Sökresultat:
5121 Uppsatser om Arbetsgivarens miljöansvar - Sida 18 av 342
Sjuksköterskors rutiner att frÄga om vÄld i nÀra relationer : En kvantitativ studie
Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken utstrÀckning legitimerade sjuksköterskor pÄ vÄrdavdelningar frÄgar patienter om vÄld i nÀra relationer i samband med anamnesupptagning vid inlÀggning pÄ vÄrdavdelningen, samt hur de följer den lokala handlingsplanen för vÄldsutsatta patienter.  Metod: Kvantitativ tvÀrsnittstudie. I enkÀtstudien deltog 50 legitimerade sjuksköterskor frÄn fyra olika vÄrdavdelningar pÄ ett sjukhus i Mellansverige. Data analyserades med hjÀlp av deskriptiv och icke-parametrisk statistik.Resultat: Majoriteten (76%) av sjuksköterskorna frÄgade ?Aldrig? eller ?SÀllan? om vÄld i nÀra relationer vid anamnesupptagningen. Handlingsplanen för omhÀndertagande av vÄldsutsatta hade majoriteten varken diskuterat eller lÀst och mindre Àn hÀlften visste var den hittades.
Konkursboets miljörÀttsliga ansvar : SÀrskilt vid gruvverksamhet i konkurs
The thesis addresses the issue of when a bankruptcy estate, under environmental law, is responsible for the debtor?s environmentally hazardous activities. A fundamental principle of insolvency law is that the bankruptcy estate is not responsible for the debtor?s prior obligations. The environmental legal rules do not distinguish whether an injunction liability is directed against a bankruptcy estate or another operator.
Psykologiska kontrakt ? hur fungerar de?
Ett psykologiskt kontrakt innehÄller arbetstagares förestÀllningar om givna löften och Ätaganden frÄn arbetsgivarens sida. Tidigare forskning har visat att brott mot det psykologiska kontraktet kan predicera utfall som minskad prestation och ökad personalomsÀttning. I denna enkÀtstudie undersöktes det psykologiska kontraktets funktion för 768 arbetstagare i tre olika branscher i Sverige. Arbetstagarna fick skatta sina psykologiska kontrakt - vad de upplever att deras arbetsgivare lovat dem och i vilken mÄn arbetsgivaren hÄllit sina löften. De fick ocksÄ skatta hur lojala de var med arbetsgivaren samt sÄdana saker som sin arbetsprestation, humör, irritation gentemot arbetsgivaren och önskan om att sÀga upp sig.
Undertransportörens ansvar för godsskador till sjöss
Den hÀr uppsatsen behandlar undertransportörens ansvar för godsskador gentemot lastÀgaren inom sjörÀtten. Vi anvÀnder oss av en konstruktivistisk metod i syfte att tillhandahÄlla funktionella och transparenta lösningar pÄ ett antal problem. Uppsatsen tar ett helhetsgrepp pÄ undertransportörens ansvar, men med tyngdpunkt pÄ vad som kan upplevas som oklara rÀttsfrÄgor. Den första frÄgestÀllningen Àr vilka rÀttsteoretiska grunder undertransportörens ansvar bör anses vila pÄ. Om undertransportören Àr bunden av ett konossement Àr grunden för ansvaret det dÀri avgivna transportlöftet ? ansvaret grundar sig pÄ avtal.
Mobbning ur ett elevperspektiv - en studie om elevansvar för att förhindra mobbning
Arbetet behandlar mobbningsproblematiken ur ett allmÀnt perspektiv samt ur ett elevperspektiv. Syftet med arbetet Àr att belysa mobbning samt undersöka hur elever ser pÄ problemet. Vidare undersöks Àven elevers syn pÄ sitt respektive lÀrares ansvar för att förhindra mobbning. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ undersökning utifrÄn intervjuer med elever i Ärskurs Ätta pÄ en högstadieskola i nordvÀstra SkÄne. Resultaten som undersökningen ledde till var att det finns vissa brister i elevers kunskaper angÄende mobbning samt att de inte uppfattar elevansvaret som reellt Àven om de Àr medvetna om att de har ett ansvar att förhindra mobbning.
Polisers rÀtt att skjuta. En reglering som hjÀlper eller stjÀlper den enskilde polismannen?
