The right to non-discrimination is a fundamental part of human rights. Sweden has enacted legislation which prohibits employers from discriminating or harassing employees and job seekers. Swedish authorities also receive a substantial amount of complaints concerning ethnic discrimination in the workplace every year and there are volumes of research showing structural injustices related to discrimination. Despite these facts few employers have so far been found guilty of discrimination on ethnic grounds in Swedish courts.This thesis aims to shed lights on and analyse how the Swedish anti-discrimination legislation is utilised in the Swedish Labour Court regarding discrimination and harassment on ethnic grounds. On the basis that very few lawsuits brought on behalf of employees/job seekers have been successful it is hypothesized that there are problems either with the form of the legislation or the assessment of the court.

Syftet är att utifrån ett lärandeperspektiv studera följderna av coaching i en organisation. De teoretiska utgångspunkterna är coaching samt Knud Illeris teori om lärande. Coaching har sitt ursprung inom såväl psykologin som filosofin. Illeris teori om lärande utgår från de tre dimensionerna: kognitiv, psykodynamisk och social/samhällelig, vilka ständigt är förenade. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där empirin baseras på intervjuer.

BAKGRUND Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Sjukdomen bryter vanligtvis ut i 20-40 årsåldern och ger neurologiska symtom ex. domningar. MS är än så länge obotlig, men sedan i början av 2000-talet finns effektiva bromsmediciner. Fatigue är ett engelskt ord som beskriver den sjukliga trötthet som kan uppträda vid exempelvis MS.

Bakgrund:Valet av daglig verksamhet som undersökningsområde gjordes då vi ville undersöka hur personer med funktionsnedsättning upplever sin arbetssituation. Empowerment som perspektiv kändes passande i studien då många av de teoretiska begrepp vi ville använda oss av förekommer inom empowerment.Syfte:Syftet med denna studie är att utifrån ett empowermentperspektiv beskriva och analysera hur deltagare upplever och skapar mening inom daglig verksamhet.Metod:Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer där empirin grundar sig på fem transkriberade intervjuer. De personer som intervjuats har valts ut utifrån två kriterier, att de kunde uttrycka sig muntligt samt beviljats och arbetar inom daglig verksamhet enligt LSS (1993:387). För att få svar på våra intervjufrågor utarbetades en intervjuguide. Empirin analyserades utifrån studiens tre teoretiska begrepp tillhörighet, meningsfullhet och makt.

Bakgrund: Den största delen av den vuxna befolkningen befinner sig i Arbetslivet och därför är arbetsplatsen en viktig arena i arbetet med att förbättra folkets hälsa. I verksamheters systematiska arbetsmiljöarbete finns verktyget medarbetarsamtal som syftar till att öka förståelsen för organisationens uppgift samt att ge medarbetaren ett större handlingsutrymme. Syfte: Att studera chefers och medarbetares upplevelser av hur arbetsmiljö och livsstilsfrågor diskuteras och behandlas i medarbetarsamtalet. Metod: Fyra fokusgrupper genomfördes med chefer och medarbetare från proAros olika verksamheter. Resultat: Mål, strategier, utveckling samt en enad riktning av verksamheten diskuterades som viktiga delar i medarbetarsamtalet.

Mina tankar inför valet av undersökning var att det finns ett stort intresse för organisation ochkön. Äldreomsorgen blev ett självklart val av arena för utförande av undersökning då det är enverksamhet med stor könsobalans. I takt med samhällets utveckling vad gällerjämställdhetstänkande, är det befogat anser jag att ställa sig frågan hur det kommer sig attäldreomsorgen utvecklas så långsamt på detta område. Därför är min fråga ?Hur skapas ochåterskapas könsobalansen på äldreboendet?? Syftet med arbetet är att ge en bild av hurkvinnor och äldreomsorgen tillsammans skapar och återskapar könsobalansen.

Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa arbetsterapeutiska interventioner för klienter med frånvaro från arbete som följd av stress-relaterad ohälsa och utmattningssyndrom samt beskriva effekterna av dessa interventioner. Datainsamlingen utfördes genom systematisk litteratursökning i tre databaser inom medicin och hälsa samt med manuella sökningar. Inklusionskriterier och kvalitetsgranskning medförde till att nio kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. I analysen av artiklarna användes Fishers (2009) praxismodeller för att redovisa hur interventionerna kopplas till terapeutisk aktivitet. Resultatet redovisades i två delar.

Denna kandidatuppsats undersöker om det finns ett samband mellan kvinnors inställning till delad föräldraledighet och kvinnors inställning till karriär. Den bygger på kvinnornas svar i materialet av 2009 års undersökning "Familj och Arbetsliv på 2000-talet". Tre logistiska regressionsmodeller har skattats där den beroende variabeln är positiv eller negativ inställning till delad föräldraledighet. Teorier och tidigare forskning har lett fram till ett antal oberoende variabler som är relevanta för studien. De är främst indikatorer på karriärsinriktning och jämställdhetsattityd men även inställning till att skaffa barn, tidigare föräldraledighet och bakgrundsvariabler kontrolleras för.Modellerna är utformade för att visa skillnader mellan kvinnors attityder till delad föräldraledighet och karriär beroende på om de har barn eller ej.

