Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhälle växer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa barnintervjuer och vårdnadshavarnas godkännande har getts, vilket är av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i två olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp såsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus.

En kvalitativ studie av tre idrottslärare har genomförts i avsikt att undersöka om idrottslärarens idrottsliga erfarenheter går att urskilja genom val av innehåll, upplägg och genomförande av idrottslektion, vilka tankar idrottsläraren har kring varför ämnet ser ut som det gör samt vilka faktorer som eventuellt kan påverka det. Data till denna studie samlades in med hjälp av observationer och intervjuer. Observationerna och intervjuerna analyserades initialt oberoende av varandra för att därefter jämföras och avgöra om något samband gick att finna. Jämförelsen visade att det går att utläsa mönster som pekar på en viss idrottslig bakgrund genom observationer utifrån valda teorier samt att lärarnas agerande på lektionerna och tankar kring hur de tror sig många gånger skiljer sig åt. Gemensamma normer och värderingar kring idrottande och det faktum att idrottslärarutbildningen bygger på desamma samt idrottsrörelsens starka inflytande på ämnet idrott och hälsa är starkt bidragande faktorer till att den idrottsliga erfarenheten tillåts påverka idrottslärarna..

Att det finns barn som far illa och att de finns brister i ansvaret för de minsta samhällsmedborgarna är ett smärtsamt faktum. Att arbeta med denna målgrupp och möta den problematik som vanvård av barn innebär, är vardag för vissa yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa upplever sin arbetssituation och sin yrkesroll. Studien undersöker vad som framkommer under handledning och intervjupersonerna i studien är interna samt externa handledare. Resultat från denna studie visar bland annat på hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa påverkas mycket starkt emotionellt av sitt arbete och under handledning behandlas ofta känslor av ångest och frustration.

Syftet med vår uppsats var att undersöka om vi kunde se en tendens till att 6-åringar uppfattade avvikande beteende från sociala och kulturella mönster för män och kvinnor i en specifik situation. Vi ville se om, och i så fall hur, barnen reagerade på en person som bröt mot detta. Det gjorde vi genom att läsa en bok för två olika grupper, en grupp fick höra originalversionen och i den andra bytte vi kön på huvudpersonen. Barnen reagerade inte på detta men genom observationer och kvalitativa intervjuer med dem kunde vi se att barnen var omedvetet genusstereotypa. Uppsatsen är betydelsefull för lärare och deras undervisning, genom att den upplyser dem kring barns omedvetenhet kring genuskonstruktioner..

Syftet med studien var att undersöka hur goda och svaga läsare i år 2 tänker kring läsning, läsförståelse och bilder i litteratur. Vilka lässtrategier använde de sig av och i vilken utsträckning är användningen av bilden en strategi för att skapa läsförståelse? För att synliggöra elevernas tankar genomfördes 36 intervjuer med goda och svaga läsare. Resultaten från goda och svaga läsare jämfördes för att se ifall det fanns några skillnader i deras synsätt på läsning och ifall lässtrategierna skiljde sig åt mellan de två grupperna. Undersökningen visade att det inte var några större skillnader mellan de två grupperna gällande deras tankar kring läsning och lässtrategier.

Syftet med detta arbete har varit att studera eventuella skillnader i det verbala och fysiska utrymmet som pojkar och flickor tar i klassrummet, samt ta reda på hur eleverna upplevde klassrumssituationen i detta avseende. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94), skollagen, samt litteratur och artiklar kring tidigare forskning har studerats för att få större insikt kring det valda ämnet. Undersökningen genomfördes i en årskurs 9 på en högstadieskola i Piteå Kommun. Strukturerade observationer med observationsschema användes för att upptäcka eventuella könsskillnader i det verbala och fysiska utrymmet. Enkät lämnades sedan ut till eleverna i den observerade klassen för att ta reda på hur de uppfattade situationen.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare funderar kring och arbetar med genus samt se hur detta återspeglas i den litteratur de erbjuder eleverna. Vi intervjuade sju förskollärare och som komplement gjordes en inventering av avdelningarnas barnböcker. Vi kom fram till att det, i likhet med vad tidigare forskning säger, varierar stort mellan lärarnas engagemang i frågan och att det inte finns någon tydlig koppling mellan deras tankar kring genus och deras val av böcker. Bara i ett fall syntes en tydlig koppling mellan en medveten genuspedaogik och bokbeståndet..

Uppsatsen tar upp frågan om döden inom den epikureiska filosofin. Det visar sig att frågan kan delas upp i flera frågor. Dessa delfrågor kring döden är kopplade till olika rädslor. Uppsatsen tar även upp hur frågan kring döden blir bron mellan metafysiken och etiken inom den epikureiska filosofin. Uppsatsens huvudpunkt är utredningen av Lucretius, De rerum natura.

