Bakgrund: Rehabiliteringskedjan som infördes första juni 2008 innebar fasta tidsgränser för hur lång tid människor kunde vara sjukskriven. Efter att man uppnått maximal tid i sjukförsäkringen blev man utförsäkrad och fick ett erbjudande att gå ett program hos arbetsförmedlingen som kallas arbetslivsintroduktion. Programmet går ut på att kartlägga individernas arbetsförmåga och undersöka vilka behov av stöd som föreligger för att komma vidare mot Arbetsmarknaden. Efter programmet är det meningen att man ska kunna ta del av arbetsförmedlingens övriga insatser och program. Statistik från arbetsförmedlingen och Försäkringskassan visar dock att det är en ganska stor del som går tillbaka till sjukförsäkringen efteråt och jag ville undersöka vilka möjliga faktorer som påverkar möjligheten för deltagare att komma närmre Arbetsmarknaden efter tiden i programmet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om handläggare som arbetar med arbetslivsintroduktion kunde identifiera några särskilda faktorer eller förutsättningar som avgör om deltagare i programmet går vidare mot Arbetsmarknaden eller går tillbaka till sjukförsäkringen.

Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personersarbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den låga andelenpsykiskt funktionsnedsatta på den reguljära Arbetsmarknaden. Metodensom används i uppsatsen är en kvalitativ metod där intervjuer meddeltagare från den dagliga verksamheten samt med representanter frånföretag genomförts. Analysmetoden som användes är hermeneutik, därdet är den enskilda personens tolkningar som är i centrala samt att sätta indem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade attintervjupersonerna från den dagliga verksamheten hade få antal vänner påfritiden, samt att de vänner som de hade, även hade enfunktionsnedsättning, vilket kan innebära en försvåring att ta sig in på denreguljära Arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen påderas arbetsplatser kan vara stressig vilket försvårar en anställning avfunktionsnedsatta personer.

Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund såsom exempelvis läkare, ingenjörer, jurister, lärare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fått med sig från sina hemländer. Vi vill således se hur deras situation ser ut på den svenska Arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. Därtill vill vi ta reda på informanternas synpunkter på möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesområde. Vi har använt oss utav en kvalitativ metod.Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering på Arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie.

Vi har valt att undersöka den pågående generationsväxling som sker på Arbetsmarknaden, den äldre generationen börjar nu gå i pension och den yngre generationen börjar i allt högre grad röra sig in på arbetsplatserna. Ämnet har länge legat till grund för forskning och det har förutspåtts att de stora pensionsavgångarna skall leda till stor arbetskraftsbrist. Detta är inget som vi ser på dagens arbetsmarknad utan det är istället arbetslösheten bland unga som är det mest framträdande. Forskning om det förmodade generationsskiftet har länge vart aktuellt, men verkar nu börja närma sig i och med att pensionsavgångarna beräknas tillta. Samtidigt som de yngre årskullarna börjar minska i antal.

Den skillnad som finns i sysselsättningsgrad mellan svenskar och invandrare på Arbetsmarknaden kan förklaras på olika sätt. En förklaring är att arbetsgivare upplever en osäkerhet kring invandrares kompetens vilket kan leda till statistisk diskriminering i anställningsförfarandet. Förekomsten av osäkerhet och statistisk diskriminering var bakgrunden till att Svenskt Näringsliv 2003 tog initiativ till skapandet av den arbetsmarknadspolitiska åtgärden prova-på-plats. Denna åtgärd syftar till att eliminera den osäkerhet som rör invandrares kompetens och därmed även till att förbättra integrationen av invandrare på Arbetsmarknaden. I syfte att undersöka om åtgärden verkligen kan förändra invandrares situation på Arbetsmarknaden till det bättre har vi gjort en uppföljning av åtgärden.

