Denna studie utgår från fältet PR och marknadskommunikation med inriktning mot employer branding. Landstinget i Jönköpings län har nyligen inlett ett arbete med employer branding och som ett led i detta arbete söker de nu kunskap om vad som bör kommuniceras till presumtiva medarbetare för att på så sätt skapa ett attraktivt employer brand.Syftet med studien var att identifiera de attribut som Landstinget i Jönköpings län med fördel kan lyfta fram i den marknadskommunikation som riktas till presumtiva medarbetare. För att besvara syftet utfördes en kvantitativ enkätundersökning bland studenter vid Högskolan i Jönköping för att få en bild av vilka attribut de ansåg viktiga hos en Arbetsgivare samt hur de såg på Landstinget som Arbetsgivare. För att få ytterligare substans i studien valde vi att ställa resultaten mot teorier om inre och yttre motivation för att på så sätt undersöka vilken typ av motivaton som de tillfrågade studenterna drivs av när de väljer Arbetsgivare.Studiens resultat ger en tydlig bild av vad som anses vara mest respektive minst attraktivt hos en Arbetsgivare, där goda relationer med kollegor är det attribut som värderats högst och förmånersamt bonus värderats lägst av respondenterna. Goda relationer med kollegor är även det attribut som respondenterna ansåg som mest troligt att Landstinget kunde erbjuda som Arbetsgivare.Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att psykologiska attribut som kan härledas till inre motivation är de som värderats mest attraktiva.

Syftet med min studie är att beskriva Arbetsgivares upplevelser och erfarenheter, av arbetet med att integrera anställda med funktionsnedsättning i verksamheten. Arbetsgivarna har tagit emot arbetstagare med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga, via så kallad övergång från Samhall AB. Människor med funktionsnedsättning har svårare att nå, få och behålla arbete och exkluderas från arbetsmarknaden, vilket regeringen har som ambition att förbättra. Samhället ska präglas av mångfald och allas lika rättigheter. Detta innebär bland annat allas rätt till arbete för en fortsatt välfärd.

Ett arbetgivarvarumärke syftar till att organisationen bygger upp ett varumärke som Arbetsgivare för att lättare kunna attrahera och behålla rätt kompetens. Det är viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare då den yngre generationen kommer in på arbetsmarknaden i allt större utsträckning de kommande åren. Studien syftar till att öka förståelsen för hur Arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumärken gentemot generation Y för att bli attraktiv som Arbetsgivare. Utifrån studiens teoretiska referensram, som utgår från teori om generation Y och arbetsgivarmärken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare.

Generation Y skiljer sig mycket från andra generationer på grund av uppfostran och samhällsförändring. Deras intåg på arbetsmarknaden tvingar Arbetsgivare att anpassa sig till nya krav och förväntningar. Mot bakgrund i detta var studiens syfte att studera generation Ys arbetsmotivation. Målsättningsteorin tillämpades i form av variablerna målsvårighet, målspecificitet, självbemästring och feedback. En enkätundersökning med 70 respondenter mellan 20 och 32 år genomfördes. Regressionsanalyser visade att 34 % av variansen i arbetsmotivation förklaras genom målsättning.

Syftet med studien var att undersöka vilka attityder, sistaårselever vid gymnasieskolorna i Malmfälten, har till arbete, sitt framtida arbetsliv och till LKAB som Arbetsgivare. För att uppnå syftet har en enkätundersökning genomförts av samtliga sistaårselever på gymnasieskolorna i Malmfälten med följande frågeställningar: Vad har gymnasieelever för attityder till arbete? Vilka faktorer anser de är viktiga i ett framtida arbete? Hur ställer de sig till arbete inom LKAB? Hur motsvarar LKAB som Arbetsgivare deras attityder och förväntningar? Denna uppsats är skriven på uppdrag av LKAB och kan därför utgöra ett underlag för LKAB: s fortsatta arbete med kompetensförsörjning. Den teoretiska referensramen omfattas av teorier om attityder, värderingar, socialisation, identitet samt kön och arbete. Resultatet visar att killar vill arbeta när de gått ut gymnasiet medan tjejerna helst vill studera vidare.

