Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

UngdomstjÀnst bestÄr av tvÄ delar: icke avlönat arbete och pÄverkansprogram. I den kommun denna studie Àr utförd i har socialtjÀnsten valt att benÀmna pÄverkansprogram för kriminalitetssamtal. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur ungdomar upplevt dessa samtal och om de förÀndrat sitt sÀtt att tÀnka och sin livsstil som en följd av samtalen. Studiens metod var kvalitativ i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrÄn stÀmplingsteori och kognitiv teori.

MÀnniskor har i alla tider försöka skydda sig mot risker i olika former. Detta Àr nÄgot som Àven gÀller för personer som arbetar. Om en individ blir sjuk, skadad, arbetslös eller liknande vill denne om möjligt uppbÀra nÄgon form av ekonomisk ersÀttning för att klara en period utan den ordinarie lönen. ArbetslöshetsförsÀkringen Àr ett sÄdant ekonomiskt skydd som utnyttjas vid arbetslöshet.Till arbetsmarknadspolitik (AMP) rÀknas vanligen de ekonomisk-politiska insatser som riktas direkt till arbetslösa med syfte att hjÀlpa dessa att erhÄlla arbete, en utbildningsplats eller ekonomisk ersÀttning under tiden som arbetslös. PopulÀrt brukar ÄtgÀrder som syftar till att hjÀlpa mÀnniskor ur arbetslöshet till ett arbete eller en utbildning klassificeras som aktiv AMP, medan ekonomisk ersÀttning till de arbetslösa brukar kallas för passiv AMP.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som Àr det system arbetsförmedlingen anvÀnder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder för personer med nedsatt arbetsförmÄga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat pÄ individens liv pÄ vÀg till arbete, men ocksÄ hur kodningen har pÄverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var alla mÀn mellan 30 och 50 Är och alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet anvÀnde vi oss av Erving Goffmans stigmateori.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Denna uppsats handlar om hur mÀnniskor upplever sin situation nÀr samhÀllets mÄl Àr ett osubventionerat arbete, och samhÀllets medel att nÄ detta mÄl Àr ett arbetsmarknadsstöd. Jag undersökte hur det arbetsmarknadspolitiska programmet ?plusjobb? upplevdes av individen, samt Àven individens attityd gentemot arbetslöshet och vanligt arbete. Plusjobb Àr ett anstÀllningsstöd för lÄngtidsarbetslösa, dÀr den offentligt finansierade verksamheten stÄr som arbetsgivare. Syftet Àr att utveckla personers kompetens och dÀrmed öka personens chans till vanligt jobb i framtiden.

Arbetslivet stÀller allt högre krav pÄ stresstolerans nÀr kraven pÄ flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesomrÄden har hög stresstolerans av naturliga skÀl alltid varit ett grundlÀggande krav. DÄ stresstolerans förefaller mÄngfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav pÄ stresstolerans definierar och kartlÀgger denna egenskap samt vilka metoder de anvÀnder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, rÀddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjÀlp av typbestÀmning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser.