I dagens informationssamhÀlle ses kunskap om IKT som en viktig kompetens för att mÀnniskor ska fungera i samhÀlle och nÀringsliv. KÀllor visar pÄ flera motiv till varför barn i tidig Älder ska introduceras för datoranvÀndning (dÄ datorn som verktyg kan generera ny kunskap och möjliggöra nya arbetssÀtt). UtifrÄn en kvalitativ metod har vi undersökt retoriken bakom barnens datoranvÀndning pÄ förskolan. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tvÄ rektorer för att ta reda pÄ deras pedagogiska idéer om och satsningar pÄ IKT. Med utgÄngspunkt ur detta har Àven tvÄ fokusgruppintervjuer genomförts med pedagogerna i deras arbetslag med syfte att studera vad dessa uttrycker för tankar om att anvÀnda IKT i den pedagogiska verksamheten.

Bakgrund: I samband med Söderskolans 10-Ă„rsjubileum kĂ€nde skolledning och personal attutvecklingen gĂ„tt lite i stĂ„ och att vi behövde en nystart. Jag föreslog att jagkunde göra en kulturanalys med hjĂ€lp av brevmetoden som ett led i minmagisterutbildning.Syfte: Jag vill bidra till skolans utveckling genom att kartlĂ€gga och sammanstĂ€lla olikaförslag och idĂ©er i breven för att hitta lĂ€mpliga utvecklingsomrĂ„den. FrĂ„n minsynvinkel fanns ytterligare ett syfte och det Ă€r att fĂ„ prova pĂ„ att sjĂ€lv göra enstudie med hjĂ€lp av brevmetoden för att se hur den fungerar i praktiken och attkunna jĂ€mföra med aktuell litteratur och min tidigare erfarenhet av skolutveckling.Teori: Den teoretiska basen för detta arbete har jag till stora delar hĂ€mtat frĂ„n professorGunnar Bergs förlĂ€sningar och hans tvĂ„ böcker Skolkultur ? nyckeln till skolansutveckling och Att förstĂ„ skolan. Även litteratur av Andy Hargreaves har varittill stor nytta och försett mig med tankar och teoretiska modeller, som t ex denrörliga mosaiken, en flexibel organisationsstruktur som kan svara upp motframtidens krav.Metod: Jag anvĂ€nde mig av en modifierad variant av kulturanalys genom brevmetoden,som förklaras utförligt i ovanstĂ„ende böcker av professor G Berg.

Intresset för studien vÀcktes ur gemensamma diskussioner kring lÀrares vardagsarbete i relation till skolans organisation och ledning. Vi fann dÀrför ett förÀndringsarbete frÄn traditionell till temabaserade undervisning pÄ gymnasieskola intressant att studera. Studiens syfte var att undersöka och söka förstÄelse för hur förÀndringsprocessen upplevs och pÄverkar lÀrarna samt att vara en del i utvÀrderingen av lÀrarnas nybildade tematiska arbetslag.Vi valde att anvÀnda aktionsforskning som metod med en hermeneutisk ansats som innebÀr tolkning och reflektion. NÀr vi studerade tidigare forskning uppmÀrksammade vi att Blossing (2000) i sin studie konstaterar att bland annat skolkulturen och skolledaren har betydelse för förÀndringarbetets utveckling. Vi anvÀnde oss av reflexiva intervjuer eftersom de erbjuder flexibilitet vid intervjutillfÀllena och vi relekterade över olika aspekter som framkom.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att de intervjuade pedagogerna har viljan och ambitionen att ta hÀnsyn till barns olika förutsÀttningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra individanpassad undervisning Àr begrÀnsade.De begrÀnsade faktorerna har enligt pedagogerna frÀmst att göra med klasstorleken samt att en del av pedagogerna ofta Àr ensamma i undervisningen. Det verkar ocksÄ som det saknas kunskap om barns olika inlÀrningsstilar..

BAKGRUND:Den nya skollagen ligger till grund för att införa förskolan helt i skolvÀsendet som en egen skolform. I den reviderade lÀroplanen har en ny rubrik skrivits in dÀr förskollÀrarna har fÄtt ?ett sÀrskilt ansvar?, i den pedagogiska verksamheten. Den reviderade lÀroplanen börjar gÀlla första juli 2011. I litteraturen i bakgrunden tar vi upp bakÄtliggande orsaker till den reviderade lÀroplanen samt förskolans pedagogik, kvalité och pedagogisk ledarskap.SYFTE:Syftet med studien Àr att ta reda pÄ nÄgra förskollÀrares tolkningar av det sÀrskilda ansvaret i den reviderade lÀroplanen samt att ta reda pÄ hur vanligt förekommande dessa tolkningar Àr till en större grupp förskollÀrare.METOD:Den första delen i studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer frÄn 10 förskollÀrare frÄn olika stadsdelar.

Kan ambitionen att hÄlla en god gemenskap i arbetslaget vara en riskfaktor för gruppens kunskapsutveckling. Om det Àr sÄ vilka faktorer kan tÀnkas sÀtta krokben för att ny kunskap ska kunna etablera sig mellan kollegor?Att arbeta med mÀnniskor krÀver förmÄgan att kunna lyssna in, ett sökande efter att förstÄ den andre. NÀr ett arbetslag ska finna metoder för sitt samarbete uppstÄr det maktstrukturer som pÄverkar hur sprÄk och tankar fÀrgar av sig pÄ olika kunskapsomrÄden. Vilken Kunskap som anses vara den ?sanna?.