I Sverige har invandrade akademiker svårare att få ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivå och kompetens än vad infödda svenskar har. Det har identifierats flera anledningar till detta, allt ifrån diskriminering till språkkrav och svårigheter att tolka den invandrade akademikerna utländska examen.Syftet med detta examensarbete är att undersöka Arbetsgivares erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker på sin arbetsplats. Undersökningen har avgränsats till att undersöka Arbetsgivare inom arbetsmarknadsprojektet ?Korta vägen? i Stockholm genom vilket invandrade akademiker får praktikplatser på svenska arbetsplatser. Vi har genomfört djupintervjuer med sex olika Arbetsgivare inom olika branscher i Stockholmsregionen.Våra resultat visar att arbetsgivarna i vår undersökning har övervägande positiva erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker från Korta vägen och att de gärna skulle anställa dessa, vilket några av dem också gjort.

Generation Y gör sitt intåg på arbetsmarknaden och med denna nya grupp medarbetare har det även skapats nya krav, förväntningar och förutsättningar för dagens Arbetsgivare. De nya framtida kraven kan komma att förändra organisationer och dess processer. Studien hade som syfte att se vilka mekanismer som påverkar de unga medarbetarna i en organisation vad gäller lojalitet. Sex personer från samma organisation deltog i studien och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att Generation Y:s lojalitet inte handlar om att stanna kvar länge i en organisation. Det framkommer i resultatet att lojalitet handlar mycket om balans mellan både Arbetsgivaren och arbetstagaren och att medarbetare som tillhör Generation Y skapar meningsfullhet genom upplevelsen av att bidra med något till organisationen.

Fenomenet runt alkohol och droger är ett av Sveriges största samhälleliga problem. Det är Arbetsgivare som har det övergripande ansvaret över arbetsmiljön på sin arbetsplats och som ska förebygga och förhindra att arbetstagare drabbas av ohälsa och olycksfall på sin arbetsplats. Det kan uppstå både ekonomiska och psykosociala konsekvenser av ett missbruk. Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur några arbetsorganisationer hanterar problematiken kring alkohol och andra droger bland arbetstagare. Mer specifikt vill jag undersöka hur gällande arbetsgivaransvar och policys efterföljs i praktiken utifrån ett arbetsgivarperspektiv, vilka möjligheter och hinder som kan identifieras.

Bakgrund Vår utgångspunkt, att en hälsosam livsstil är gynnsamt i relation till yrkeslivet, innebär att vi ser hälsa som en resurs - hälsa kan utnyttjas i positiv bemärkelse för att marknadsföra sig själv.Syfte och frågeställningar Studien ämnar skapa insikt i huruvida hälsofrämjande faktorer efterfrågas av Arbetsgivare i dagsläget, om efterfrågan kommer att förändras i framtiden samt hur arbetssökande presenterar sin livsstil gentemot Arbetsgivare.Frågeställningarna är:- Efterfrågar Arbetsgivare hälsofrämjande faktorer vid rekrytering av personal?- På vilket sätt presenterar arbetssökande sin livsstil för att marknadsföra sig mot Arbetsgivare?Metod Kartläggning av registrerade CV:n upplagda på Arbetsförmedlingens webbplats, insända CV:n till en utlyst tjänst samt genomgång av platsannonser. Detta har kompletterats med intervjuer av två yrkesverksamma rekryterare.Resultat Det råder en ojämnvikt mellan tillgång och efterfrågan. Arbetsgivare efterfrågade faktorer som berör livsstilen i låg grad samtidigt som 68 % av de undersökta arbetssökandena nämnde sin livsstil i sitt CV/ansökan. Fritidsintressen var den vanligaste livsstilfrämjande faktorn att lyfta fram av männen och sociala faktorer var vanligast hos kvinnorna.Slutsatser Det man väljer att lyfta fram i sin livsstil återger vilka värderingar/värdegrund individen har, som i sin tur skapar det personliga varumärket.

En utredning om vilken skyldighet arbetstagare har mot sin Arbetsgivare under och efter anställningen..

