I den empiriska undersökning har fem idrottslÀrare intervjuats om vad det innebÀr att varaidrottslÀrare i dagens skola. För att genomföra undersökningen anvÀnds kvalitativaintervjuer för att kunna komma mer pÄ djupet och förstÄ hur lÀrarna tÀnker, dels angÄendearbetet som lÀrare i stort och dels arbetet som just idrottslÀrare.Alla fem lÀrarna Àr tvÄÀmneslÀrare och alla jobbar i arbetslag. De har ungefÀr samma strukturpÄ sina idrottslektioner. DÀremot skiljer de sig lite nÀr man tittar pÄ betygsbedömningen. Fyraav lÀrarna utgÄr ifrÄn de nationella och de lokala betygskriterierna, medan en inte gör det, förhan anser inte att det befintliga betygssystemet Àr objektivt.Svaren frÄn intervjuerna har jag kopplat till de förÀndringar som skett i skolan under desenaste 25 Ären.

I min undersökning intervjuade jag 11 lÀrare i grundskolans senare Är för att undersöka deras attityder till Àmnesövergripande undervisning. Jag ville ta reda pÄ om Lgr 11 förÀndrat nÄgot i attityden till eller i arbetet med Àmnesövergripande undervisning. Vidare vill jag undersöka om det gick att finna nÄgra skillnader mellan hur lÀrare i teoretiska Àmnen sÄg pÄ Àmnesövergripande undervisning och hur lÀrare i praktisk-estetiska Àmnen gjorde det. Studien Àr utförd som en kvalitativ undersökning. Samtliga lÀrare som deltog i studien var positiva till Àmnesövergripande arbete. Den största vinsten för lÀrare ansÄg man vara det ökade kollegiala lÀrandet och den minskade stressen kring att hinna med sina Àmnens centrala innehÄll i lÀroplanen.

Syftet med examensarbetet Àr att med hjÀlp av enkÀtintervjuer och observationer fÄ mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de yngsta barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fÄtt kompetensutveckling i matematik. I vÄr bakgrund har vi utifrÄn ett teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan pÄverka barns matematiska förmÄga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten pÄ förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om matematiska begrepp för att pÄ ett bÀttre sÀtt ge barnen kunskap i matematik.

Examensarbetet har utförts hos SSAB TunnplÄt i LuleÄ. Syftet var att utveckla en metod för mÀtning av arbetsglÀdje och attityd. I en förstudie intervjuades ett antal personer pÄ olika avdelningar med olika befattningar. FrÄgor togs fram utifrÄn den tillgÀngliga teorin för omrÄdet. FrÄgorna modifierades efter intervjuer med produktionspersonal samt uppdragsgivaren.

Relationships and trust between humans create the psychosocial working environment. This is a basic human activity and is communicated in a continually ongoing process. Conciseness about the value of trust and social capital motivates the need for work, with threats to communication, being conflicts and noise. This can create greater trust in the workplace as a whole, as well in the working team. Scientists are increasingly interested in these social relations in the working environment; there are profits, both for production and in terms of individuals2019 well being, in shifting the focus away from a purely production-oriented, economic perspective.

I arbetet kring lÀroplanen och lÀrares tolkning av lÀroplanen var mÄlet att fÄ en bredare bild av vilken plats lÀroplanen har hos en yrkesverksam lÀrare. Vi ville fÄnga tankarna kring processen frÄn tolkning till fÀrdigt klassrumsmaterial i Àmnet svenska. Vi valde att genomföra tvÄ intervjuer samt tvÄ observationer med tvÄ lÀrare som Àr verksamma och undervisar i Ärskurs tvÄ. Under arbetets gÄng framkom svar pÄ mÄnga frÄgor som berör arbetet kring och med lÀroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgÄngspunkt i en pedagogisk planering.

Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mÄn deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i sÄ fall kan vara en vÀg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, dÀr ett arbetslag frÄn industriprogrammet och ett frÄn samhÀllsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkÀt, dels i en fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervÀgande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbÀttrat klassrumsklimat, en ökad kvalité pÄ undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlÀttandet för utveckling av en demokratisk kompetens. SvÄrigheter som kan identifieras med arbetssÀttet Àr elevers bristande sprÄkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden..

Syftet med denna uppsats belyser hur lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd, upplever att lÀrare kan underlÀtta för barn med ADHD i skolmiljön. Vi har intervjuat lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra informanter bestÄr av en fritidspedagog, en lÀrare och fyra specialpedagoger. VÄra informanter arbetar pÄ resursskolor respektive ?vanliga? skolor.