Sveriges fackfo?rbund har sedan 2000-talet fo?rlorat medlemmar och allma?nhetens syn pa? fackfo?rbund a?r att de har fo?rlegade arbetssa?tt. Problematiken fo?r fackfo?rbunden a?r att de tvingas fo?ra?ndra sitt arbetssa?tt fo?r att vinna tillbaka medlemmar. Fo?ra?ndringsprocessen har inneburit att nya strategier kunnat anva?ndas fo?r att sta?rka fo?rbundens roll mot na?ringslivet och Arbetsmarknaden.

Bakgrund: Bemanningsbranschen har vuxit väldigt mycket sedan 1990-talets början, då en avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet skedde.Syfte: Att få en överblick över bemanningsbranschens utveckling samt att se vad den har för ställning idag på den informationella Arbetsmarknaden.Utgångspunkter och upplägg: Uppsatsen börjar med en bakgrund och översikt över bemanningsbranschens utveckling sedan tidigt 1990-tal och framåt. Som teoretiska utgångs-punkter används begrepp som nätverkssamhälle, informationell arbetsmarknad, flexibilitet och individualisering. Huvudsaklig metod är fyra semistrukturella intervjuer som gjorts med fyra kvinnliga anställda på fyra olika bemanningsföretag. De teoretiska utgångspunkterna har sedan kopplats till empirin för analys.Slutsatser: Bemanningsbranschen är väl anpassad till den informationella Arbetsmarknaden. Den har en stadig och stabil ställning, finns till för att den behövs och är här för att stanna..

Denna studies syfte är att se på rörlighet på Arbetsmarknaden utifrån ett individperspektiv och hur vägledning kan vara till stöd på individnivå. De frågeställningar arbetet behandlar innefattar sju individers erfarenheter av arbete,vägledning och utbildning. Utifrån dessa faktorer behandlar vi teorier kring rörlighet och matchning till Arbetsmarknaden. Vi har genomfört en litteraturstudie i kombination med en empirisk undersökning med sju kvalitativa intervjuer. De slutsatser vi drar är att vägledning kan påverka individers rörlighet på Arbetsmarknaden och att vägledning kan bidra till att individer matchas till utbildning och arbete.

Vi har valt att undersöka den pågående generationsväxling som sker på Arbetsmarknaden, den äldre generationen börjar nu gå i pension och den yngre generationen börjar i allt högre grad röra sig in på arbetsplatserna. Ämnet har länge legat till grund för forskning och det har förutspåtts att de stora pensionsavgångarna skall leda till stor arbetskraftsbrist. Detta är inget som vi ser på dagens arbetsmarknad utan det är istället arbetslösheten bland unga som är det mest framträdande. Forskning om det förmodade generationsskiftet har länge vart aktuellt, men verkar nu börja närma sig i och med att pensionsavgångarna beräknas tillta. Samtidigt som de yngre årskullarna börjar minska i antal.

Högskoleutbildade individer möter idag en arbetsmarknad med ständiga omställningar, en arbetsmarknad som på detta vis utgör en oförutsebar och otrygg framtid för många ur denna samhällsgrupp. Kvinnor som vid avslutade studier och inträde till Arbetsmarknaden hunnit komma upp i barnafödande ålder anses löpa större risk för arbetslöshet och deltidsarbete. För att få en mer verklighetsnära bild av fenomenet bestämde jag mig för att skriva min C-uppsats inom detta ämnesområde. Studieobjekten består av sex högskoleutbildade, nyutexaminerade kvinnor i åldrarna 25 till 35 och den tillämpade datainsamlingsmetoden är intervjuer. Syftet med studien är att genom tolkningar av dessa kvinnors berättelser upptäcka om det kan urskiljas några mönster som kan indikera på att dessa kvinnor, p g a sitt kön, sin ålder och sociala position har haft det tufft, jämfört med män generellt, att etablera sig på Arbetsmarknaden.