Bakgrund: Vikten av att attrahera rätt personal är stor då företag söker långsiktiga konkurrensfördelar och stora resurser läggs idag på arbetet med denna viktiga uppgift. För att attrahera potentiella arbetstagare använder sig företag idag framförallt av direkt och riktad information till de individer och formella grupper av individer som bedöms som intressanta. Denna typ av kommunikation kan ses utelämna stora delar av den omgivning som inom socialpsykologin anses ha stor påverkan på individens val och agerande. Syfte: Att söka förståelse för och vidareutveckla teorin kring hur talent attraction kan ske genom att tilltala individen emotionellt, via den sociala omgivningen och genom att se till individens identitetsskapande. Metod: Genom ett expert- och snöbollsurval har 8 experter inom det valda ämnesområdet identifierats och intervjuats.

Missbruk av alkohol utgör ett stort problem i dagens samhälle. Inom arbetslivet är personer som missbrukar alkohol ett problem för såväl Arbetsgivare som arbetskamrater. I denna uppsats har vi, från ett arbetsrättsligt perspektiv, undersökt under vilka omständigheter en Arbetsgivare har saklig grund att säga upp en arbetstagare som missbrukar alkohol.Enligt rådande anställningsskyddslagstiftning måste en Arbetsgivare ha saklig grund för att säga upp en arbetstagare. Vid prövning av huruvida en uppsägning är sakligt grundad skall en samlad bedömning av olika omständigheter i fallet göras, där en intresseavvägning mellan parterna ingår.Sjukdom skall i regel inte kunna utgöra saklig grund för uppsägning. Detta kommer av det förstärkta anställningsskydd som tillkommer en sjuk arbetstagare, det förstärkta anställningsskyddet innebär att arbetstagarens misskötsamhet skall ställas i förhållande till hans sjukdom.

SÅ FÖDDES IDÉN att undersöka den ännu mer homogena arbetsgivarkårens inställningar till etnisk mångfald och framför allt, deras argument till varför det var viktigt. Eftersom tidigare studier som gjorts huvudsakligen fokuserat på journalister med utomnordisk bakgrund och deras erfarenheter av mediemarknaden i Sverige så kändes det intressant att låta arbetsgivarna komma till tals och få deras syn på problemet.SYFTET MED MAGASINET är att få fram en bild av hur Arbetsgivare på några av de stora redaktionerna i Sverige tänker och resonerar kring etnisk mångfald. Tanken är inte att jämföra de olika intervjupersonernas svar, utan att kunna presentera en bild av varför det är viktigt med etnisk mångfald och hur aktivt olika Arbetsgivare arbetar med det..

Kommunikation är en grundläggande källa till spridning av kunskap med en påverkan på både individ och samhälle varpå ett intresse föreligger i att undersöka fenomenet närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka sociala representationer potentiella medarbetare har av ett attraktivt Employer Brand. Vidare syftar studien till att kartlägga sociala representationer av Länsförsäkringar Skaraborgs Employer Brand. Empirin samlades in genom enkäter och i studien ingick 207 högskolestudenter. Resultatet visade att Symboliska Image-attribut värderas högre än Funktionella Image-attribut men att båda dimensionerna är betydande gällande ett attraktivt Employer Brand.

Under de senaste åren har det blivit vanligare att Arbetsgivare väljer att avskeda en arbetstagare istället för att säga upp denne. En skillnad mellan dessa två åtgärder är att vid ett avsked avslutas anställningen omgående medan en uppsägning följs av en uppsägningstid. Den skillnad som är av största betydelse för Arbetsgivarens val är att om arbetstagaren yrkar att uppsägningen ska ogiltigförklaras kvarstår anställningen tills tvisten är löst. Detta gäller inte vid avsked, där skiljs arbetstagaren från anställningen även om denne yrkar att avskedandet ska ogiltigförklaras. Anställningsskyddslagen tillsammans med skadeståndspraxis ger en Arbetsgivare som väljer avsked istället för uppsägning möjligheten till en ekonomisk besparing..