Uppsatsens utgångspunkt är samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhället inom ramenför den nationella Överenskommelsen inom sociala frågor. Kontexten är den samhälleligaomvandling och de välfärdsförändringar som skett sedan 1970-talet. Tidigare forskning inom ämnethar visat att konfliktperspektivet saknats inom forskningen av samverkan mellan det offentliga ochcivilsamhället.Uppsatsen bygger på det emancipatoriska kunskapsintresset vars strävan är att identifiera orsakertill missförhållanden och missförståelse som ligger bakom vissa fenomen, i det här falletkonsensusbegreppet. Uppsatsen lyfter fram maktasymmetri som en begränsande faktor inomramen för samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhället. Uppsatsen visar att det råderen oklar rollfördelning inom samverkansarbetet och de idéburna organisationerna vet inte huruvidaman är en röstbärare eller en serviceutförare.

Jag har i det här arbetet inriktat mig på att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trä- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter på lärande. Min uppsats är genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkät undersökning. Syftet med detta examensarbete är studera hur tankar om sociokulturellt lärande går att införliva i trä- och metallslöjden. De frågeställningar som jag har arbetat med är dessa: Vad kännetecknar sociokulturellt lärande? Kan sociokulturellt lärande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lärande inom trä- och metall slöjden? I hur stor utsträckning bedrivs trä- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kärnan i sociokulturellt tänkande är språkets och kommunikationens betydelse för lärande.

Bakgrund: Intresset bland allmänheten för träning och hälsa har blivit allt större, vilket har medfört att även intresset för gymbranschen har ökat. I och med aktörernas snarlika utbud krävs det dock någonting utöver själva träningen för att få kunderna att stanna kvar inom organisationen. Relationsmarknadsföring blir allt mer utspritt med dess långsiktiga tänk, något som dock saknas utförligare beskrivningar samt analyser inom för den svenska gymbranschen.Syfte: Att beskriva samt analysera hur aktörer inom gymbranschen kan använda sig av relationsmarknadsföring i sitt arbete med att skapa lojala kunder som väljer att stanna inom organisationen.Metod: Studien har byggts på en kvalitativ forskningsmetod, där en fallstudie med fyra aktörer inom gymbranschen har tillämpats.Resultat/slutsatser: Det har i studien flertalet gånger framkommit kopplingar mellan teori och empiri som visar på att aktörerna inom gymbranschen använder sig av relationsmarknadsföring till stor del i sitt arbete. Det är mycket fokus på personalens bemötande, men även på att göra sina medlemmar motiverade till att träna. Det som även lyfts fram är vikten av att i relationen med kunderna sprida kunskap kring träningen, samt att arbeta för att medlemmarna ska träna aktivt..

Denna rapport är inriktad på ämnesområdet ledarskap, där fokus ligger på att utreda om det finns likheter och skillnader inom ledarskap hos formella ledare inom byggvarubranschen jämfört med formella ledare inom damklädersbranschen. Intresset för denna studie uppkom då vi insåg att ledarskap är ett omfattat begrepp, vilket gör att det blir svårt att konkludera vad som kännetecknar en god ledare och hur man utövar ledarskap på effektivaste sätt. Därför ville vi ta reda på vad det fanns för olika ledare och ifall man de kunde utöva samma ledarskap inom två skilt olika branscher.Rapporten är grundad av intervjusvar från tre formella ledare inom byggvarubranschen och tre formella ledare inom damklädersbranschen. Valet av branscher gjordes för att få största kontrasten och kunna göra en jämförande studie samt se ifall det fanns likheter och skillnader mellan de formella ledarna beroende på bransch. Anledningen till valet att endast intervjua formella ledare var på grund av att vi ville avgränsa oss och ha den formella ledares syn på ledarskap.Teoretiska referensramen omfattar benämningar om vad ledarskap är, följt av olika ledarskapsstilar, fyra perspektiv på ledarskap, skillnaden mellan chef och ledare samt tio vägar till ett myndigt medarbetarskap för att få en så god arbetsmiljö som möjligt.

Den här uppsatsen handlar om samverkan. Syftet med studien var att undersöka den samverkan som äger rum inom verksamheten Barnahus i Gävleborgs län. Empirin samlades in med kvalitativa halvstrukturerade interjuver med sju verksamma inom Barnahus. Resultatet visar att samverkan existerar och yttrar sig i olika nivåer beroende på profession och arbetsmoment. Uppsatsen ger vidare belägg för att samverkan är ett komplext fenomen men att en ständig utvecklingsprocess inom verksamheten pågår.

Uppsatsen handlar om mobbning inom ämnet idrott och hälsa inom grundskolan. Kvalitativa intervjuer har gjorts med verksamma idrottslärare och uppsatsen belyser även idrottslärarens åtgärder med mobbning, samt hur de upplever mobbning i sitt ämne. För att även ta del hur förhållandet elever, lärare och förhållandet elever-elever fungerar har även observationer gjorts. Resultatet visar att mobbning förekommer och att förebyggande och åtgärdande arbete sker..

Detta examensarbete undersöker om det behövs en chaufförsutbildning för nyanställda inom transportbranschen med avgränsning till Poståkeriet och vad som bör ingå i en sådan. Arbetet tar också upp vikten av kunskap inom kundrelationer för chaufförer och företaget. Det finns även ett förslag på upplägg för en utbildning samt en stödlista för utbildande chaufförer..