Jag har skrivit om polisers rÀtt att skjuta men fokus pÄ hur regleringen pÄverkar den enskilde polismannen. I uppsatsen behandlas dels vilken betydelse regleringens utformning harför den enskilde polismannen i situationer dÄ skjutvapen kan behöva brukas och dels hur regleringen, pÄ lÄng sikt, har inverkan för en polisman som tvingats skjuta en motpart,t.ex. genom psykologiska reaktioner som kan uppstÄ samt det eventuella ansvar som kan ÄlÀggas polismannen.Ett bruk av skjutvapen kan fÄ stora effekter för den enskilde polismannen. Det handlar om sÄvÀl ett straffrÀttsligt som ett disciplinÀrt ansvar som kan ÄlÀggas denne, men Àven ompsykologiska reaktioner, sÄsom depressioner och posttraumatisk stress, som kan uppstÄ.Jag menar att det finns betydande brister i regleringen av polisers rÀtt att skjuta, vilket föranleder att den enskilde polismannen i realiteten endast kan skjuta i nödvÀrn. Jag argumenterar i detta arbete dessutom för att pÄverkan pÄ polismannen dessutom blir större nÀr det rör sig om bruk av skjutvapen i en nödvÀrnssituation.
Lönediskriminering: Mellan kvinnor och mÀn pÄ arbetsplatsen
Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ nÀr lönediskriminering juridiskt sett föreligger mellan kvinnor och mÀn. I arbetet har den juridiska metoden anvÀnts, vilket innebÀr att lag förarbeten, praxis och doktrin anvÀnts för att lösa problemet. Det har framkommit tydlig statistik som visar pÄ att mÀn tjÀnar mer Àn kvinnor, men att skillnaden har minskat de senaste Ären. För att lönediskriminering av kön skall föreligga krÀvs det att en person har missgynnats och att orsaken bakom missgynnandet har samband med könstillhörigheten. Vid bedömningen av om lönediskriminering föreligger utförs en jÀmförelse med hur en annan arbetstagare har behandlats, eller skulle behandlas i en liknande situation.
Medarbetarskapets essens : En studie kring ansvar, delaktighet och kompetensutveckling
Det hĂ€r Ă€r en kvalitativ studie om medarbetarskap som har genomförts pĂ„ specialförlossningen pĂ„ Ăstra sjukhuset i Göteborg. För att genomföra studien har sammanlagt sju kvalitativa intervjuer genomförts, sex med medarbetare och en med vĂ„rdenhetschefen. Metoden för att genomföra studien har utgĂ„tt ifrĂ„n hermeneutiken, och jag har intagit ett interpretativt/konstruktionistiskt förhĂ„llningssĂ€tt till studien.Syftet med studien Ă€r att analysera och fĂ„ kunskap kring hur intervjupersonerna pĂ„ den undersökta avdelningen upplever sitt medarbetarskap, med betoning pĂ„ ansvar, pĂ„verkan och delaktighet samt kompetensutveckling. Jag vill ocksĂ„ undersöka hur chefen pĂ„ avdelningen kan ge förutsĂ€ttningar för ett aktivt medarbetarskap.Resultatet karakteriseras av olikheter i synsĂ€tt. I en diskussion om ansvar sĂ„ finns en stark koppling till patientansvar.
Med rÀtt att hÀda : En inblick i den svenska pressens syn pÄ sin uppgift och etik utifrÄn tvÄ debatter
Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om pÄstÄdd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskÄren ser pÄ sig sjÀlv. Syftet Àr att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr vilken medieetik man kan utlÀsa frÄn debatterna. I resultatet av undersökningen framtrÀder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. JournalistkÄren verkar delad i tvÄ generella uppfattningar av ansvar dÀr man vÀrnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frÄgar sig hur mycket man som journalist fÄr provocera i yttrandefrihetens namn..
Spindeln i nÀtet - En kvalitativ studie av HR-funktionens ansvar, roll och status i en organisationsförÀndring
I denna uppsats genomförs en studie av HR-funktionen under en organisationsförĂ€ndring. Syftet med föreliggande uppsats Ă€r att undersöka HR- funktionens ansvar, roll och status pĂ„ ett kommunalt bolag. Vidare syftar uppsatsentill att se om HR-funktionens uppdrag förĂ€ndras i ett förĂ€ndringsarbete och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt.Teori och tidigare forskning som tillĂ€mpas i denna studie berör ansvarsfördelning, HR-funktionens roll och status. Ăven teori och tidigare forskning kring organisationsförĂ€ndring anvĂ€nds för att fĂ„ en förstĂ„else för kontexten.Studien genomfördes pĂ„ Renova AB med fyra HR-ansvariga, tvĂ„ chefer och enfacklig representant. Kvalitativa intervjuer och organisationsanalyser genomfördes för att fĂ„ en inblick i hur vĂ€l chefer och fack kĂ€nner till HR-funktionens ansvarsomrĂ„den samt hur kommunikationen sker i organisationen.