En utbildning på ett PA-program förbereder studenter till ett arbete med personal och arbetsrelaterade frågor, och i utbildningen lärs allt från beteendevetenskap till ekonomi och arbetsrätt ut. Studien syftar till att undersöka hur olika yrkesroller inom personalvetaryrket upplever att de haft användning av sin utbildning senare i Arbetslivet. En kvalitativ ansats valdes och det genomfördes intervjuer med relativt nyligen examinerade personalvetare som tillsammans utgör två olika yrkesroller inom personalvetarområdet. Resultatet visar att praktik samt rådande konjunktur på arbetsmarknaden, kan spela viss roll när det kommer till vilken yrkesroll en individ får. Beroende på vilken yrkesroll en individ har, ökar eller minskar möjligheten att få använda sig av den kunskap som skapades i universitetet senare i Arbetslivet.

Dagens Arbetsliv är till stor del beroende av IT på olika sätt. Majoriteten av Sveriges arbetare har på något sätt kontakt med IT i sin vardag för att genomföra sitt arbete. För en del är det helt nödvändigt då deras arbete enbart berör IT medan det för andra är ett verktyg som underlättar den vardagliga processen. Frågan är ifall det alltid är ett verktyg som underlättar de vardagliga processerna?I den här uppsatsen redogör vi för en kvalitativ studie som genomförts genom intervjuer vid Karlstads universitet för att se hur åtta stycken anställda med utbildningsrelaterade arbetsuppgifter uppfattar och upplever den digitala arbetsmiljö.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur ledare hanterar situationer där medarbetares privata problem inverkar negativt på arbetet för både arbetsgivare och övriga medarbetare. För att få svar på det har vi inspirerats av vinjettstudie som utgår från diskussioner av fiktiva fall. Vi har genomfört studien med fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju där vi först introducerade respondenterna med vinjetterna. Deltagarna till undersökningen valdes ut genom ett subjektivt urval där vi riktade in oss på ledare, angående vilken organisation de tillhörde var av mindre vikt. I teoridelen introducerades teorierna ledarskap, medarbetarskap, individen i gruppen, ekonomi, hälsa, lagar, organisationskultur och föreskrifter samt försäkringskassans roll.

Earlier the regional social insurance office was exposed to critisism because of bad administration and a lack of providing public service. Among other things the regional social insurance office was attacked because of long investigation hours and indinstinct working methods and was blamed for not being able to solve the unhealth in the society. This lead to the reformation of the previous regional social insurance office into a government authority agency on the first of Januari, 2005. Extensive organizational changes were made so that regional social insurance office could handle the demands and become a uniform public administration. I have made a qualitative study where the purpose was to se how the changes affected the public administrators and I focused on their participation and willingness to change.

Background: Because of the high unhealthy rates among women in the com-mune a project to reduce it have begun. For this reason we have been given the mission from the commune of Sotenäs to study the character of these women's health. Objective: To study the health among permanent employed women in the commune of Sotenäs. Method: Quantitative method. The data have been collected through question-naire survey.

I have chosen in my study, to do a comparison between pupils´ expectations of the future, how they would meet adult life or working life after their education. These pupils are ending their programmes during this term. One program is Business and Administration Programme and the other programme is Qualified Vocational Education in Business, which is a post-secondary education and training programme. This investigation is done in Haninge municipality.The purpose of this study has been to investigate if these students´ expectations differ between each other, compared with factors such as age, sex, ethnical origin and different study programmes. Further it has been interested to see how teachers and future employer meet these pupils´ expectations in education or in their planning working life.There have been two other important questions to investigate in this study.

Bakgrund: Tiden har blivit en av de viktigaste resurserna i världen. Tidspressen har ökat och drabbar alltfler arbetare och ledare med ohälsa i Arbetslivet. Risken är stor att organisationer missar en del av sitt lärande och sinprestanda då det blivit allt svårare att hantera tidsproblematiken.Syfte: Attundersöka vad som begränsar tid, men också vad som frigör den hos chefer ochinom organisationer samt hur dessa aktivt arbetar med tidsproblematiken och dess upplevelser.Design/metod/tillvägagångssätt: Uppsatsen inspireras av socialkonstruktivism och grundad teori. Det ingår i chefernasarbete att hantera flera tidsdimensioner samt gränser. På så sätt har de benägenhet att utveckla nya strategier för att både kunna hantera och optimera tid.Resultat: Påfrestningen av att alltid vara tillgänglig, hantera en stor mängd information samt svårigheten att prioritera informationen beskrivs som tidskrävande.