Genom att använda väl utformande system för prestationsmätning kan organisationer motivera och påverka beteenden i önskvärd riktning. Organisationer spenderar allt mer pengar på att mäta prestationer men om en organisation misslyckas med mätningarna riskeras oönskade effekter hos medarbetarna. Inom dagligvaruhandeln är högpresterande och motiverade arbetare på butiksnivå viktigt för att skapa konkurrensfördelar och uppnå kundnöjdhet. Tidigare studier inom prestationsmätning fokuserar i regel på högre nivåer inom organisationer men för att få ut mer av användningen av prestationsmätning är det viktig att se till medarbetarnas perspektiv. Denna studie syftar till att beskriva och analysera sambandet mellan prestationsmätning och dess påverkan på arbetsmotivationsfaktorer hos medarbetare på butiksnivå inom dagligvaruhandeln.

Kontaktmannaskap är inte någonting helt nytt, utan har sedan länge använts som arbetsmetod i den somatiska och psykiatriska vården. Inom äldreomsorgen är kontaktmannaskapet en relativt ny arbetsmetod. Syftet med ett kontaktmannaskap är att individerna skall uppleva delaktighet, inflytande och självbestämmande över sitt eget liv.Kontaktmannaskap är en väl användbar metod för att uppnå exempelvis kontinuitet och självbestämmande inom vård och omsorg. Omvårdnad Gävle har utarbetade riktlinjer och rutiner kring kontaktmannaskap, som gäller inom hela förvaltningen. Metoden kontaktmannaskap inom ordinärt boende och boendestöd skall säkra individens rätt till vård, service och omsorg.

I tidigare forskning har visats att arbetsgivare gör misstaget att tänka att sammamotivationsfaktorer, som motiverar dem själva också är de faktorer som motiverar medarbetarna. Därför är det viktigt att undersöka vilka faktorer som motiverar medarbetare för att få en välmående personal. En kvantitativ undersökning genomfördes rörande olika motivationsfaktorer inom äldreomsorgen i Piteå kommun och jämfördes med en tidigare undersökning genomförd i Stockholm. Frågeställningarna var: Hur rangordnar medarbetarna inom äldreomsorgen de olika motivationsfaktorerna? och Skiljer sig rangordningen mellan medarbetarna inom äldreomsorgen i Piteå och medarbetarna inom äldreomsorgen i Stockholm åt? Respondenterna i undersökningen var 32 personer, som arbetar inom äldreomsorgen i Piteå.

Förvaltningschefernas arbetssituation har blivit mer utsatt de senaste åren i och med de förändringar och reformer som förekommit inom offentlig sektor med besparingar och effektiviseringar. Det krävs idag att en förvaltningschef är en stark och tydlig ledare som kan genomföra neddragningar och omstruktureringar. Reformerna har samtidigt inneburit att den gamla hierarkiska strukturen börjat luckras upp och organisationen plattas ut med decentraliserat ansvar. Samtidigt påverkas deras arbetssituation av att de arbetar inom en demokrati där det pågår en maktkamp inom politiken och gentemot förvaltningschefen. Det fanns en otydlig arbetsfördelning mellan förvaltningschef och politikerna vilket vi ansåg bidrar till denna maktkamp.

Syftet med denna uppsats är att identifiera hur erfarenhetsbaserad kunskap överförs inom CentralaStudiestödsnämnden, CSN, och hur samarbetsklimatet påverkar kunskapsöverföringen. Det är enkvalitativ fallstudie som är inriktad på de ärenden som kräver bedömning. Dessa benämnskomplexa ärenden. Genom att överföra den erfarenhetsbaserade kunskap som fås av att hanterakomplexa ärenden kan CSN uppnå ett gemensamt synsätt för att säkerställa att liknande ärendenbehandlas på likartat sätt. Totalt fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer påolika positioner inom CSN.

I detta examensarbete tittas det närmare på taktiska beslut för större grupper av autonoma agenter. Arbetet ska försöka besvara följande frågeställning: Hur effektivt kan svärm-AI användas för att utföra taktiska beslut när det appliceras till ett spel med grupper av fiender? För att kunna besvara frågeställningen skapades en applikation där fyra kombinationer av styrbeteenden och beräkningsmodeller inom tekniken ?boids? användes. Inom två av kombinationerna användes traditionella styrbeteenden inom boids, och inom de andra introducerades ett styrbeteende för att flankera spelaren för att ge bättre resultat. Resultatet av arbetet visar att kombinationerna med de taktiska besluten fick överlägset bättre resultat och gav därmed goda förhoppningar för att besvara frågeställningen, men för att kunna ge ett definitivt svar på hur effektivt det är visade det sig att en större bredd av experiment hade behövts användas.

Trots ett väldokumenterat samband mellan vårdpersonalens trivsel och välmåendet hos både personal och patienter inom vården, råder det brist på studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetstrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper. För detta ändamål utformades en enkät som delades ut till personal på 11 avdelningar med varierande antal anställda inom slutenpsykiatrin i Stockholms Läns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vårdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetstrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetstrivsel. Detta bekräftar betydelsen av personalens upplevelse av vårdkvaliteten samt framhäver vikten av att ta hänsyn till variation mellan olika yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat..

Forskning visar att internationella organisationer har bristande insikt om hur repatriaters internationella kunskap bör överföras till organisationen vid återvändandet. Om repatriaterna lämnar organisationen vid återvändandet riskerar organisationen att förlora värdefull kunskap och global konkurrenskraft. Det är därför viktigt för internationella organisationer att de är mottaliga för kunskapen och att de motiverar repatriaterna att stanna kvar inom organisationen och att dela med sig av den internationella kunskapen.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kunskapsöverföring vid repatriering ser ut inom SEB. Nio kvalitativa intervjuer har genomförts med anställda inom SEB. Intervjuresultaten har sedan analyserats med hjälp av en analysmodell innehållandes uppsatsens teoretiska ramverk.