Ansvaret för noterade bolags redovisning
Bakgrund och problem: Till följd av redovisningsskandaler som Enron och Worldcom harallmĂ€nhetens förtroende för redovisningen minskat. I USA har ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act (SOX), tagits fram för att sĂ€kerstĂ€lla innehĂ„llet i de finansiella rapporterna. Arbetetmed förtroendefrĂ„gor för Sveriges noterade bolag har till största del handlat om en utveckladbolagsstyrning, varför Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) infördes under 2005. Kodenbehandlar bland annat styrelsens ansvar för redovisningen och föreslĂ„r dels att styrelsen skallinrĂ€tta ett revisionsutskott, dels att styrelsen i Ă„rsredovisningen skall intyga att redovisningenĂ€r riktig. En sĂ„dan intygandemening följer Ă€ven av det sĂ„ kallade Ăppenhetsdirektivet, vilkethar föranlett en debatt i Sverige kring styrelsens ansvar för redovisningen.
Risken finns - men hur avgör vi vad den betyder?
Huruvida mÀnskligt beslutsfattande och riskbeteende Àr att betrakta somirrationellt eller rationellt beror pÄ vilken teoretisk utgÄngspunkt som antas. Enligt ?expected utility?-teori och ?prospect?-teori uppfattas dessa som irrationella dÄ det visar sig att anvÀndandet av olika heuristiker eller tumregler leder till systematiska felbeslut och teoretiska övertrÀdelser. UtifrÄn ett evolutionÀrt perspektiv ses dock dessa övertrÀdelser inte alls som systematiskt felaktiga utan betraktas istÀllet som ekologiskt rationella enligt ?bounded risk distribution? modellen.
Att resa utomlands i tjÀnsten : - med bibehÄllen sÀkerhet
Syfte - Denna uppsats syftar till att ta del av de tankar kring den personli-ga sĂ€kerheten personer som arbetar i utlandet Ă„ arbetsgivarens vĂ€gnar har. Detta för att dels redogöra för vad de anser att arbets-givare och anstĂ€llda kan göra för att öka sĂ€kerheten vid utlandsvis-telse, dels för att presentera mina egna förslag pĂ„ Ă„tgĂ€rder som verkar för en ökad sĂ€kerhet.Metod - Fem intervjuer med affĂ€rsresenĂ€rer har genomförts. Dessa ligger tillsammans med information frĂ„n tidigare studier till grund för de förslag pĂ„ sĂ€kerhetsrutiner som presenteras i texten.Slutsats - takt med att mĂ€nniskor följer med i samhĂ€llsutvecklingen och blir medvetna om sin egen sĂ„rbarhet och ser möjligheterna att öka sin egen sĂ€kerhet med hjĂ€lp av information via frĂ€mst elektroniska media, kommer sĂ€kerhetsfrĂ„gor att bli ett naturligt inslag i vardagen. Kunskapsbasen ökar, vilket kan vara företagen till gagn, dĂ„ viss sĂ€kerhetskompetens kommer att finnas inom företagen. Ă
andra sidan kommer de anstÀllda att ha ökade förvÀntningar pÄ att arbetsgivaren ska kunna erbjuda sÀkra arbetsförhÄllanden nÀr de ombeds Äka utomlands..
Solidariskt skadestÄndsansvar: Hur berörs ungdomar?
Denna uppsats syfte har varit att behandla hur det solidariska skadestÄndsansvaret berör ungdomar och vilka konsekvenser det kan ge. Det har Àven redogjorts för hur gÀllande rÀtt ser ut pÄ detta omrÄde samt om reglerna kan ses som rÀttvisa eller orÀttvisa. Den metod som anvÀnts Àr den traditionella juridiska metoden dÀr rÀttskÀllelÀran har tillÀmpats. SkadestÄndslagen har varit den frÀmsta kÀllan. Ett solidariskt skadestÄndsansvar innebÀr att flera skadestÄndsskyldiga svarar för samma skada.
UtvÀrdering av ett hÀlsotek ur mÀnnens perspektiv : hÀlsotek som stödjande miljö, dess inverkan pÄ hÀlsa och förmÄgan att ta ansvar för den egna hÀlsan
BAKGRUND. I samarbete mellan vÄrd regionerna och stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, har flera HÀlsotek bildats för att göra hÀlsoinformation tillgÀnglig och för att underlÀtta för allmÀnheten att ta ansvar för sin egen hÀlsa. Sedan tidigare utvÀrdering av HÀlsoteket i Angered 2008, som beskrev bilden av HÀlsoteket bland vÄrdpersonal och besökare, som en kvinnoverksamhet, sÄ har HÀlsoteket arbetat med aktiviteter sÀrskilt riktade till mÀn. Flera av aktiviteterna som var riktade till mÀn har sedan lagts ned. I utvÀrderingen frÄn 2008, uttryckte HÀlsotekets manliga besökare att de inte kÀnde sig bekvÀma pÄ HÀlsoteket, och att de kÀnde sig utanför.