Syftet med uppsatsen är att belysa invandrade akademikers svårigheter på den svenska Arbetsmarknaden och empirin består av sex intervjuer; varav fem arbetsförmedlare och en introduktionsförmedlare. Frågeställningen lyder: Vilka hinder finns och hur ser situationen ut på den svenska Arbetsmarknaden för invandrade akademiker?Jag använder mig av empirin som består av intervjuer och belyser den med teorier, varav den övergripande teoribildningen är Erving Goffmans teori i boken Stigma - Den avvikandes roll och identitet. Bakgrunden till uppsatsen är statistik från integrationsverket som visar på att sysselsättningsgraden för inrikes födda ligger på 75 % medan den för utrikes födda ligger på 59 %. Statistiken visar även att invandrare, även de med akademisk utbildning, ofta hänvisas till vissa branscher, som industri och vårdyrken, och även till lågbetalda arbeten.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter på vägen mot svenska Arbetsmarknaden. Vi har också velat påvisa vilka vägar och strategier som kan ge framgångsrika resultat. Genom våra intervjudeltagares erfarenheter har vi fått fram vad de tycker kan förbättras för att göra Arbetsmarknaden mer tillgänglig. Vårt mål med undersökningen har varit att fokusera på positiva resultat, då vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete. Vi har i bakgrundsavsnittet visat på hur sysselsättningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som är bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare på den svenska Arbetsmarknaden.

Den demografiska utvecklingen resulterar i en generationsväxlingsproblematik för Sveriges regioner. Problematiken bottnar i stora åldersavgångar och en ny generation arbetskraft som inte lyckas etablera sig på Arbetsmarknaden i önskad tid. Lundgren (2000) konstaterar att om inte åtgärder vidtas på såväl central som regional nivå kommer en stagnation ske på Arbetsmarknaden vilket i förlängningen kommer att hota välfärden. De områden som identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av de demografiska förändringarna är (1) Förstärka integrationen av utlandsfödda och tillgripande av arbetskraftsinvandring inom bristyrken, (2) motverka den förtida utslagningen från Arbetsmarknaden, (3) öka kvinnors deltagande på Arbetsmarknaden och (4) etablering av unga på Arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka tre Svenska regioners (Gotland, Dalarna och Norrbottens län) arbete med generationsväxling genom att besvara följande frågeställningar: ?Har regionerna tillsatt insatser för att främja en god generationsväxling? Vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? ?Har regionerna vidtagit åtgärder för att främja ett ökat arbetskraftsdeltagande inom de fyra kärnområden som har identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av demografiska förändringar? Om så är fallet - vilka likheter respektive skillnader kan urskiljas? Då syftet är undersökning av rådande fenomen föreligger en fallstudie som grund för studiens metod.

Mycket forskning har bedrivits om könslöneskillnader på Arbetsmarknaden, så väl i Sverige som internationellt. Att kvinnor generellt sett har lägre lön än män är ett välkänt faktum och det har framförts en rad teorier till orsaken. Det har dock inte genomförts lika många studier rörande löneförmåner och detta har heller inte studerats på ett nordiskt material under senare år. Resultat ifrån nordisk forskning som genomfördes på data från år 1989 tyder på att könslönegapet riskerar att underskattas om löneförmåner inte inkluderas i lönemätningen. Dock indikerar forskningsresultat från USA snarare att könslöneskillnader överskattas om löneförmåner ej inkluderas i analysen.

Bland de som invandrar till och försöker bosätta sig i Sverige, finns en stor grupp människor som är välutbildade redan i sitt hemland. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera dessas, invandrade akademikers, upplevelser på väg in på den svenska Arbetsmarknaden, samt att ta reda på vad invandrade akademiker önskar för stöd i detta. Jag har använt mig av kvalitativ undersökningsmetod och genomfört semistrukturerade intervjuer med sju invandrade akademiker. Resultatet analyserades utifrån Donald E. Supers ?minicycle?, en del av livsregnbågeteorin, rollkonflikt och rollförlust, samt Pierre Bourdieus begrepp kapital. Flytten till Sverige medförde en ?minicycle? i invandrade akademikers karriärutveckling.