informera och förbereda dem inför ett kommande arbetsliv.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka tvÄ vÀgledares metoder i enskilda samtal med arbetssökande. Den hÀr studien handlar om vÀgledningssamtal inom ett arbetsmarknadspolitiskt projekt. Det valda arbetsmarknadspolitiska projektet Àr Jobbgarantin för ungdomar som Àr ett program som riktar sig till unga arbetslösa. PÄ det utvalda projektet arbetar tvÄ stycken vÀgledare med bland annat enskilda samtal med de unga arbetssökande. Ingen av vÀgledarna Àr utbildade till studie- och yrkesvÀgledare varför jag har försökt ta reda pÄ hur de genomför sina vÀgledningssamtal.