Resultaten av forskning om hÀlsa tyder pÄ att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och hÀlsa. UtgÄngspunkten för denna undersökning var att vi antog att förskolor inte arbetar pÄ samma sÀtt med hÀlsa och fysisk aktivitet eftersom de lokala strÀvansmÄlen ser olika ut. Syftet med studien Àr att undersöka och synliggöra hur pedagoger talar om och arbetar för att realisera strÀvansmÄlen inom hÀlsa och fysisk aktivitet i förskolan. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur talar pedagoger i förskolan kring hÀlsa och fysisk aktivitet och Hur uttrycks detta i det konkreta arbetet i barngruppen? I studiens teoretiska del klargörs de centrala begreppen hÀlsa, fysisk aktivitet, lek och hÀlsofrÀmjande arbete samt miljöns betydelse för barns hÀlsa.

Abstract Utsagor om vilka yrkeskategorier som bör tjÀnstgöra i förskolan ur olika intressenters framtidsperspektiv. Författare: Jessica Rosberg och Jessica Schubert Möller Yrkesrollsdiskussioner mellan barnskötare och förskollÀrare har lÀnge förekommit i förskolans vÀrld och syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad denna diskussion egentligen stÄr för samt hur man tÀnker kring bemanningen pÄ förskolan i framtiden. För att fÄ en bakgrund till diskussionen har vi valt att göra en tillbakablick pÄ aspekter kring de bÄda yrkesrollernas historia. Sammanfattningsvis kan vÄr huvudfrÄga formuleras som: Hur kan diskussionen om barnskötares och förskollÀrares yrkesroller förstÄs i ett historiskt och nutida perspektiv: ? Hur motiverar barnskötare/förskollÀrare sin roll i förskolan igÄr, idag och i ett framtidsperspektiv? ? Vilka utsagor om yrkeskompetenser i framtidens förskola finns hos politiker/chefer/fackliga representanter? Eftersom vÄr undersökning handlar om tvÄ yrkeskategorier med olika utbildningsnivÄ som ska utgöra ett arbetslag har vi kopplat till följande teoretiska utgÄngspunkter: bröderna Dreyfus femstegsmodell frÄn nybörjare till expert, och Bourdieus begrepp fÀlt, kapital och habitus. VÄr undersökningsgrupp bestÄr av sammanlagt sexton intervjupersoner med olika utbildning och yrkesutövande i Hörby kommun.

Denna rapport behandlar en fÀltstudie genomförd pÄ en kommunal teknisk förvaltning samt en analys av studiematerialet. En tekniklösning pÄ konceptuell nivÄ arbetas fram. Metoder och synsÀtt för fÀltstudien beskrivs samt relationer till forskningsomrÄden som CSCW och CSCL. Problembilden som kommer fram rör en Äldrande personalkÄr dÀr kunskap och erfarenhet önskas ta till vara. Kompetensutveckling och informationsspridning ligger högt pÄ önskelistan hos personalen.

Syftet med följande fallstudie Àr att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lÀrare upplever i det förÀndrade arbetssÀtt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förÀndringsprocesser som sker pÄ individ- och gruppnivÄ, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjÀlp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstÄ vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar pÄ att bÄde organisationsstrukturen och organisationskulturen pÄverkar förÀndringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör Àven en del av de hinder och möjligheter lÀrarna upplever..

I denna studie var syftet att bidra med kunskaper om pedagogers mÄl med utevistelsen i förskolan. Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer och observationer. I studien har tvÄ respondenter deltagit i de kvalitativa intervjuerna. Under observationerna har flera arbetslag varit delaktiga. De resultat vi fick visade att kunskap, hÀlsa och delaktighet Àr tre viktiga faktorer som pÄverkar barnens lÀrande i utevistelsen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pedagogers syn pÄ kommunikationen mellanpedagog och elev och vad som kÀnnetecknar ett bra respektive dÄligt bemötande.Intervjuer med sju pedagoger i tvÄ olika arbetslag utgör den empiriska delen. Iundersökningen framkommer det hur viktiga de dagliga mötena Àr samt att sompedagog uppmÀrksamma varje elev. Att utgÄ frÄn varje elev och denneserfarenheter frÀmjar ett gott bemötande. Ett konsekvent kroppssprÄk med tydligabudskap leder till ökad förstÄelse och fÀrre missförstÄnd. Den huvudsakligaanledningen till dÄligt bemötande Àr tidsbrist som kan orsaka en bristfÀllig relationmellan pedagog och elev..

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.

Uppsatsen belyser och beskriver en del av yrkeslÀrarens mÄnga kompetenser och dagliga verksamhet, men den handlar ocksÄ hur en utveckling av dessa kompetenser skulle kunna ske. Min egen bildningsresa inom frisöryrket skildras med nÄgra trevande försök att klippa hÄr till att numera jobba som frisörlÀrare. I vÄrt arbetslag pÄ den gymnasieskola dÀr jag jobbar, som lÀrare och programansvarig för Hantverksprogrammet, avsattes arbetsplatstrÀffar under lÀsÄret 2013-2014 för att bland annat fÄ tid till diskussion om begreppet formativ bedömningen, men Àven för att skapa en plattform för ett kollegialt lÀrande. Uppsatsen Àr en del i magisterutbildningen ?yrkeskunnande och professionsutveckling?. .

Syftet Àr att undersöka vad förskollÀrare uppfattar att ett professionellt förhÄllningssÀtt mellan kollegor innebÀr. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med Ätta verksamma förskollÀrare. Resultatet visar att kommunikation Àr övergripande för att förskollÀrarna ska kunna upprÀtthÄlla ett professionellt förhÄllningssÀtt mellan varandra. Resultatet visar Àven hur förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt gentemot varandra pÄverkar resterande verksamhet. En slutsats Àr att det finns olika faktorer som kan leda till att förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt mellan varandra kan pÄverka deras profession. .