ProblemNÀr elever med Aspergers syndrom ska inkluderas i ordinarie klass stÀlls lÀrarna inför vissa svÄrigheter. Dessa elever behöver individuellt utformade anpassningar och ofta saknar lÀraren kunskapen för att kunna genomföra detta. Anpassningarna blir istÀllet generella och inte utifrÄn elevens specifika behov. SyfteSyftet med den hÀr undersökningen Àr att studera hur man förberett sig pÄ en skola för att ta emot elever med Aspergers syndrom i ordinarie klass. Undersökningen syftar Àven till att undersöka vilka stödbehov lÀrarna pÄ skolan upplever att det finns.

VÄrt syfte med denna studie var att spegla hur ett arbetslag bedriver den pedagogiska undervisningen runt en elev med autism. Vi utgick ifrÄn en kvalitativ undersökningsmetod och gjorde samtalsintervjuer med fyra pedagoger pÄ en sÀrskola. Studien visar att autism handlar om ett annorlunda sÀtt att förstÄ, tÀnka och uppfatta omvÀrlden. Det kom fram att det Àr viktigt att pedagogerna runt eleven ser vilka behov som finns och ger det stöd som behövs för att skapa trygghet sÄ utveckling kan ske. Det Àr viktigt med rutiner och struktur, det ger eleven förförstÄelse om hur dagen ser ut vilket leder till trygghet och motivation i lÀrandet.

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan.

This essay investigates the work situation for teacher educators at a university with focus on the subject areas education, research and administration. The research questions contain the work situation the teacher educators have, how they apprehend it, and how they find their position within the work organisation. Six interviews have been executed at the teacher education at a university. Some of the results from the investigation indicate that the teacher educators find education to be very a very demanding work and that the split of work during the academic year is uneven. The work with administration before and after the education, for example work with syllabuses and descriptions for courses, are activities demanding much time.

Studien Àr gjord för att undersöka hur nÄgra olika förskollÀrare, fritidspedagoger och lÄgstadielÀrare tÀnker och uttrycker sig om begreppet lek. I vÄr teoridel tas teoretikers olika syn pÄ begreppet lek upp och huruvida de kopplar lek till lÀrande eller ej. Den empiriska delen bestÄr av tolv kvalitativa pedagogintervjuer, vilka Àr gjorda i fyra olika arbetslag bestÄende av förskollÀrare, fritidspedagoger och lÄgstadielÀrare. I resultatdelen presenterar vi de teman som de olika pedagogerna tar upp nÀr de talar kring begreppet lek, samt analyserar dessa. Resultatet visade att alla pedagoger var ense om betydelsen av att man ger leken utrymme i skolan och att denna ger nÄgon form av utveckling.

PÄ Island finns mÄnga gamla traditioner. Jordbrukare har under lÄng tid anvÀnt sig av allmÀnningar för att lÄta djur beta pÄ under sommarmÄnaderna. AllmÀnningarna spelar ocksÄ en stor roll för det islÀndska kulturarvet. Den viktigaste hÀndelsen i samband med allmÀnningen Àr den Ärliga fÄrskiljningen. FÄrskiljningen Àger rum pÄ hösten och dÄ Àr nÀstan varenda person i bygden inblandad pÄ ett eller annat sÀtt. Man delas upp i olika arbetslag för att hÀmta hem fÄren frÄn allmÀnningarna som Àr belÀgna i fjÀllen. I denna uppsats skriver jag om min hembygd pÄ norra Island, nÀrmare bestÀmt Deildardal i Skagafjördurs kommun.

Det Àr lÀtt att fokusera pÄ elevers brister och den specialpedagogiska traditionen finner vi inom det kategoriska perspektivet, dÀr eleven anses inneha problemen. Syftet med denna uppsats Àr att studera om skolan tillvaratar elevens förmÄgor samt om de har en helhetssyn pÄ eleven, Àven nÀr ÄtgÀrdsprogram upprÀttas. För att uppnÄ syftet stÀllde vi frÄgan: UtgÄr pedagogerna frÄn elevernas förmÄgor dÄ de upprÀttar ÄtgÀrdsprogram? Om sÄ Àr fallet hur anvÀnds dessa förmÄgor i dÄ ÄtgÀrder och metoder planeras. För att finna svar pÄ detta studerade vi 32 primÀra och verkliga ÄtgÀrdsprogram.