Depression och psykisk ohälsa är ett av världens mest vanliga sjukdomstillstånd. Behandling för depression sker vanligast i form av antidepressiva läkemedel och eller samtalsterapi. Personer drabbade av psykisk ohälsa kan drabbas av stigmatiserande behandling av andra och av sig själva. Stigma grundar sig i okunskap och missuppfattningar kring vad psykisk ohälsa är och vilka som drabbas.  Människors attityder inför psykisk ohälsa har visat sig avgöra viljan till att söka hjälp och ta emot behandling.

Frågeställningen behandlar hur barn och ungdomar resonerar kring djurförsök. När eleverna resonerar kring djuretik, vad anser de då vara relevant? Vi analyserar elever från första- och niondeklass diskussioner kring djuretik. I vår undersökning ställs eleverna inför ett fiktivt dilemma och får svara på hur de skulle ha agerat i olika situationer. Deras svar avspeglar olika nivåer av moralutveckling och vilken förmåga de har till etiskt tänkande.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken grad olika fysiska avvikelser kring en humanoids ögon/syn kan framkalla stötande känslor, de fysiska avvikelser som undersöks är: sjukdom, stympning och mutation. Studien byggde bland annat kring teorier kopplade till attraktivitet och hälsa och undersökte hur man kan använda ohälsa för att väcka stötande känslor.Inför studien skapades totalt åtta porträtt, en för varje fysisk avvikelse samt kön. En enkät skickades sedan ut till män och kvinnor i åldrarna 18-29 där de fick ta ställning till porträtten genom att gradera dem utifrån en 7-siffrig skala.Resultatet i undersökningen visade att majoriteten av respondenterna upplevde den fysiska avvikelse mutation som mest stötande, detta på grund av dess omänskliga utseende. Det fanns dock en problematik kring användningen av 3D modeller i undersökningen, framtida arbete skulle gynnas av att använda ett annat medium, exempelvis fotografi..

Syftet är att kartlägga om rektorers och specialpedagogers helhetssyn blir synlig kring eleven med åtgärdsprogram. Frågeställningar vi vill ha svar på i arbetet är:Hur ser arbetsgången ut kring åtgärdsprogram?Hur görs pedagogiska utredningar i samband med upprättande av åtgärdsprogram?Hur beskrivs åtgärder på individ-, grupp-, och organisationsnivå?Eftersom vi båda dagligen kommer i kontakt med elever i behov av särskilt stöd så kändes det naturligt att välja att fördjupa oss i arbetet kring åtgärdsprogram. Med tanke på att vi läser till specialpedagoger så tyckte vi att vi ville ta in specialpedagogens förväntade helhetssyn. Vi förväntade oss att hitta åtgärder främst på individnivå och vågade inte hoppas på att hitta särskilt mycket på grupp- och skolnivå.

Problematiken som ligger till grund för denna studie är att vi har uppmärksammat tendenser till att bilder och bildskapande används som tidsfördriv på förskolor. Processen och efterarbetet är inget som läggs någon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande är av betydelse för den språkliga förmågan hos barn.Därför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur språkliga praktiker skapas.Med utgångspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fältanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjälp av interaktionsanalys.I studien framkom det att pedagogens närvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö är betydande. Slutsatsen i studien är att om pedagogen ska kunna skapa goda språkliga praktiker kring bilder och bildskapande, är det av betydelse att aktiviteterna äger rum på platser där det inte är störande ljud och spring från andra runt omkring.

Syfte med denna uppsats är att analysera den bild av maskulinitet som representeras i magasinet King, samt att förhålla den bilden mot maskulinitetidealen hos 1800-talets dandy. Uppsatsen bygger på teorier kring representation, R. W. Connells maskulinitetsteori samt teorier kring dandyn.Mitt material består av sju nummer av magasinet King. För att uppnå mitt syfte har jag utgått från en semiotisk metod och använt mig dels av Sean Nixons analys av ett antal olika reklambilder samt utarbetat en egen analysmodell för text.Jag har i min analys kommit fram till att maskuliniteten i King har en stark bas i Connells hegemoniska maskulinitet då karaktärsdrag kring yrkesmässig succé är starkt framträdande.

En kvalitativ studie kring några lärares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begränsat till elever med läs och skrivsvårigheter i årskurs tre. för att genomföra den här studien har jag valt att intervjua fyra lärare med behörighet att undervisa elever i årskurs tre i ämnet svenska, dessa lärare valdes genom bekvämlighetsurval. Lärarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gäller IUP och elevers delaktighet men även att lärarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjälpa dem på olika sätt för att de ska nå mlen för läsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrån Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som är ett centralt begrepp i studien..